Svenska myndigheter och kommuner arbetar utifrån miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med att minska användning och exponering för hälso- och miljöskadliga ämnen (Miljömål, 2016). På delegation från regeringen har Kemikalieinspektionen upprättat en handlingsplan för att nå miljömålet. Handlingsplanens fokus riktas till stor del mot kemikalier i barns vardag. Gävle kommun är i uppstartsfasen av arbetet inom förskolor, för att fortsätta arbetet strukturerat och med god prioritering så bör ett utgångsläge med riskområden inom förskolan identifieras. I det här examens arbetet inom miljöteknik genomförs en inventering av Kemikaliesmart förskola där 19 kommunala förskolor i Gävle kommun, med målet att identifiera riskområden och barns utsatthet för kemikalier i förskolan. Ett samarbete med Utbildning Gävles miljöstrateg har givit kontaktnät och ekonomisk möjlighet för personal vid de enskilda förskolorna att medverka under inventeringen. Den färdiga rapporten lämnas till verksamheten att använda som underlag vid prioriteringar i arbetet med kemikaliesmart förskola. Genomförandet sker med en befintlig mall från Naturskyddsföreningen som grund (Naturskyddsföreningen, 2013). Inventeringen görs i två etapper, en intervju inför inventeringen och inventering av lösöre och till viss del byggnadstekniska detaljer som golv- och väggytor. Inventeringen av lösöre består av cirka 100 frågor som ställs och undersöks vid varje förskola, de sammanfattas i tabellformat med beskrivande text. Därifrån lyfts eventuella riskområden, som stödjs genom underlag från Svenska myndigheter eller forskning. Diskussionen påvisar svårigheter som uppstår vid val av produkter då innehållsförteckningar är svåra att tyda eller obefintliga. Men också hur rutiner kring städ, tvätt och vädring kan påverka inom de identifierade riskområden. Riskområden som enligt mål och slutsats identifierats är skildrade genom typ av skadligt ämne eller negativ hälsopåverkan. Identifieringen gav sex olika områden: Flamskydds-, vatten- och fläckavvisande medel, Kemikalier från plast, Allergiframkallande ämnen, Polycykliska aromatiska kolväten, Bly och Kvicksilver. För dessa områden redogörs vilka typer av produkterkategorier som är berörda och vilken typ av hälsorisk de innebär. / Swedish authorities and municipalities are working on the basis of the environmental quality objective non-toxic environment by reducing the use and exposure to health and environmental pollutants (Miljömål, 2016). The Swedish Chemicals Agency, on commission by the government, has drawn up an action plan to achieve the environmental objective. The Action Plan's focus is mainly on achieving a non-toxic everyday environment for children. Thru identication of riskareas, the preschools in Gävle will be able to get a good structure for the work to be done. In this diploma work in Environmental technology an inventory of Chemical Smart preschools is conducted. Nineteen municipal kindergartens in the city of Gävle are examined, with the goal of identifying areas of risk and vulnerability of children to chemicals in the preschool environment. A collaboration with the department of Education Gävle ́s environmental strategist has provided contacts and economic opportunity for the staff at the individual preschools to participate during the inventory. The final report is submitted to the department and its preschools to use as the basis of the priorities in the work of chemical smart preschool. The implementation is done with an existing template from the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen, 2013). The inventory is made in two stages, an interview before the inventory and inventory of chattels and some architectural details such as floor and wall surfaces. The inventory of chattels consists of approximately 100 questions asked and examined at each nursery, they are summarized in table format with descriptive text. Areas of risk are identified based on supported data from Swedish authorities or research in the subjected area. The discussion demonstrates the difficulties that arise in the choice of products when the contents are difficult to decipher or inaccessible. But also how the routines for cleaning, washing and airing can influence the identified risk areas. Risk areas according to the objectives and conclusions identified are depicted by type of substance or negative health effects. The identification gave six different areas: Flameproof, water and stain repellents, Chemicals from plastics, allergens, Polycyclic aromatic hydrocarbons, lead and mercury. These areas outline the types of product categories that are of concern and what kind of health risk they entail.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskolepersonal anser att projekt ”Giftfri förskola” har påverkat verksamheten. Sju verksamma inom förskolan i två mindre kommuner intervjuades. Med ett sociokulturellt perspektiv utformades intervjuerna och analyserade att det fanns både positiva och negativa konsekvenser av projektet. De positiva konsekvenserna var ökad medvetenhet, kunskap och kreativitet samt att det bidragit till en tryggare miljö. Den ökade medvetenheten visas vid inköp av nya material då innehållet granskas noga. Den ökade kuskapen har bidragit till ett ökat intresse kring ämnet kemikalier och det anses viktigt att handla giftfritt. Kreativiteten anses fått en större plats i verksamheten då alternativa material fick plockas in för att ersätta det material som slängdes bort. Den största positiva effekten som tolkas utifrån förskolepersonalen är att barnen vistas i en säkrare förskolemiljö då de inte blir utsatta för lika mycket kemikalier som innan projektets start.  De negativa konsekvenserna som visas i studiens resultat är dyrare inköp, färre material, felaktig prioritering och osäkerhet. Giftfria material är ofta dyrare i inköp, vilket i sin tur lett till att det finns färre material på förskolorna. Projektets prioritering ifrågasätts av förskolepersonalen då enbart material stått i fokus, men lokalerna inte setts över. Det finns även en viss osäkerhet hos förskolepersonalen kring vilken forskning de ska lyssna på, då det i efterhand kommit ny som visar att kemikalier inte är farliga.