Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera. I utvärderingen av aktiviteterna kunde jag se att eleverna tyckte de var roliga och att de var medvetna om vad de tränade. Så slutsatserna av utvecklingsarbetet är att det är bra att variera sin undervisning och plocka in aktiviteter som motiverar och lockarfram elevernas nyfikenhet för att få ett större engagemang från elevernas sida.

Abstract The purpose of this survey is to examine how educators work with reading- and writing-skills in preschool with six year old children. I want to examine if the new curriculum, Lgr11, has affected the school teachers in their teaching of reading- and writing and if their work has changed through the years. Using a qualitative study, five preschool-teachers, working in preschool for several years, were interviewed to be heard of their thoughts about this topic. The survey shows that preschool-teachers are more familiar with the curriculum of today, in relation to previous curriculums. Much because of that the new one is more addressed to preschool compared with earlier curriculums but also that the teachers in an easier way can see the pupils’ way to knowledge. The preschools in the survey also work more and more similar to grade one. The difference is that the school uses more books and materials and that the preschool emphasis the importance of early childhood education in their business and that preschool teaches more knowledge about drama, music and the children play. A current question is how preschool and grade one can cooperate so that all pupils can develop their reading- and writing-skills as good as possible. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärningen i förskoleklass. Jag vill undersöka om den nya läroplanen, Lgr11 (läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011), påverkat personalen i läs – och skrivundervisningen och om pedagogernas arbete förändrats under årens lopp. Med hjälp av en kvalitativ studie är fem förskollärare som arbetat under många år i förskoleklass intervjuade, för att få höra deras tankar om detta. Undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna i förskoleklass är mer insatta i den läroplan vi har idag i förhållande till de läroplaner vi haft tidigare. Mycket därför att den riktar sig mer till förskoleklass i jämförelse med tidigare läroplaner men också för att man kan se de kunskapskrav som eleverna ska nå på ett tydligare sätt än förut. Dessutom arbetar förskoleklasserna i studien alltmer liknande årskurs ett. Enligt de intervjuade lärarna är skillnaden att man i skolan använder sig av mer böcker och material och att förskoleklassen betonar vikten av förskolepedagogiken i sin verksamhet och tycker sig lära ut kunskap mer med hjälp av drama, musik och lek. En fråga som blir aktuell är hur förskoleklass och årskurs ett ska kunna samarbeta för att alla elevers fortsatta läs- och skrivutveckling ska bli så optimal som möjligt.

Syftet med undersökningen är att jämföra två läromedel i svenska för årskurs ett i grundskolan, ett från 1948 och ett från 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jämställdheten fått ett större genomslag i den modernare läroboken. En innehållsanalytisk metod används och resultatet visar att trots att båda böckerna lever upp till jämställdhetskravet 40-60 när det gäller representation av män och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sägas vara jämlik.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningsspråket påverkar resultatet när man lär sig ett nytt språk. Studien genomfördes i en klass i år ett där två grupper fått engelskundervisning på olika språk, ena gruppen via instruktioner på svenska och den andra enbart på engelska, vilket utgjorde min metod. Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fått undervisning på engelska kunde svara på fler frågor än de som fått det på svenska.  Då eleverna även kan ha tränat olika mycket inför detta test, måste jag också se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser. Elever som får höra ett nytt språk oftare har också fler chanser att lyssna till hur det låter och hur man använder det, och kan på så sätt samla information som hjälper dem att själva använda språket. Min slutsats att undervisningsspråket har viss betydelse när man lär sig ett nytt språk.

Problemlösning är enligt Skolverket (2017) kärnan i matematik och kan leda till att eleverna får en större förståelse för matematiken de utför. Rapporter och forskning visar att matematikundervisningen till stor del utgår från enskilt arbete i läromedel, vilket inte alltid främjar elevers inlärning i problemlösning. Stora matematiker som Brousseau (1997) och Schoenfeld (1991) hävdar att utformningen av matematiska uppgifter har stor betydelse för elevers lärande, och framförallt när eleverna erbjuds uppgifter som låter dem praktisera egna lösningsmetoder. En av Sveriges stora matematiker är Lithner, han benämner uppgifter av denna karaktär som det kreativt resonemang och menar att elevers lärande i matematik utvecklas om de får arbeta med uppgifter av denna karaktär. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och vilken sorts problemlösningsuppgifter som finns i “Mera favorit matematik 1B”. Detta genom att besvara frågeställningarna “Hur stor andel av det totala antalet uppgifter i “Mera favorit matematik 1B” kan kategoriseras som problemlösningsuppgifter?” Och “Hur stor andel av problemösningsuppgifterna i “Mera favorit matematik 1B”, kan kategoriseras som det kreativa respektive imitativa resonemanget?” För att besvara frågeställningarna har inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys baserad på Skolverkets (2017) och Häggbloms (2013) definition av problemlösningsuppgifter genomförts. I ett andra skede har en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lithners (2008) ramverk genomförts på identifierade problemlösningsuppgifter. Resultatet visar att “Mera favorit matematik 1B” innehåller 17,35% problemlösningsuppgifter och att 52,12% av de uppgifterna kräver ett kreativt resonemang och resterande 47,88% bygger på ett imitativt resonemang. Ett förslag på fortsatt forskning är en komparativ studie av hur problemlösning kan undervisas genom enbart matematikbok jämfört med hur problemlösning undervisas vid en kombination av matematikbok och lärarhandledning.

Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

Having different kinds of literature is an important part of the education in school and schoolbooks, in shape of reading-books, are common in the first year of primary school. The texts pupils encounter in school are important for how they form their identity and thoughts about what is right or wrong and what is natural or unnatural. People of other ethnicity than Swedish, or with another skin colour than white, have often in the past been portrayed negatively in reading-books as if they are of less worth. According to the Curriculum for the Compulsory School System (Lpo94) the school shall act for understanding of all people and every person’s equal value. The study analyses how ethnicity is portrayed in reading-books for pupils in the first year of primary school. I have also compared these books to see if they differ from each other and, if this is the case, how they differ. In addition, I have investigated if the books follow the curriculum of the Swedish school system according to ethnicity. The books I have chosen to analyse are four different schoolbooks published 1995-2008 which are used in Swedish schools in a specific community. The method I have used is text analysis. My results show that some reading-books still portray people with ethnicity other than Swedish in a demeaning way and that “white” people often are shown as the norm. The study also shows good examples of a more diverse inclusion of different settings, characters with other ethnicity and their role in the reading-books. The diversity gives the possibility for a more individual interpretation and gives room to show the multicultural society as the new norm.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

The purpose of this study was to increase knowledge about how teachers view the importance of reading lessons in year one. The study also examined how teachers practically work with reading homework and how these teachers felt that it benefited the students' reading development. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with eight teachers working in primary school. All teachers who participated in the study are certifiedteachers to teach Swedish in primary school. The study is based on the socio-cultural perspective and pragmatism. Which means that students learn best in connection between theory and practice and where language is in focus. The results showed that the teachers who participated agreed that the ultimate purpose of the reading homework is to increase the students' reading fluency with the help of mass training. The teachers consider the reading homework necessary in year one. Repetitive reading is presented as an important aspect in students' early reading learning by both research and teachers. Reasons why teachers choose to work with reading homework differ somewhat. But the time aspect in school is something that teachers are critical of. The result shows that the teachers mean a certain reading must take place at home. Because of this the reading homework is considered a good aid by the teachers.