Since product placement is a relatively new phenomenon in Swedish television, there is a lack of research on what attitudes Swedish TV-viewers hold towards it. This is where our paper will contribute to the research. The purpose of this reserachpaper is to describe and analyze what attitude Swedish TV-viewers has towards product placement. Kim Schröders multidimensional model of mass media reception were used, which is a developed model from Stuart Hall’s “encoding/decoding” one-dimensional model. As a complement to Schröders model The Elaboration Likelihood Model by Richard Petty and John Cacioppo was applied to the gathered material. ELM is a dual process theory which describes how attitudes form and change. The method used, focus groups, is a suitable method when describing and analyzing attitudes. The material generated from the focus groups interviews were divided into two themes “motivation” and “position” deriving from Schröders model. The results of the research came to show that the respondents in this study, who had grown up with commercial television, held positive attitudes towards product placement. While the respondents, who had not grown up with commercial television, was critical, questioning and suspicious towards it. The younger respondents formed negative attitudes towards the phenomenon when they felt that the product placement were an unnatural interruption in the television show while the older respondents showed no such tendencies. Both age groups showed that characters in movies and television shows could temporary affect their attitude on product placement either positive or negative. This research paper makes an attempt to contribute to the rather unexplored area of attitude research on product placement amongst Swedish TV-viewers.

Den här uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur föräldrar och barn uppfattar datorspelande men även om pojkar och flickor ser datorspelande på olika sätt. Datorspelande finns i många former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt när det gäller dagens generation som är uppvuxna i ett konsumtionssamhälle där media ofta vänder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras föräldrar upplever datorspelande har en enkätundersökning genomförts på en skolklass i årskurs 7 samt deras föräldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrågade föräldrarna svarade på enkäten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den här studien. Då studien stötte på en del problem som ledde till ett byte från kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingående i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och föräldrar ser olika eller lika i fråga om datorspelade. I uppsatsen framgår det att barn som använder datorn mest enligt både föräldrar och barnen själva, det är även ovanligt att föräldrar spelar, eller talar om spel, med sina barn. Det visar sig även att föräldrar inte anser att det är kul med datorspel och att de flesta aldrig spelar, vilket kan betyda att det finns en generationsskillnad. Föräldrar anser inte heller att barn lär sig av datorspel i samma utsträckning som barnen själva vilket kan bero på att föräldrar inte ser barnens skolresultat på samma sätt som till exempel en lärare. Att föräldrarna ansåg att barnen sitter lite vid datorn kan visa på att barnkulturen idag ser datorer som ett verktyg, som kan ha positiva egenskaper. Barn och föräldrar har inte heller samma uppfattning om huruvida de i familjen har regler om datorspelande, fler föräldrar än barn angav att de hade regler för till exempel hur sent man får spela, möjligtvis beror det på konflikter i familjen eller att föräldrar vill verka ”duktiga”. Det finns även en skillnad i spelande mellan pojkar och flickor, få flickor angav att de spelar datorspel, det kan tyda på att datorspelande är en fortsatt stereotypt manlig hobby eller att flickor inte vill tala om att de spelar då det inte är lika socialt accepterat.

Inom en snar framtid förutspås en massiv butiksdöd för de fysiska modebutikerna. Anledningen till denna profetia tros vara den snabbt växande e-handeln. Utbudet av produkter har blivit allt större och allt fler konsumenter använder e-handel för att tillgodose sina behov av modevaror. Trots en ökad e-handel finns det undersökningar som visar att hela 90 % av de faktiska köpen fortfarande sker i fysiska butiker. Även om de faktiska köpen till stor del sker i fysiska butiker tampas fysiska butiker ständigt med höga personalomkostnader och dålig lönsamhet. I och med att fysiska modebutiker står inför en osäker framtid syftar denna studie till att undersöka kvinnligt konsumentbeteende samt vilka marknadsföringsaktiviteter som prefereras, detta i relation till fysiska modebutiker. Vi studerar även kvinnligt konsumentbeteende utifrån ett generationsperspektiv. Studiens resultat kan med fördel användas av företag för att stärka sin framtid och överleva den förutspådda butiksdöden. För att studera detta använder vi oss av Kotler och Kellers kommunikationsmix samt ramverket AIDA som representerar de olika steg som en konsument går igenom innan ett köp. Empiriskt material har samlats in genom en enkätundersökning publicerad på internet. Av totalt 506 svarande respondenter kunde 479 av dessa räknas till vårt urval. Genom enkätundersökningens resultat samt en analys via det statistiska dataprogrammet SPSS kan vi påvisa både skillnader och likheter i det kvinnliga konsumentbeteendet mellan olika generationer. Tydligt framkommande i vår studie är att kommunikationssätt, med tillhörande marknadsföringsaktiviteter, som sker i fysiska butiker skapar en positiv upplevelse som både prefereras och leder kvinnor till köp oavsett generation. Engelsk titel (kopiera från uppsats) *: Survival of physical fashion stores - A study on female consumer behaviour Engelska nyckelord *: Consumer behaviour, Physical fashion stores, AIDA, Generations, Personal serviceSustainable development anges som nyckelord på engelska?: NEJEngelsk sammanfattning *: It is predicted that in a near future physical retailers will be extinct. The reason for this prophecy is believed to be the fast growing e-commerce. The range of products is increasing and more consumers are turning to retailers within e-commerce to satisfy their needs for fashion products. In spite of the increasing e-commerce there are studies that demonstrate that as much as 90 percent of the actual purchases still take place in physical stores. But even if the actual purchase still occurs within the physical commerce the physical stores still struggles with high labour costs and weak profitability. Since the physical commerce stands in for an uncertain future this study aims to examine female consumer behaviour and which marketing activities that is preferred, this in relation to the physical fashion stores. We also examine female consumer behaviour from a generational perspective. The results from the study can be advantageously used by companies to ensure their future and survival against the predicted extinction of physical retailers. In order to examine this topic we use Kotler and Keller’s communication mix together with theoretical framework AIDA, which represent the stages a consumer go through before making an actual purchase. Empirical material has been gathered through questionnaires published on the Internet. Of the total 506 respondents 479 of them fitted our sample and were able to be analysed. Through the questionnaires result together with an analysis using the statistical data software SPSS we can demonstrate both differences and similarities in consumer behaviour between generations. In our study it is clear that communication methods with associated marketing activities, that take place within the actual physical store, create a positive experience that are both preferred by the female consumers and lead them to purchase regardless generation. This research paper is written in Swedish.

Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som tyskar än före detta västtyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna. Samtliga är överens om att murens vara eller icke vara inte har påverkat vardagslivet i större grad. Intresset för Östberlin har varit knappt. Samtliga gläder sig över att muren rivits, även om man inte är nöjd med resultatet i alla lägen. Alla utom en är överens om att det finns kulturella skillnader mellan de före detta öst- och västtyskarna. Man är dock inte överens om vad som skiljer dem åt och varför. Ingen utom en från den yngre generationen anser att man idag kämpar för gemensamma politiska värderingar, men att man borde jobba för att sträva åt samma håll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer från två generationer, generation X och generation Y ser på begreppet legitim maktutövning samt att se om det går att entydigt placera in dem i en generation typologi. Studien har två frågeställningar, den första är: hur skiljer sig synen på legitim maktutövning mellan chefer från generation X och generation Y i ett företag? Och den andra är: Går det att entydigt placera respondenter från generation X eller respondenter från generation Y i en typologi?                       För att kunna svara på mina frågeställningar valde jag att skapa mina egna idealtyper för generation X och generation Y. Dessa idealtyper baserades på forskning om hur varje generation tenderar till att uppfattas.                       Urvalet bestod av chefer inom en organisation med varierande uppdrag och position, tre st från generation X och fyra st från generation Y.                       Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som baserats på en intervjuguide som utgått på Webers idealtyper samt mina egna generations-idealtyper. Bearbetningen av materialet skedde med hjälp av tematisk kodning, där varje tema fick en egen färg.                       Resultatet från intervjuerna indikerar på att cheferna från båda generationerna strävar efter ett blandat chef/ledarskap där de efterfrågar både klassiska ”ledaregenskaper” men även klassiska ”chefsegenskaper”. Generation Y tenderar till att dra mer åt det karismatiska ”ledar”-hållet, medan generation X efterfrågar mer ”chefsegenskaper”.                       En slutsats är att respondenterna från generationerna X och Y skiljer sig åt, men ändå är förvånansvärt lika. Båda generationerna har även svårt att skilja på ”ledarskap” och ”chefskap”.

Bakgrund: Banker utgör en viktig del i dagens finansiella system med huvudsaklig uppgift att omfördela investeringar och besparingar, fördela risker samt tillhandahålla effektiva betalningslösningar. Lånemarknaden har länge tillhört bankernas säkraste inkomstkälla men digitaliseringens framfart har nu öppnat möjligheter för nya aktörer. Nya så kallade fintechföretag utmanar nu de traditionella bankerna med innovativa digitala lösningar. Konkurrensen på lånemarknaden har därför, till följd av digitaliseringen, ökat explosionsartat. Att ta reda på vad som påverkar olika individers val av långivare blir därför avgörande för låneinstitutens fortsatta strategi.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar människors val av långivare och hur de väljer att ta lån. Studien syftar även till att med hjälp av en kvantitativ undersökning beskriva delar av digitaliseringens påverkan på lånemarknaden.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi använt oss av en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvantitativa data med hjälp av en enkätundersökning som vi spridit via sociala medier. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i den teoretiska referensramen för att besvara studiens frågeställning och uppfylla syftet.   Slutsats: Vi har identifierat fyra faktorer som påverkar låntagare i deras val av långivare och deras sätt att ta lån. Låntagarens ålder, lånets storlek och ränta påverkar vid val av långivare och de sätt en individ tar lån på. Vidare inverkar även huruvida låneinstitutet kan erbjuda kunden mervärde i form av personlig service och samlad ekonomi in vid val av långivare. / Background: Banks are an important part of today's financial system, with the main task of which is to redistribute investments and savings, distribute risks and provide efficient payment solutions. The loan market has long belonged to the banks' most secure source of income, but the advance of digitalization has now opened up opportunities for new players. New so-called fintech companies are now challenging the traditional banks with innovative digital solutions. As a result of the digitization, the competition in the loan market has therefore increased explosively. Finding out what affects different individuals 'choice of lender is therefore crucial for the lending institutions' continued strategy.   Purpose: The purpose of the study is to investigate which factors affect people's choice of lender and how they choose to take a loan. The study also aims to describe, with the aid of a quantitative study, parts of the digitization's impact on the loan market.   Method: To fulfill the purpose of the study, we have used a deductive approach. We have collected quantitative data with the help of a survey, which we have spread through social media. The collected data has then been analyzed based on the theoretical frame of reference to answer the study's question and fulfill the purpose.   Conclusion: We have identified four factors that influence borrowers in their choice of lenders and their way of taking loans. The age of the borrower, the size of the loan and the interest rate affect the choice of the lender and the way in which an individual takes a loan. Furthermore, whether the lending institution can offer the customer added value in the form of personal service and combined finances also influences the choice of lender.

