Samlingen är något som i förhållande till den tid den upptar av vår verksamhet får mycket av vår planeringstid plus att den ofta avbryter barnen i sin lek.       Då vi har sett att samlingen börjat ifrågasättas av en del pedagoger väcktes vårt intresse för att undersöka pedagogernas syn på samlingens syfte och form. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur läroplanen används i planeringen inför samlingarna.      Vi har valt att använda en semistrukturerad intervjuform i vår kvalitativa undersökning och vi har intervjuat sammanlagt tio pedagoger från fyra förskolor i Mellansverige.       Resultatet av vår studie visar att två av de tio respondenterna inte har samling, eftersom de istället prioriterar den fria leken. Resterande respondenter anser att samlingen ger barnen en rolig stund och att den är gruppstärkande då barnen blir sedda och uppmärksammade av sina kamrater.   Att samlingen används för att skapa en gemenskap är något som även framkommer på flera ställen i litteraturen som vi använt oss av. Flera respondenter berättade att det även förekommer mattelekar/övningar i samlingen, trots att endast en respondent klart uttalade att man har samling för lärandets skull. Läroplanen är något som hela tiden finns i bakhuvudet, men den används inte direkt under planeringen. Två respondenter hade förskolans arbetsplan med vid planeringen. Vår slutsats är följande vad gäller pedagogernas huvudsakliga syfte med samlingen i förskolan; den är i första hand en ritual för att stärka gemenskapen och för att ge barnen en rolig stund, lärandet kommer i andra hand eftersom man är medveten om att det sker under hela barnets vistelsetid på förskolan och inte bara under samlingen.

<p>Godkännandedatum 2015-01-02</p>

Die Mutter- und Koselieder von Friedrich Wilhelm August Fröbel. Untersuchungen zur Entstehungs- und Wirkungsgeschichte Bei den Mutter- und Koseliedern handelt es sich um ein großformatiges Bilderbuch, das sieben Kose- und 50 Spiellieder (Fingerspiele) enthält, wobei die Texte für Mutter und Kind durch große Randzeichnungen eingerahmt werden. Daneben umfaßt es noch Erklärungen für die Mutter im hinteren Drittel des Buches und die Melodien zu den Spielliedern in einem Notenband. Die Mutter- und Koselieder waren Fröbels Spätwerk und sollten der Mutter (und anderen Erziehern) bei der Pflege und Erziehung des Kindes helfen. Diese Arbeit spannt den Bogen von den ersten Spuren der Mutter- und Koselieder (handschriftliche Entwürfe), über Bild- und Textentwürfe und der endgültigen Fassung bis zu Neuauflagen und Bearbeitungen. (Quellen und Beispiele finden sich in einem zweiten Materialband). Dabei wird der Blick von dem äußeren Erscheinungsbild zu den einzelnen Liedern gelenkt, indem einige exemplarisch vorgestellt werden. Obwohl Friedrich Fröbel der Kopf des ganzen Unternehmens war, konnte er sein Werk nur in enger Zusammenarbeit mit Friedrich Unger (Gestalter der Randzeichnungen) und Robert Kohl (Komponist der Melodien) gestalten und herausbringen, so daß seine Mitarbeiter in kurzen Biographien gewürdigt und sein Verhältnis zu ihnen kurz dargestellt wird. Anhand von Rezensionen wird die Aufnahme der Mutter- und Koseliedern gezeigt, ebenso wie ihre weitere Verbreitung. Immer wieder kam es zu Neuausgaben und Bearbeitungen sowohl der Texte als auch der Melodien. In zahlreichen Einzelbeträgen können auch heute Spuren der Auseinandersetzung mit den Mutter- und Koseliedern nachgewiesen werden, so daß sich die Frage nach ihrer heutigen Bedeutung stellt. Anhand einiger Kriterien, wie z.B. Förderung der motorischen Entwicklung, werden weitere Beispiele der MKL untersucht und gezeigt, daß sie die kindliche Entwicklung in vielfältiger Weise fördern. So scheint eine Beschäftigung mit diesem Buch auch heutzutage immer noch wünschenswert und lohnend, wenn auch die Darstellung einiger Lieder in ihrer bäuerlichen Umgebung nicht mehr der Lebenswelt heutiger Kinder und Erzieher und Eltern entspricht. Eine Übertragung dieses einzigartigen Werkes in die Gegenwart wäre eine besondere Herausforderung und wegen des interdisziplinären Charakters wohl schwierig durchzuführen. / Friedrich Wilhelm August Fröbel's Mother-Play and Nursery Songs: A Study of Its Genesis and Reception Mother-Play and Nursery Songs is a large-format picture book containing seven nursery songs and fifty play songs (finger exercises), whereby the texts for mother and child are framed by large drawings in the margin. In addition, it also provides explanations for the mothers in the last third of the book along with the tunes of the play songs in a separate volume of music. Mother-Play and Nursery Songs forms part of Fröbel's late work and was intended to be of help to mothers (and teachers) in the care and education of the child. This dissertation covers developments from the first traces of the mother-play and nursery songs (hand-written jottings) to the preliminary drafts of the pictures and texts and the final version, right down to new editions and adaptations. (Sources and examples are included in a second volume of materials.) At the same time, attention is directed away from the outer appearance of the work to the individual songs by discussing some of them as examples. Although Friedrich Fröbel was the leader of the whole undertaking, he was only able to mould and publish his work in close co-operation with Friedrich Unger (the creator of the drawings) and Robert Kohl (the composer of the tunes). His colleagues are therefore paid tribute to in short biographies and his relationship with them is briefly discussed. The reception of Mother-Play and Nursery Songs is outlined in the light of reviews, together with the further course of their dissemination. New editions and adaptations of both the texts and the tunes appeared repeatedly. Traces of the debate on the mother-play and nursery songs can still be detected in numerous articles even today, thus raising the question as to their significance for the present-day. Consequently, further examples of mother-play and nursery songs are examined on the basis of such criteria as their effectiveness in promoting motor activity and it is shown that they can promote children's development in a variety of ways. As a result, devoting attention to this book still seems to be desirable and rewarding even today, even if the presentation of some of the songs in their rustic surroundings no longer corresponds to the living environment of today's children, teachers and parents. Transposing this unique work to the present would be a real challenge and, in view of its inter-disciplinary character, it would probably be difficult to carry out.

