Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka böjhållfastheten hos flerskiktad zirkonia bestående av olika materialsammansättningar, före och efter termocykling. Material och metod Utifrån åtta flerskiktade zirkonia-diskar av materialet KatanaTM Zirconia YML, framställdes trettiotvå provkroppar ur två olika nivåer i disken för att få med två olika skiktövergångar, Emalj - Body 1 (E-B1) och Body 2 - Body 3 (B2-B3). Sexton provkroppar framställdes för kontrollgrupp utav materialet KatanaTM Zirconia UTML. Provkropparna utformades enligt ISO:6872 med 14 mm i diameter och 1,2 mm i tjocklek. Provkropparna polerades i försintrat tillstånd enligt ett förtestat poleringsschema. Efter poleringen sintrades provkropparna och polerades återigen. Hälften av provkropparna termocyklades i 10 000 cykler (T) mellan två bad med destillerat vatten med temperaturer på 5(±2)°C och 55(±5)°C. Provkropparna utsattes för ett biaxialt böjhållfasthetstest och resultaten analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med signifikansnivå på α = 0,05. Resultat B2-B3T hade signifikant högre böjhållfasthet än alla grupper förutom B2-B3. B2-B3 hade en signifikant högre böjhållfasthet än E-B1. Kontrollgrupperna uppvisade signifikant lägre böjhållfasthet gentemot grupperna B2-B3 och B2-B3T. Kontrollgrupp K visade även signifikant lägre böjhållfasthet gentemot E-B1 och E-B1T. Ingen signifikant skillnad i böjhållfasthet fanns mellan grupperna E-B1T och B2-B3. Ingen av grupperna bestående av samma skikt påvisade signifikant skillnad i jämförelse med sin termocyklade motsvarighet.   Slutsats Böjhållfasthet i flerskiktad zirkonia av olika materialsammansättningar varierar beroende på var i disken konstruktionen placeras. Termocykling i 10 000 cykler påverkar inte böjhållfastheten i flerskiktad zirkonia. / Purpose  The purpose of the present studies was to investigate the flexural strength of multilayer zirconia, consisting of different material compositions, before and after thermocycling. Material and method From KatanaTM Zirconia YML discs, thirty-two specimens were prepared from two levels in the disc with a layer transition, Enamel - Body 1 (E-B1) and Body 2 - Body 3 (B2-B3). Sixteen specimens of KatanaTM Zirconia UTML were prepared as control groups. The specimens were designed according to ISO:6872 with diameter of 14 mm and thickness of 1.2 mm and polished in pre-sintered and fully sintered state. Half of the specimens were thermocycled for 10,000 (T) cycles between two baths with temperatures of 5(±2)°C and 55(±5)°C. The specimens were subjected to a biaxial flexural strength test. Results were analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a significance level of α = 0.05. Results B2-B3T showed significantly higher flexural strength than all groups except B2-B3. B2-B3 had a significantly higher flexural strength than E-B1. The control groups showed significantly lower flexural strength compared to groups B2-B3 and B2-B3T. Control group K showed significantly lower flexural strength compared to groups E-B1 and E-B1T. There were no significant differences in flexural strength between groups E-B1T and B2-B3.Groups showed no significant difference with their thermocycled counterparts. Conclusion The flexural strength in multilayer zirconia of different material compositions varies depending on where in the disc the restoration is placed. Thermocycling for 10,000 cycles does not affect the flexural strength of multilayer zirconia.

