Global ETD Search

1	Bilderböcker, genus och jämställdhet en genomgång av Btj:s sambindningslistor / Florbäck Pershagen, Susanne. January 2004 (has links) (PDF) Magisteruppsats. Bilderböcker Könsroller.
2	Det finns inga tjejbestämmare : att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek / Eidevald, Christian, January 2009 (has links) No description available. Förskolan Könsroller Pedagogik
3	Bilderböcker, genus och jämställdhet en genomgång av Btj:s sambindningslistor / Florbäck Pershagen, Susanne. January 2004 (has links) (PDF) Magisteruppsats.
4	Föräldraskap : Om papparollens påverkan på mäns sociala liv Karlsson, Karl, Börjesson, Linnea January 2014 (has links) Denna uppsats är inriktad på att undersöka hur föräldraskapet påverkar de sociala relationer som pappor är aktiva inom. Uppsatsen undersöker även hur den nya papparollen inverkar på de könsroller som föräldrarna har i hemmet. För att undersöka detta har fokusgrupper genomförts, dessa genomfördes på ett föräldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fått diskutera och reflektera kring större och mindre teman som berör sociala relationer, familj och prioriteringar, känslan av medlemskap samt könsroller. De teorier vi valt att använda oss av är Randall Collins "Interaktionsritualer", Thomas Scheff "Sociala band" och Yvonne Hirdmans "Könsrollsteori". Det resultat vi nått i denna uppsats är att social interaktion som sker med likasinnade människor skapar starkare sociala band. Men finns inte ett gemensamt fokus tenderar de sociala banden att försvagas för att till sist försvinna. Föräldraskapet tenderar även att inverka på de könsroller som råder i hemmet, vissa informanter menar att det finns en uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Medan andra familjer menar att uppdelningen mellan det manliga och det kvinnliga inte ser likadant ut hemma hos dem, vidare påvisar vårt resultat att det genuskontrakt som råder idag håller på att omförhandlas. föräldraskap papparoll relationer fokusgruppsintervjuer könsroller
5	Tanter och representanter : dilemman i frivilliga organisationer - en fråga om oligarki eller demokrati? / Jonsson, Gun, January 2006 (has links) Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.
6	Female employment, gender roles, and attitudes : the Baltic countries in a broader context / Motiejūnaitė, Akvilė, January 2008 (has links) Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.
7	Arga pojkar och ledsna flickor? : En enkät undersökning gällande studenters förväntningar på emotionella reaktioner hos barn i emotionellt laddade situationer. Lundström, Ronny January 2005 (has links) <p>Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.</p> Kön könsroller emotioner ilska Gender studies Genus
8	Arga pojkar och ledsna flickor? : En enkät undersökning gällande studenters förväntningar på emotionella reaktioner hos barn i emotionellt laddade situationer. Lundström, Ronny January 2005 (has links) Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning. Kön könsroller emotioner ilska Gender studies Genus
9	Embodying morality : girls' socialization in a north Vietnamese commune / Rydstrøm, Helle, January 1900 (has links) Diss. Linköping : Univ., 1999.
10	I am Tsunki : gender and shamanism among the Shuar of Western Amazonia / Perruchon, Marie, January 2003 (has links) Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Search results