The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen’s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children. The study showed that the parents use the library frequently and that they for instance borrow children’s books, films, CDs, computer games and take part in story-times. The parents are generally satisfied with the library. The public library has a function as a cultural center, knowledge center, information center and social center to the parents. Examples of the factors that affect the parents are: the children’s age, ethnicity, level of education, profession, number of children, other sources than the library, if they are first time parents, previous experiences of library, the role of parenthood, personal preferences and access to Internet at home. / Uppsatsnivå: D

Studien undersöker hur svenska småbarnsföräldrar upplever miljöinformation i samband med konsumtion och hur de upplever konsumtion av miljömärkta varor. Även vilken information om miljömärkningar som föräldrarna saknar och hur kommunikation om miljömärkningar kan utformas, undersöks. Syftet är att få en ökad förståelse för småbarnsföräldrars informations- och konsumtionsupplevelser och att därigenom förbättra kommunikation om miljömärkningar. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visar att miljöinformation i samband med konsumtion upplevs som påtvingande, styrande och distanserande. Att konsumera miljömärkta varor upplevs som kostsamt. Respondenterna efterfrågar information om vad miljömärkningar betyder, vad miljömärkningarna bidrar till och vilka som gynnas av den. Ett oväntat resultat var respondenternas genomgående positiva inställning till närproducerad konsumtion. Närproducerad konsumtion associerades med begrepp som hemma och igenkänning. Framtida kommunikation bör därav, för att öka konsumtionen av miljömärkta varor, fokusera på att informera småbarnsföräldrar om miljömärkningar betydelse, vilka som gynnas av konsumtionen samt att återskapa de associationer som upplevs i samband med närproducerad konsumtion.

Aim and scientific issues The aim was to identify potential health risks, for full-time working parents with small children, caused by time shortage. The intention was to better understand and help this particularly time-pressured group in society to achieve a healthier lifestyle. The identification was built upon their own opinions about possible health risks and upon an interpretation of the health risks from a health promoter’s perspective. How do full-time working parents with young children handle time-shortage in a health perspective, specified in the categories: sleep, recovery, nutrition, physical activity, social health and mental health? What consequences for health does time–shortage have for full-time working parents with young children? What do parents with young children think could help them to obtain a better health in everyday life?  Method The study was based on a literature overview and semi-structured interviews with 6 people who were strategically selected: the interview objects were all full-time working or studying, had one child under 7 and lived together with a partner. All interviews were recorded using two dictaphones and were implemented, transcribed and analyzed by both writers of this essay to increase the reliability of the results. Results Time shortage is shown to be handled especially through priorities in the respondent’s lives. Depending on individual preferences, knowledge and lifestyle the interview objects give up different activities. Common for all respondents was that they gave up activities necessary for their health in the long term. The consequences of time shortage for their health therefore depended on what kind of activity they gave up. It is clear that time-shortage signifies an increased risk for lifestyle diseases in the long term. The parents’ own suggestions for improvements included household services, economic help, social networks, a more flexible working market and a more flexible society. Conclusions Time shortage is a problem for parents with small children and the consequences of it are that crucial activities for promoting a long-term good health are given up. Input from the community is needed and the health educator can be a part in the work of teaching parents –to-be about lifestyle changes that could occur. Based on the results of this study, different methods can be used for the solution of specific problems in different families. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att identifiera tidsbristens potentiella hälsorisker för heltidsarbetande småbarnsföräldrar. Avsikten var att i hälsopedagogyrket bättre kunna förstå och hjälpa denna särskilt tidspressade grupp i samhället att uppnå en mer hälsosam livsstil. Identifieringen byggde på både deltagarnas egna åsikter om tänkbara hälsorisker och på en tolkning av hälsoriskerna ur ett hälsopedagogperspektiv. Hur hanterar heltidsarbetande småbarnsföräldrar tidsbrist ur ett hälsoperspektiv, specificerat i kategorierna; sömn, återhämtning, kost, fysisk aktivitet, social hälsa och psykisk hälsa? Vilka konsekvenser för hälsan får tidsbrist för heltidsarbetande småbarnsföräldrar? Vad upplever småbarnsföräldrar skulle kunna hjälpa dem till en bättre hälsa i vardagen? Metod Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med 6 personer som rekryterades strategiskt: intervjupersonerna var alla heltidsarbetande eller heltidsstuderande, hade ett barn under 7 år och bodde tillsammans med partner. Alla intervjuer spelades in på två diktafoner och genomfördes, transkriberades och analyserades av båda författarna för att öka reliabiliteten i resultaten. Resultat Tidsbrist visade sig framförallt hanteras genom prioriteringar i respondenternas liv. Beroende på individuella preferenser, kunskaper och livsstil prioriterade man bort olika aktiviteter. Gemensamt för alla respondenter var att de prioriterade bort aktiviteter som var nödvändiga för hälsan på lång sikt. Tidsbristens konsekvenser på hälsan beror därmed på vilken typ av aktivitet som prioriteras bort. Det är tydligt att tidsbrist innebär en ökad risk för s.k. livsstilssjukdomar i längden. Småbarnsföräldrarnas egna förslag på lösningar rörde sig kring hushållstjänster, ekonomisk hjälp, sociala nätverk, en flexiblare arbetsmarknad och ett flexiblare samhälle. Slutsats För småbarnsföräldrar är tidsbrist är ett problem vars konsekvenser blir att viktiga aktiviteter för en långsiktigt god hälsa prioriteras bort. Insatser behövs från samhället och hälsopedagogen kan spela en viktig roll för att utbilda blivande föräldrar om de livsstilsförändringar som kan inträffa. Med hjälp bland annat av denna studies resultat kan olika metoder användas för att lösa olika familjers specifika problematik.

Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.  Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke. Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.     Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik. Ju tidigare en ogynnsam kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar. Det behövs även kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar om kroppsvikt med en redan känslig grupp. / Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.  Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight. Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.  Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.  Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable weight. The earlier an unfavourable weight is managed the less harm for the child. It’s considered more cost efficient to promote health than deal with long term consequences. More knowledge is needed for how to best communicate with body-sensitive parents.

Syftet med denna kvalitativa undersökning har varit att skapa en förståelse för småbarnsföräldrars upplevelse av work-life balance vid distansarbete. För att genomföra studien har sex halvstrukturerade intervjuer utförts med individer från olika städer i Sverige, från olika arbetsplatser med olika typer av kontorsbaserade yrken. Den gemensamma nämnaren för intervjupersonerna är att de alla är småbarnsföräldrar som till någon grad arbetar hemifrån under Coronapandemin. För att hitta deltagare till undersökningen gjordes ett strategiskt urval i kombination med ett snöbollsurval, där jag blev tipsad om individer som levde upp till kraven för studien. Studien grundar sig i en teoretisk referensram som innefattar teorier om work-life balance, fysisk- och psykosocial arbetsmiljö samt lojalitet, som sedan kom att användas för att tolka det insamlade empiriska materialet. Resultatet påvisar en övervägande positiv upplevelse av work-life balance vid distansarbete. Deltagarna menar på att distansarbetet resulterat i mer tidseffektivitet, som i kombination med en större frihet att kunna planera sina dagarframkommer vara det mest fördelaktiga enligt deras upplevelse. Vidare visar resultatet att nackdelarna med distansarbetet är den fysiska arbetsmiljön, avsaknad av social samhörighetsamt konflikter mellan arbetssfären och familjesfären. Slutligen visade resultatet på att det finns en vilja bland deltagarna att segmentera de olika sfärerna för att ha bästa möjliga förutsättningar att tillgodose kraven och förväntningarna i respektive sfär. Men rent lojalitetsmässigt visade sig lojaliteten mot familjen vara starkare än mot arbetsgivaren.

