Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

<p>Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: <em>Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola</em>, <em>Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor</em> samt <em>Kommunikation som stöd till föräldrar</em>. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll.</p> / <p>Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: <em>Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool</em>, <em>Factors that affects young children’s physical activity and eating habits</em> and <em>Communication as support to parents</em>. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.</p>

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll. / Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool, Factors that affects young children’s physical activity and eating habits and Communication as support to parents. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.

The introduction of personal assistance in Sweden in 1994 showed an ambi­tion by policymakers to ameliorate the conditions of persons with extensive disabilities. The legislators expressed a vision of autonomy and integrity, and that persons with considerable disabilities should lead a life like others. This includes having a family and being a parent. The thesis “Family life with personal assistance” has aimed at exploring what it means to have an extensive disability and to have personal assistants in everyday family life. The thesis has had an explorative onset and is based on interviews with eight women and men and their family members: partners, children and members from the family of origin. They were interviewed about their experiences of daily life with personal assistance. The results are structured under three themes. The first theme is about power - loss of power and control – loss of control in different situations in everyday life. The results indicate that the assistance users, in spite of a legislation that allows the user to choose how they want to form their personal assistance, are confronted with different dilemmas striving to maintain power and control over their everyday life and daily help. To cope with these challenges the assistance users had developed different strategies. The second theme is about the results of applying a life course perspective on the different experiences depending on when in life the assistance users became disabled – if they were born with the impairment or if they had an accident or became ill as adults. These different experiences have had an effect on how they look upon personal assistance and it has also had an impact on how they formed their strategies about assistance and the assistant’s relations to their children. The third theme is about the role of the family. Family members play a significant role in making everyday life work. In designing and using personal assistance, the individual’s freedom is balanced against his or her need of autonomy on one hand and the family’s demands for privacy on the other.