The aim of this master’s thesis is to examine how elderly people are depicted in a selection of literature for children up to 10 years. The subjects examined are: lifestyle, roles and attributes. The books were collected from the databases ELSA and a local library, Borås stadsbibliotek. The books are analysed after a tool made by the authors. It was created from knowledge of similar studies and the holistic way of looking at ageing that is used in the academic study of gerontology. It means that both psychosocial and physiological factors are considered. The study showed varied forms of lifestyle for the elderly people, although most of them were living alone. Physiological incapability’s was rarely described, whereas psychological condition was more frequent described. The most common role for the elderly was either as substitutes for parents or neighbours to the child. The illustrations of the elderly often showed grey hair, a bent posture and traditional clothing. / Uppsatsnivå: D

<p> Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet.</p><p> </p><p>Elever minns mycket från sin skoltid. Utifrån mina informanters minnen har inte skolan förändrats särskilt mycket. I skolan har katederundervisning används till största delen. Informanterna har heller inte fått diskutera i klassrummet. I dag vet vi att dialog är otroligt viktigt för att barnet ska kunna koppla till sina egna referensramar och skapa sig sin egen kunskap. Eleverna är inte tomma kärl som ska fyllas på med kunskap. Eleven ska skapa sin egen kunskap.</p>

<p>Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de skillnader i värderingar som finns hos Rekordgenerationen och Generation Y är tydliga på arbetsplatsen, samt hur dessa påverkar sättet de olika generationerna ser på ledarskap. I avsikt att uppfylla studiens syfte, har vi genomfört tolv intervjuer sammanlagt med sex respondenter ur respektive generation. Studien har därmed en kvalitativ ansats. Utifrån undersökningen studerades respektive generations värderingar inom arbetslivet samt synen på ledarskap utifrån tre teman; ledarens egenskaper, karaktärsdrag och attityder samt makt och medbestämmande. Teorier inom ledarskap, värderingar, makt och empowerment samt tidigare studier om respektive generation har tillämpats i studien. Vi har utifrån studien uppmärksammat skillnader i värderingar hos de olika generationerna inom arbetslivet och deras olika sätt att se på ledarskap. Sammanfattningsvis visar studien att Generation Y vill ha en mer coachande ledare, de söker ständigt efter drömjobbet samt att de gillar att jobba självständigt. Rekordgenerationen vill ha en ledare som är tydlig, de är mycket lojala och de vill få arbetsuppgifter delegerade till sig i en högre grad än Generation Y.</p>

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation. Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ. Jag har använt mig av en etnografiskt kvalitativ undersökningsmetod där jag själv har deltagit i och observerat vad som skett under träffarna. Genom fältanteckningar, fotografisk dokumentation och intervjuer med några av deltagarna har jag samlat in material för bearbetning av undersökningen. Jag har analyserat min undersökning utifrån tre teoretiker vilka behandlar den textila studiecirkeln, tyst kunskap samt gruppsykologi. Jag har även ett aktuellt perspektiv där handarbetets meditativa faktor belyses. Dessa perspektiv har hjälpt mig att bearbeta både den synliga och den osynliga interaktion som skedde i gruppen. I bearbetningen av undersökningen har jag behandlat områden som kafferitualen, lärdomar, samtalet samt förhållningssätt till träffarna, till åldrande och till handarbetet. Resultatet av undersökningen visar på att de äldre som grupp visade en ökad självsäkerhet som resultat av träffarna. Detta tolkar jag som beroende av att de yngre under träffarna synliggjorde för de äldre såväl deras kunskap som förmåga till kunskapsförmedling. Handarbetets påverkan på mötet mellan generationerna kunde man främst se direkt och indirekt på samtalsämnen och samtalets miljö. Det visade sig att de yngre inte enbart tog till vara på de äldres handarbetskunskap utan även lät sig inspireras av de äldres förhållningssätt till handarbetet. / BI