Bakgrund Föräldrar har en viktig roll som förebilder för sina barn och har därigenom uppgiften att främja en hälsosam utveckling av ätbeteende och matpreferenser hos dem. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning och tankar om kost. Frågeställningarna berörde föräldrarnas associationer till hälsosam kost, vad som kunde påverka följsamheten av denna samt om intresse för mer kunskap inom ämnet fanns.Metod Studien utgjordes av en kvantitativ undersökning som genomfördes på sex förskolor i Umeå stad. 230 enkäter delades ut till förskolepersonal, som i sin tur vidarebefordrade dessa med ett medföljande informationsbrev till föräldrar med barn i åldrarna 2-5. Efter sex dagar samlades enkäterna in, vilka uppgick till ett antal om 77 stycken.Resultat Majoriteten av föräldrarna i studien utgjordes av mödrar med hög utbildning. En klar majoritet ansåg sig ha goda kunskaper om hälsosam mat, vilket de flesta associerade med en varierad kost. Kokböcker utgjorde en av de tre främsta kunskapsskällorna. Enligt föräldrarna var tidsbrist den faktor som i störst utsträckning påverkade följsamheten till en hälsosam kost, följt av undvikande av omtyckt mat. Ett signifikant samband mellan högutbildade och upplevelsen av tidsbrist, som något som försvårar följsamheten till en hälsosam kost, konstaterades. Familjemedlemmars önskemål, följt av matkvalitet, ansågs främst påverka föräldrarnas livsmedelsval. Slutsats Kostmedvetenhet och ett intresse för matlagning fanns hos föräldrarna, vilka angav att de hade goda kunskaper om hälsosam mat. Trots detta ansågs utrymme för förbättringar finnas. För att i praktiken kunna tillämpa kostkunskap, i enlighet med svenska näringsrekommendationer, upplevde författarna att hjälp, i form av insatser i kommun och landsting, kan behövas. 

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

Stressrelaterade besvär ökar och familjelivet har en betydande roll för att bidra till individens hälsa. Det är av vikt att öka medvetenheten om en god balans mellan arbetsliv och familjeliv för att åstadkomma en god hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever livspusslet med arbetsliv och familjeliv utifrån ett folkhälsoperspektiv. Studien har använt sig av en kvalitativ metod och baseras på ett målstyrt urval av sex arbetande småbarnsföräldrar som har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlande intervjumaterialet har analyserats med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat påvisar att arbetstid, arbetsmiljö och flexibilitet har en stor betydelse när det kommer till stress inom arbetslivet hos småbarnsföräldrarna. Att få mer tid för familjelivet och ett ökat stöd från omgivningen hade enligt småbarnsföräldrarna underlättat vardagen och är något som de flesta av deltagarna hade önskat mer av. Vidare påvisar resultatet att småbarnsföräldrars hälsa påverkas av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv, vilket ofta resulterar i stress, energibrist och fysisk överbelastning. Studiens slutsats är att småbarnsföräldrars hälsa påverkas negativt av en obalans mellan arbetsliv och familjeliv.

Denna kandidatuppsats undersöker svenska småbarnsföräldrars dagliga utmaningar i att balansera arbets- och familjeliv. Syftet är att förstå de strategier som föräldrar i parrelation använder för att upprätthålla en hållbar balans och vilka samhällsstöd som är mest effektiva. Studien använder kvalitativa metoder, inklusive semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Gränsteorin fungerar som huvudsakligt ramverk, medan konfliktteori och genusteoretiska begrepp används som tolkningsverktyg. Resultaten visar att föräldrar ofta känner sig överväldigade av krav från både arbete och hem, men att tydlig kommunikation, riktlinjer och supportstrukturer kan hjälpa. Samtidigt framhävs vikten av samhällsstöd, såsom föräldraförsäkring och arbete för normförändringar, som avgörande för att underlätta balansen. Slutsatsen är att en kombination av individuella strategier och strukturellt stöd är nödvändig för att småbarnsföräldrar ska kunna upprätthålla en hållbar balans mellan arbets- och familjeliv. / This bachelor’s thesis investigates the daily challenges faced by Swedish parents of young children in balancing work and family life. The aim is to understand the strategies used by parents in relationships to maintain a sustainable balance and to identify the most effective societal supports. The study employs qualitative methods, including semi-structured interviews, to collect data. Boundary theory serves as the primary framework, while conflict theory and gender theory concepts are used as interpretive tools. The results show that parents often feel overwhelmed by demands from both work and home, but clear communication, guidelines, and support structures can help. Additionally, the importance of societal supports, such as parental insurance and efforts to change norms, is highlighted as crucial for facilitating balance. The conclusion is that a combination of individual strategies and structural support is necessary for parents of young children to maintain a sustainable balance between work and family life.