Aim: The aim of the present study was to evaluate how the material KATANA ™ Zirconia YML is affected in strength depending on two different sintering programs. The evaluation of the strength was made by means of a biaxial flexural strength test.   Material and method: A total of 48 test specimens, 32 specimens were produced by KATANA ™ Zirconia YML and 16 specimen cups that formed the control group, by KATANA ™. Zirconia UTML. The specimens were designed as circular disks and were placed in two different layers in the disk, between Enamel-Body 1 and Body 2-Body 3. The specimens were divided into two subgroups of which 24 specimens were quickly sintered and the remaining (n = 24) specimens were conventionally sintered and the strength was evaluated with a biaxial flexural strength test.   Results: The highest mean value for the biaxial flexural strength test was shown by the test group which was high-speed sintered, with placement in Body 2 - Body 3. This was significant in comparison with other groups (p> 0.001) in addition to conventional sintered with the same placement in the disk. Both control groups showed low mean values ​​in comparison with the test groups, control group K (414 MPa) as the lowest in comparison with all other groups. When comparing the two control groups S and K, no significant difference was shown.   Conclusion: The bending strength varies depending on which layers are loaded regardless of fast and conventional sintering. The sintering parameters are significant for the bending strength. / Syfte: Syftet med föreliggande studie var att utvärdera hur materialet KATANA™ Zirconia YML påverkas i hållfasthet beroende av två olika sintringsprogram. Utvärderingen av hållfastheten gjordes med hjälp av ett biaxialt böjhållfasthetstest.   Material och metod: Totalt framställdes 48 provkroppar, 32 stycken framställdes av KATANA™ Zirconia YML och 16 provkoppar som utgjorde kontrollgrupp, av KATANA™. Zirconia UTML. Provkropparna var utformade som cirkulära diskar och dem placerades i två olika skikt i disken, mellan Enamel-Body 1 och Body 2-Body 3. Provkropparna delades in i två undergrupper varav 24 provkroppar snabbsintrades och resterande (n=24) provkroppar sintrades konventionellt och hållfastheten utvärderades med ett biaxialt böjhållfasthetstest.   Resultat: Högst medelvärde för det biaxiala böjhållfasthetstestet uppvisade testgruppen som snabbsintrats, med placering i Body 2 – Body 3. Detta var signifikant i jämförelse med övriga grupper (p > 0,001) förutom konventionellt sintrat med samma placering i disken. Båda kontrollgrupperna uppvisade låga medelvärden i jämförelse med testgrupperna, kontrollgrupp K (414 MPa) som lägst i jämförelse med alla övriga grupper. Vid jämförelse mellan de två kontrollgrupperna S och K uppvisades inte någon signifikant skillnad.   Slutsats: Böjhållfastheten varierar beroende på vilka skikt som belastas oavsett snabb- respektive konventionell sintring. Sintringsparametrarna är betydande för böjhållfastheten.

Abstract Metal ceramic restorations have been used in fixed prosthodontics since the 1950s, but the lack of aesthetics, the inclination to use metal-free materials, possible allergic reactions to metals, and the high cost of high noble alloys have increased the use of all-ceramic materials. The ongoing development of ceramic materials led to the introduction of zirconia to fixed prosthodontics over a decade ago. The mechanical properties of zirconia have proven to be excellent, but the clinical outcome of conventional fixed zirconia restorations over the long term is unclear. This retrospective clinical study evaluated two- to seven-year outcomes, early complications during prosthetic treatment and short-term failures during the first year of use of zirconia single crowns and fixed dental prostheses (FDPs). The usefulness and durability of zirconia single crowns in abutment teeth of partial removable dental prostheses (RDPs) was also evaluated. The material consisted of 173 patients treated with zirconia single crowns or FDPs by undergraduate dental students between 2007 and 2010. Of these patients 94 were women and 79 men (mean age 55 years, range 18–79 years). Altogether 268 zirconia single crowns (mean 3 crowns, range 1–12 crowns per patient) had been fabricated for 88 patients and 120 zirconia FDPs (range 3–12 units, mean 4.5 units) for 102 patients. Seventeen patients had received both crown(s) and FDP(s). The results show that zirconia single crowns and FDPs are a suitable treatment alternative in fixed prosthodontics. Early complications during prosthetic treatment and short-term failures during the first year of use were few. The survival rate of the zirconia single crowns after 3.9 years (2–6 years) was 89% and the success rate was 80%. The survival rate of zirconia FDPs after 4.9 years (3–7 years) was 100% and the success rate was 89%. Zirconia single crowns perform well as abutment teeth of partial RDPs with a metal framework, but fractures in the veneering porcelain remain a problem. / Tiivistelmä Metallokeraamisia rakenteita on käytetty kiinteässä protetiikassa 1950-luvulta lähtien, mutta puutteet estetiikassa, pyrkimys metallittomiin materiaaleihin, mahdolliset allergiset reaktiot ja jalojen metallien korkea hinta ovat lisänneet kokokeraamisten materiaalien käyttöä. Kokokeraamisten materiaalien kehitystyö on tuonut