Studiens syfte var att undersöka om, och i det fall det sker hur, man arbetar med småbarns rörelseträning i förskolan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ ansats med fokus på småbarn i åldern 1-3 år i förskolans verksamhet. Tre förskolor i Sundsvalls kommun valdes ut och datainsamlingen genomfördes med hjälp av metodtriangulering (intervju, kartläggning avden fysiska miljön och innehållsanalys). Intervjuer med chef, personal och förälder vid respektive förskola visade att dessa förskolor inte planerar och jobbar aktivt med rörelseträning. Kartläggningen av den fysiska miljön med utgångspunkt i Björklids kunskapsöversikt (2005) visar att utomhusmiljön inte är naturrik och inomhusmiljön uppvisar brister. En av förskolorna saknade verksamhetsplan och målen formulerade av de andra två förskolorna utgör ett tunt underlag vad gäller rörelseträning. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 beskrivs dock vikten av motorik och rörelse. / <p>Godkännandedatum 2008-10-10</p>

Artros är den vanligaste kroniska ledsjukdomen i Sverige. Symptomen bidrar till nedsatt aktivitetsförmåga i vardagen, ökade sjukskrivningar samt stor vårdkonsumtion. Syftet med denna litteraturstudie var att se om aktivitetsförmågan förändrades hos personer med handartros efter behandling med värme och/eller rörelseträning. Sökningen utfördes i två steg med två sökordssträngar. Databaser som användes var PubMed, Cinahl, Amed, PsycInfo samt Academic Search Elite. Sex kvantitativa originalartiklar som publicerats mellan år 2010-2018 har analyserats och sammanställts i fem kategorier: bedömningsinstrument som mäter den upplevda aktivitetsförmågan, behandlingsmetoder, värmebehandling, rörelseträning och kombination av värme och rörelseträning. Sammantaget föreföll kombinationen värme och rörelseträning öka aktivitetsförmågan hos personer med handartros. Bäst långsiktig effekt uppnåddes då värme och rörelseträning kombinerades. Då det finns få studier gjorda om värme och rörelseträning, vore det värdefullt med ytterligare studier för att få större kunskap om behandlingseffekterna.

<p>Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.</p>

Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.

<p>Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: </p><p>· Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? </p><p>· Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter?</p><p>· Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? </p><p>På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.</p>

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: · Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? · Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter? · Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.

<p>I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.</p>