Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll. / Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool, Factors that affects young children’s physical activity and eating habits and Communication as support to parents. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.

Jag har studerat hur litteratur kan vara ett verktyg för utbildare under diskussioner om döden med barn i förskolan. Barn är nyfikna individer som ofta vill ha svar på existentiella frågor. Dessutom finns barn som har förlorat en nära anhörig och möjligtvis är i behov av stöd under deras förskolevistelse för att inte hamna i långvarig sorg. Syftet med denna studie är att ta reda på varför innehållet i barnlitteratur kan vara ett verktyg för utbildare under diskussioner i förskolan. Tidigare forskning visar att barns förståelse av döden är relaterad till deras kognitiva utveckling, vilket innebär att deras ålder har kontroll över deras förutsättningar för att förstå döden. Jag har genomfört en kvalitativ analys genom närläsning av fem olika böcker med förskolebarn som målgrupp med en tematisk analys. Jag har identifierat tre teman som är mest relevanta för studien: döden som sorglig och skrämmande, att dö av ålderdom eller olyckor och ett liv efter döden. Resultaten visar att det finns olika strategier att gestalta porträttera döden i barnlitteratur. Det beror på vad författaren vill förmedla till barnet. Resultatet har diskuterats utifrån ett narratologiskt perspektiv, eftersom jag undersöker texternas struktur och är intresserad av hur dessa påverkar läsaren. Med ett narratologiskt perspektiv blir det tydligt att författarens strategier att berätta historien påverkar hur läsaren uppfattar bokens innehåll. Vidare visar resultaten många fördelar för en utbildare att använda litteratur som stöd i svåra samtal med barn i förskolan. / I have studied how literature can serve as a tool for educators in discussions about death with children in preschool. Children are curious human beings and they often want answers on existential issues. Additionally, there are children who have lost a close relative and may need support during their preschool attendance to avoid falling into prolonged grief. The purpose of the study is to ascertain why the content of children's literature can serve as a tool for educators during discussions in preschool settings. Previous research shows that children's comprehension of death is related to how much they can understand the meaning of death depending on their age. I have conducted a qualitative analysis through close reading of five different preschool children's books with a thematic anlysis. I have identified three themes that are most prevalent in the selection: death as frightening and sad, dying due to old age or accidents and an afterlife. The results show that there are different strategies to portray death in children's literature. It depends a lot on what the writer wants to convey to the child. The results have been discussed from a narratological perspective, as I am investigating the textual structures of the books and am interested in how these can influence the reader. With a narratological perspective it is clear that the writer's strategies to tell the story affects how the reader comprehends the book's content. Furthermore, the results show lots of advantages for an educator to use literature as support in difficult conversations with children in preschool.

<p>This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.</p>

This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.