Resultatet av det här projektet grundar sig i problemställningen mycket packning när man reser med små barn. Problemet grundar sig i att små barn ofta kräver flera olika sorters produkter, vilket medför en problematik när man ska ut och resa.   Målet med projektet har varit att ta fram en multifunktionell, smidig och enkel produkt som ska förbättra och underlätta resandet för alla som reser med små barn, för att i slutändan kunna resa med små barn och endast behöva ta med sig ett få tal bagage men ändå få med sig det man behöver på ett enkelt och smidigt sätt, oavsett om man reser ensam eller om man är flera som kan hjälpas åt.   Under projektets resa har olika analyser gjorts för att få mer kött på benen. Det har gjorts intervjuer med småbarnsföräldrar som rest och brukar resa med sina barn, för att få en bättre förståelse av hur det kan vara att resa med små barn och vilka problem som finns. Även egna erfarenheter inom området har funnits med under analyseringen. Till en början riktades mycket fokus på att flyga med barn och att det skulle vara där det är mycket problematik, men det visade sig att resa med tåg som har de största svårigheterna. Detta på grund av att man oftast behöver kliva ombord med mycket packning, och har man samtidigt ett litet barn att bära på så blir det extra svårt. På grund av att detta avgränsades projektet till att resa med små barn på tåg.   Med hjälp av en marknadsundersökning kunde man fastställa att det finns en hel del hjälpmedel när man reser med flyg, men inte så många när man reser med tåg. Därför tog projektet snabbt en riktning mot en multifunktionell produkt. Lösningar som skulle fungera som flera produkter men som i sin helhet var en produkt idégenererades fram med syfte att minska på antalet produkter och vara anpassade för resa med tåg.   Resultatet är ett koncept på en produkt som tagits fram med hjälp av analyserna och försökts att anpassas till projektets mål. Eftersom det ännu är ett koncept finns det utveckling och förbättringspotential. Då det till exempel inte har gjorts några användartester på slutmodell.

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet. / Program: Lärarutbildningen

SammanfattningBakgrundI läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) står det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjälp av att leka, umgås med andra, utforska omgivningen och skapa på olika sätt, de ska även undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur från forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar på ett bra och övergripande sätt som ger en kunskap om barns lek och lärande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vår studie är att observera hur några små barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förändras.Hur gör barn när de får utforska olika material i vatten på egen hand? När barn möter samma material flera gånger, hur förändras deras handlingar?MetodStudien är kvalitativ och vi har använt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjälp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfällen. Efteråt skrevs protokollen rent och följande teman identifierades: barns lek och lärande, matematik och makt.ResultatResultatet i denna studie visar att de flesta barnen utvecklar sitt utforskande över tid. Det var intressant att se hur många olika områden som barnen berörde i sitt utforskande. Studien visade att barnen arbetade ofta med matematik i sitt utforskande med vattnen. Andra områden i vattenleken som synliggjordes genom barns lek var låtsaslek och olika former av att hävda sin rätt i leken. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas. Den barnsyn och det förhållningssätt som pedagogen har till barnen och deras lärande påverkar med stor sannolikhet vad barnen lär sig och hur de uppfattar sin omvärld.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i hur små barns lärande av nya förmågor och färdigheter sker. Syftet är vidare att ta reda på vilket lärande som sker i den fria leken i förskolan.MetodStudien är kvalitativ med en etnografisk ansats. Fältarbetet bestod av observationer av små barn i den fria leken i förskolan.ResultatResultatet av denna studie visar att barn i den fria leken får möjlighet att genom utforskandet, samspelet, iakttagelse och imitation lära sig utveckla den motoriska och den sociala kompetensen. Även språket och den matematiska förmågan stärks. I samspel med andra människor, både barn och vuxna, får barnen möjlighet att vidga sin livsvärld. / Program: Lärarutbildningen

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan. Barnets förmåga till empati grundläggs tidigt i samspel mellan barnet och dess föräldrar. Trots detta är förskollärarens fokuserade arbete på barns utveckling av empati till klar fördel för barnet.  Den empatiska förmågan påverkar och skapar gynnsammare förutsättningar för barnets sociala samvaro, bättre konflikthantering, bättre relationer till andra barn och vuxna. Brist på empati kan leda till försvagad förmåga att skapa relationer till andra barn och vuxna, samt kan leda till mobbning eller utanförskap. Det kan även försvåra barnets kommunikation och konflikter barnen emellan blir svåra att reda ut. Den empatiska förmågan utvecklas med fördel genom övningar och samspel i förskolan. Övningarna består t.ex. av rollspel och samspelet i vardagen barn och vuxna emellan kräver närvarande förebilder i förskollärarna, samt uppmuntran när barnet visar god empatisk förmåga till andra barn.

Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen. I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara. Jag hoppas kunna bidra till diskussionen om små barn, pedagoger och arbetsmiljö i förskolan eftersom min situation inte är unik och det är många pedagoger och barn i Sverige som befinner sig i liknande eller ännu sämre läge.  Genom att ta hjälp av anknytningsteori påvisar jag betydelsen av inskolningen för barnens utveckling och deras fortsatta vistelse och lärande i förskolan. Detta ställer jag mot den verklighet vi befinner oss i idag då barngrupperna växer, personaltätheten minskar samtidigt som pedagogerna får allt mer arbetsuppgifter. Vad får det för konsekvenser och finns det någon lösning på problemet?

Leken är en betydelsefull faktor för små barns lärande och utveckling. Med små barn menarvi ett- till treåringar som befinner sig på småbarnsavdelningar. Vårt syfte med den härstudien är att undersöka, beskriva och förstå små barns samspel och kommunikation i denfria leken i förskolan. Det som vi vill synliggöra och visa med studien är hur de små barnenkan inleda leken, hur de upprätthåller den samt hur leken avslutas. Vi har med hjälp avvideoobservationer observerat barnen i situationer i lek då de små barnen samspelar ochanvänder sig av någon form av kommunikation. I vårt resultat synliggörs det att de småbarnen ger uttryck för en medvetenhet till samspel, samvaro och samhörighet i deras lek.Denna medvetenhet visar sig genom barnens kontaktsökande men också den verbala ochicke-verbala kommunikationen, nämligen via kroppsspråket och ord. Våra rubriker ochkategorier fick vi fram då vi analyserade det insamlade datamaterialet. Vi såg där det somövervägande indikerades på små barns samspel. / <p>Godkännnde datum: 2017-06-02</p>

Karlsson, Hanna (2010). Små barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: Lärarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och små barns samspel i den fria leken. Frågor jag utgick ifrån var: Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? I vilken utsträckning förekommer konflikter i små barns samspel? Hur använder små barn kroppsspråket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv små barn i åldern ett- till två år. Den valda metoden var observationer, dels med papper och penna och dels med videokamera. I teorianknytning valdes delar av Sterns teori ut. Tidigare forskning handlar om små barn och samspel, samspel i den fria leken, lek, lärande och etik. Slutsatserna i min studie är att små barns samspel förekom ofta kring en leksak. I samspelet imiterade små barn andra barn och fann en glädje i det. Samspel som uttrycker glädje förekom oftare än samspel som innehöll konflikter. Små barn samspelar med kroppsspråket och genom kroppen visar de sina intentioner. / Karlsson, Hanna (2010). Young children's interactions in free play. Malmö University Electronic Publishing.In this study, the aim was to investigate and young child interactions in free play. Questions I assumed was: How do young children's interactions in the free game? To what extent there are conflicts in small children's interactions? How do young children's body language in social interaction? The survey was conducted on a young department, a sample group consisted of twelve small children aged one to two years. The method chosen was the observation, both with paper and pencil and with the camcorder.The theoretical connection was part of Stern's theory out. Previous research about young children and interaction, interactions in free play, play, learning and ethics. The findings of my study is that young children's interactions were often around a toy. The interaction imitated small children and other children found a joy in it. Interaction expressing joy were more frequent than interactions that contain conflicts. Young children interact with body language and through the body indicates the intentions.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen. Resultatet av undersökningen pekar på att pedagoger ifrågasätter anknytningspedagogens betydelse samt att det blivit vanligare med det vi kallar abrupt separation. Enkätresultatet visar en ökning av den föräldraaktiva inskolningsmodellen.

Syftet med mitt examensarbete var att studera små barns kommunikation med varandra och med pedagoger, både i leken och i undervisningssituationer. För att kunna arbeta med detta syfte formulerade jag två frågeställningar som gjorde det möjligt att genomföra studierna. Anledningen till att jag valde att undersöka detta område var mitt stora intresse för de yngsta barnens språkutveckling, då jag inte har hittat så mycket forskning om just den gruppen språk- och kommunikationsutveckling. Min undersökning baseras på observationer. Jag har observerat barn i åldrarna 1 till 3 år, vid olika undervisningssituationer och i leken. Det teoretiska utgångsläget för studier är både Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barns perspektiv. Resultatet visar att de yngsta barnen kommunicerar med kropp och gester samt att det krävs närvarande och kompetenta pedagoger för att stödja barns kommunikation.