Studien gjordes i syfte att besvara huruvida färgskillnad, kontrastskillnad eller en kombination av dessa var avgörande i att vägleda spelare i förstapersonsspel. Enligt hur kompositionstekniker fungerar och används inom grafiskt arbete skapades en hypotes och en tillhörande nollhypotes. Dessa prövades genom frekvensfördelning och univariat analys efter en artefakt testats.  Denna artefakt var i form av en spelbar bana som producerades med varierande uppsättningar av ljusstyrkor och färg, kallat attraheringsmetoder. Denna bana hade då flera tvåvägskorridorsval där en väg på förhand hade definierats som ”den korrekta vägen” och det var längs denna väg som en attraheringsmetod t.ex. ett starkare ljus placerades. Data samlades in genom öppet deltagande observation samt inspelning av aktiviteten på datorn. Efter banan spelats igenom hölls även ett kvalitativt moment i form av en intervju med syfte att etablera vilka faktorer som informanten trodde påverkat dennes vägval samt om de var medvetna om vilken väg de tagit. Det studien slutligen kom fram till var att spelare oftast tenderar att följa vägar som har starkare ljus. Ibland följs även vägar utav en utstickande färg men oftast följs en starkt upplyst väg. Både hypotesen och nollhypotesen är därmed falsifierad och den undersökta frågan kan besvaras med att skillnader i kontrast är det som i flest fall tenderar att vägleda spelare i ett förstapersonsspel.

De textila färg- och beredningsprocesserna medför flera miljöproblem. Kemikalieframställning, kemikalieanvändning, vattenåtgång och energiåtgång är alla faktorer kopplade till färg och beredning av textil som har påverkan på miljön. Efterbehandling av textila material görs för att ge en textil vara en önskvärd egenskap men tyvärr kan efterbehandling även resultera i ett oönskat färgomslag. Färgomslag kan leda till att det textila materialet måste färgas om eller kasseras vilket är ett enormt resursslöseri. Av Ikea of Sweden tilldelades vi en uppgift i syfte att undersöka vad som kan vara en rimlig toleransgräns gällande färgskillnad för en beige lakansväv sett utifrån ett kundperspektiv. I studien gjordes också en undersökning som rör färgomslag till följd av efterbehandling. Arbetet har utrett om efterbehandling påverkar färgen på en bomullsväv färgad med reaktivfärg. Färgen är en beige färg baserad på tre olika färgstoffer. Den experimentella metoden bestod av färgning av en lakansväv till en beige färg som därefter genomgick olika kombinationer av efterbehandlingar. De olika efterbehandlingarna som undersöktes var en silikonbaserad mjukgörare, en formaldehydfri antiskrynkelbehandling och kalandrering. Detta utfördes i syfte att med hjälp av instrumentell färgmätning och visuell färgbedömning avgöra om färgomslag kan upptäckas till följd av de olika efterbehandlingarna samt för att etablera en rimlig toleransgräns åt Ikea. Studien har påvisat att de undersökta efterbehandlingarna leder till färgomslag och att de färgskillnader som uppstår inte skiljer sig åt mellan de olika behandlingarna. En rimlig toleransgräns för den undersökta väven med beige färg har fastställts till ∆E=1.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka färgstabiliteten hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia efter upprepade bränningar.   Material och metod: Fem provkroppar av respektive fabrikat; Prettau® Zirconia (PZ) och M+W Zircon HT (MW) kapades fram ur ofärgade zirkonia-diskar. Provkropparna färgades in manuellt med färgen A3 och torkades därefter under en infraröd lampa. Provkropparna sintrades enligt fabrikanternas anvisningar och en första färgmätning utfördes med en spektrofotometer (VITA Easyshade Advance 4.0) mot en matt grå bakgrund. Där efter utfördes bränningar av provkropparna i fyra cykler. Efter varje cykel utfördes färgmätningar.Medelvärdena för L*a*b*c*h* registrerades. Formlerna CIE76 (∆E*ab) och CIEDE2000 (∆E*00) användes för att räkna ut färgskillnader efter bränncyklerna. Värdena registrerades i SPSS och analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α=0,05.   Resultat: Statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) i färgförändring hittades både inom och mellan de båda grupperna (MW och PZ). Färgskillnaderna som uppmättes befann sig inom ramen för vad som anses som en acceptabel (∆E*ab≤2,7 och ∆E*00≤1,8) eller mycket god färgmatchning (∆E*ab≤1,2 och ∆E*00≤0,8).   Slutsats: Inom ramen för studiens begränsningar kan följande slutsatser dras: Upprepade bränningar påverkar färgen hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia. De färgförändringar som sker är inom ramen för vad som räknas som en ”acceptabel färgmatchning” eller ”mycket god färgmatchning” enligt aktuella gränsvärden. Färgförändringarna som sker är inte iögonfallande och har ringa betydelse kliniskt. Färgen och färgskillnader hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia är beroende av fabrikat. / Purpose: The purpose of this study is to investigate color stability in manually color infiltrated high translucent zirconia after repeated firings. Material and methods: Five specimens of each manufacturer; Prettau® Zirconia (PZ) and M+W Zircon HT (MW) were cut from uncolored zirconia discs. The specimens were manually colored with shade A3, and dried. The specimens were sintered and a first color measurement was performed with a spectrophotometer (VITA Easyshade Advance 4.0) against a matte gray background. Firings of the specimens were performed in four cycles. After each cycle, color measurements were performed. The mean values for L*a*b*c*h* ​​were registered. The formulas CIE76 (∆E*ab) and CIEDE2000 (∆E*00) were used to calculate color differences after firing cycles. The values were registered and analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a level of significance at α=0.05.  Results: Statistically significant color differences (p<0.05) were found within and between groups (PZ and MW). The color differences measured were within the range of what is considered an acceptable match (∆E*ab≤2.7 and ∆E*00≤1.8) or a perfect match (∆E*ab≤1.2 and ∆E*00≤0.8).   Conclusion: Within the limitations of this study, the following conclusions can be drawn: Repeated firings affect the color in manually color infiltrated high translucent zirconia. The color changes that occur are within the range of what is considered an “acceptable match” or “perfect match” according to current thresholds. The color changes are not conspicuous and of little importance clinically. The color and color differences in manually color infiltrated high translucent zirconia are dependent on the brand.