Sedan början av 1900-talet har barnets rätt varit i fokus. Rätten till båda vårdnadshavarna har successivt stärkts och 1998 genomfördes en vårdnadsreform där gemensam vårdnad presumerades vara för barnets bästa. Den rättstradition som växte fram åren efter detta medförde en ökning av barn som stod under gemensam vårdnad. Domstolen fick rätt att döma till gemensam vårdnad även i de fall en förälder motsatte sig detta. En ny vårdnadsreform 2006 medförde att presumtionen försvann. Här ansågs det inte nödvändigtvis vara just gemensam vårdnad som utgjorde det bästa för barnet, fokus riktades istället mot barnets kontakt med båda föräldrarna. Reformen betonade vikten i att se allvaret i osämja mellan föräldrarna och att utreda situationen djupare innan beslut i en vårdnadsfråga fattades. Grunden till varje dom skulle alltså vara barnets bästa med utgångspunkt i situationen i det enskilda fallet. I och med ändringar i lagstiftningen och samhällets utveckling har även vårdnadsfördelningen mellan föräldrarna skiftat över tid, föräldrar tar ut olika många dagar föräldrapenning och detta kan i sin tur påverka hur domstolen bedömer i frågor om fördelning av vårdnad.

Resultatet av det här projektet grundar sig i problemställningen mycket packning när man reser med små barn. Problemet grundar sig i att små barn ofta kräver flera olika sorters produkter, vilket medför en problematik när man ska ut och resa.   Målet med projektet har varit att ta fram en multifunktionell, smidig och enkel produkt som ska förbättra och underlätta resandet för alla som reser med små barn, för att i slutändan kunna resa med små barn och endast behöva ta med sig ett få tal bagage men ändå få med sig det man behöver på ett enkelt och smidigt sätt, oavsett om man reser ensam eller om man är flera som kan hjälpas åt.   Under projektets resa har olika analyser gjorts för att få mer kött på benen. Det har gjorts intervjuer med småbarnsföräldrar som rest och brukar resa med sina barn, för att få en bättre förståelse av hur det kan vara att resa med små barn och vilka problem som finns. Även egna erfarenheter inom området har funnits med under analyseringen. Till en början riktades mycket fokus på att flyga med barn och att det skulle vara där det är mycket problematik, men det visade sig att resa med tåg som har de största svårigheterna. Detta på grund av att man oftast behöver kliva ombord med mycket packning, och har man samtidigt ett litet barn att bära på så blir det extra svårt. På grund av att detta avgränsades projektet till att resa med små barn på tåg.   Med hjälp av en marknadsundersökning kunde man fastställa att det finns en hel del hjälpmedel när man reser med flyg, men inte så många när man reser med tåg. Därför tog projektet snabbt en riktning mot en multifunktionell produkt. Lösningar som skulle fungera som flera produkter men som i sin helhet var en produkt idégenererades fram med syfte att minska på antalet produkter och vara anpassade för resa med tåg.   Resultatet är ett koncept på en produkt som tagits fram med hjälp av analyserna och försökts att anpassas till projektets mål. Eftersom det ännu är ett koncept finns det utveckling och förbättringspotential. Då det till exempel inte har gjorts några användartester på slutmodell.

<p>I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.</p><p>Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort.</p>

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar. Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort.

No description available.

No description available.

Statistiken och mäns upplevelser av vårdnadstvister antyder att mammor har flera fördelar i de vårdnadstvister som leder fram till ensam vårdnad. I vår studie genomför vi en kritisk diskursanalys av de domar som har lett fram till ensam vårdnad i Stockholms tingsrätt under år 2018. Vi undersöker om normer och föreställningar kring mammaroller och papparoller påverkar utfallet i domarna. Till vårt statistiska resultat har vi utgått från 121 domar och vårt kvalitativa resultat baseras på 18 domar. Vi använder Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod och som komplementerande teori använder vi Lewis och Welsch modell som delar in ett fungerande föräldraskap i fyra kategorier samt Ylva Elvin-Nowaks forskning om könspositioner. Resultatet uppmärksammar att många fall innehåller historier av mammor som har blivit utsatta för våld och barn som har bevittnat våld. Det förekommer även fall med pågående missbruk och psykisk ohälsa. Alla dessa påverkar tydligt utfallet på domarna till nackdel för problemföräldern. Dominerande teman och diskurser i resultatet är Riskanalys, Barnets nuvarande boendesituation, Könad omsorgsförmåga, Strategier samt En mammas känsla av rätt till sitt barn är större än pappas känsla av rätt till sitt barn. Studiens resultat visar att den omständighet som beaktas som viktigast är barnets nuvarande boendesituation, boendeföräldern har ett tydligt försprång framför umgängesföräldern. Resultatet visar också att det förekommer omsorgsförmågor som beskrivs olika beroende på om de relateras till en mamma eller pappa. Mammor gynnas dessutom av att kunna exkludera pappor från familjen. Studien ger en mer nyanserad bild av hur pappor idag inte bara bedöms i avsaknad av “feminina” kvaliteter. / Statistics and fathers´experiences from custody battles imply that mothers have more benefits when the court is ruling for sole custody. In our study we examine if norms and conceptions regarding parenting roles and gender roles might affect the outcome in these custody battles. Our empirical material is based on court documents from Stockholm District Court in 2018. We have created statistics from 121 custody battle court orders, and performed a qualitative study based on 18 custody battle court orders. We use Norman Fairclough´s critical discourse analysis as our theory and method, and as a complement we use Parenting practices divided in four dimensions by Jane Lewis and Elaine Welsh a theory, as well as research about gender roles av Ylva Elvin-Nowak. Our research show a high number of cases with violence towards the mother, where the child has been witness to the violence. Some court cases concern parents with existing drug abuse or mental illness. All of these cases effect the outcome of the custody battle, with disadvantage to the violent parent or the parent with drug abuse/mental illness. Dominating themes and discourses in the results are Risk analysis, The child´s current living arrangement, Gendered Care Ability, Strategies and A Mother´s sense of right to her child is more apparent than a Father´s sense of right to his child. The results show that the outcome of a sole custody battle is primarily based on the child´s current living arrangement. We can show that some care abilities have different implications for mothers and fathers, and that mothers can exclude the father from the family as a strategy and benefit from it. Our study depicts a more nuanced image of how fathers are judged not only in the absence of “feminine” qualities.

No description available.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma söker. Syftet är att belysa hur diskurser om moderskap förhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat på mitt material utifrån två tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tvåsamhet: (hetero)sexualitet, monogami, kön och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion. Materialet har studerats utifrån queerteori i bemärkelsen att jag har tittat på normer kring sexualitet, kön och genus, men även feministisk medieforskning avseende kvinnors medierepresentation och teori kring reality-tv som genre med genrespecifika egenskaper, har använts. Jag har kommit fram till att moderskap i en svensk mediekontext idag representeras i nära relation till kön och sexualitet. En viktig del i representationer av den goda modern är prioriteringen av barnen och deras intressen. Kärnfamiljen (mamma, pappa, barn) är en annan central kod som ingår i en livsstil som är eftersträvansvärd och kan anses ge en högre social status än livet som ensamstående mamma.

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>