<p>När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.</p>

När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar. Den teoretiska ansatsen som valts för arbetet är det sociokulturella perspektivet och det pragmatiska synsättet. Detta för att musik är socialt och kan utövas med hjälp av praktiska aktiviteter.

This is a comparative study of Friedrich Froebel's educational philosophy concerning the practical arts and the philosophy of modern-day industrial arts. The study does not attempt to present new ideas concerning these philosophies, but it merely endeavors to co-ordinate the ideas of various educators in relation to the subject.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna. Frågeställningar vi utgått ifrån är: När inrättades de första barninstitutionerna i Estland och Sverige, varför bildades de, vad var de till för och hur har de sett ut? Vilka var de tidigaste pedagogerna och vilka var deras grundtankar om barn? Har de tidigare pedagogernas barnsyn påverkat lärarinnornas syn på barn? Metoden som används är en innehållsanalys där materialet är hämtat från tryckt litteratur samt elektronisk media. Den tidigare forskningen belyser bl. a. Fröbels, Owens och Pestalozzis idéer och tankar kring barninstitutionerna och deras syn på barn.

Syftet med studien har varit att med en mikrohistorisk ansats lyfta fram Anna Wemans roll som en föregångare i den svenska förskolans historia. I undersökningen av Wemans pedagogiska material skapas en bild av hur den småbarnsskolornas pedagogiska utveckling i riktning mot Fröbel såg ut vid sekelskiftet 1900. Med hjälp av en analys som påbörjades redan vid arkivet har jag hittat tecken på spårberoende, förändring och kontinuitet gentemot såväl dåtid som nutid. I arbetet har en empiridriven metod använts och empirin har visat tydliga tecken på att Anna Weman var engagerad och påläst inom gängse pedagogiska metoder och att förändringsarbetet bedrevs med en respekt och ödmjukhet inför det förflutna.

Syftet med studien har varit att med en mikrohistorisk ansats lyfta fram Anna Wemans roll som en föregångare i den svenska förskolans historia. I undersökningen av Wemans pedagogiska material skapas en bild av hur den småbarnsskolornas pedagogiska utveckling i riktning mot Fröbel såg ut vid sekelskiftet 1900. Med hjälp av en analys som påbörjades redan vid arkivet har jag hittat tecken på spårberoende, förändring och kontinuitet gentemot såväl dåtid som nutid. I arbetet har en empiridriven metod använts och empirin har visat tydliga tecken på att Anna Weman var engagerad och påläst inom gängse pedagogiska metoder och att förändringsarbetet bedrevs med en respekt och ödmjukhet inför det förflutna.