zirkonian kiinteän protetiikan materiaaliksi. Zirkonian mekaaniset ominaisuudet ovat osoittautuneet erinomaisiksi, mutta hammaskantoisten kiinteiden zirkonia-runkoisten proteesien kliiniset pitkäaikaistulokset puuttuvat. Tämän retrospektiivisen kliinisen tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää zirkonia-runkoisten yksittäisten kruunujen ja zirkonia-runkoisten siltojen menestymistä 2–7 vuoden aikavälillä sekä kartoittaa niiden valmistuksen aikaiset ongelmat ja varhaiset epäonnistumiset ensimmäisen vuoden aikana. Lisäksi tutkittiin zirkonia-runkoisten yksittäisten kruunujen käyttökelpoisuutta ja kestävyyttä metallirunkoisten rankaproteesien tukihampaina. Materiaali koostui 173 potilaasta, joille hammaslääketieteen opiskelijat olivat tehneet zirkonia-runkoisia yksittäisiä kruunuja tai zirkonia-runkoisia siltoja vuosina 2007–2010. Potilaista 94 oli naisia ja 79 miehiä (keski-ikä 55 vuotta, jakauma 18–79 vuotta). Kaiken kaikkiaan 268 zirkonia-kruunua (keskimäärin 3 kruunua, jakauma 1–12 kruunua potilasta kohti) oli valmistettu 88 potilaalle ja 120 siltaa (keskimäärin 4,5 yksikköä, jakauma 4,5 yksikköä) 102 potilaalle. Seitsemälletoista potilaalle oli tehty sekä kruunuja että siltoja. Tulokset osoittavat, että zirkonia-runkoiset kruunut ja sillat ovat käyttökelpoisia kiinteässä protetiikassa. Valmistuksenaikaiset ongelmat ja varhaiset epäonnistumiset ovat vähäisiä. Yksittäisten kruunujen selviytymisprosentti 3,9 vuoden jälkeen (2–6 vuotta) oli 89 % ja onnistumis-prosentti 80 %. Siltojen selviytymisprosentti 4,9 vuoden jälkeen (3–7 vuotta) oli 100 % ja onnistumisprosentti 89 %. Zirkonia-runkoiset kruunut toimivat hyvin rankojen tukihampaina, mutta niiden ongelmana ovat päällepolttoposliinin lohkeamat.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka färgstabiliteten hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia efter upprepade bränningar.   Material och metod: Fem provkroppar av respektive fabrikat; Prettau® Zirconia (PZ) och M+W Zircon HT (MW) kapades fram ur ofärgade zirkonia-diskar. Provkropparna färgades in manuellt med färgen A3 och torkades därefter under en infraröd lampa. Provkropparna sintrades enligt fabrikanternas anvisningar och en första färgmätning utfördes med en spektrofotometer (VITA Easyshade Advance 4.0) mot en matt grå bakgrund. Där efter utfördes bränningar av provkropparna i fyra cykler. Efter varje cykel utfördes färgmätningar.Medelvärdena för L*a*b*c*h* registrerades. Formlerna CIE76 (∆E*ab) och CIEDE2000 (∆E*00) användes för att räkna ut färgskillnader efter bränncyklerna. Värdena registrerades i SPSS och analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α=0,05.   Resultat: Statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) i färgförändring hittades både inom och mellan de båda grupperna (MW och PZ). Färgskillnaderna som uppmättes befann sig inom ramen för vad som anses som en acceptabel (∆E*ab≤2,7 och ∆E*00≤1,8) eller mycket god färgmatchning (∆E*ab≤1,2 och ∆E*00≤0,8).   Slutsats: Inom ramen för studiens begränsningar kan följande slutsatser dras: Upprepade bränningar påverkar färgen hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia. De färgförändringar som sker är inom ramen för vad som räknas som en ”acceptabel färgmatchning” eller ”mycket god färgmatchning” enligt aktuella gränsvärden. Färgförändringarna som sker är inte iögonfallande och har ringa betydelse kliniskt. Färgen och färgskillnader hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia är beroende av fabrikat. / Purpose: The purpose of this study is to investigate color stability in manually color infiltrated high translucent zirconia after repeated firings. Material and methods: Five specimens of each manufacturer; Prettau® Zirconia (PZ) and M+W Zircon HT (MW) were cut from uncolored zirconia discs. The specimens were manually colored with shade A3, and dried. The specimens were sintered and a first color measurement was performed with a spectrophotometer (VITA Easyshade Advance 4.0) against a matte gray background. Firings of the specimens were performed in four cycles. After each cycle, color measurements were performed. The mean values for L*a*b*c*h* ​​were registered. The formulas CIE76 (∆E*ab) and CIEDE2000 (∆E*00) were used to calculate color differences after firing cycles. The values were registered and analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a level of significance at α=0.05.  Results: Statistically significant color differences (p<0.05) were found within and between groups (PZ and MW). The color differences measured were within the range of what is considered an acceptable match (∆E*ab≤2.7 and ∆E*00≤1.8) or a perfect match (∆E*ab≤1.2 and ∆E*00≤0.8).   Conclusion: Within the limitations of this study, the following conclusions can be drawn: Repeated firings affect the color in manually color infiltrated high translucent zirconia. The color changes that occur are within the range of what is considered an “acceptable match” or “perfect match” according to current thresholds. The color changes are not conspicuous and of little importance clinically. The color and color differences in manually color infiltrated high translucent zirconia are dependent on the brand.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande pilotstudie är att undersöka abrasion på materialen polerad zirkonia (5YSZ) och glansbränd litiumdisilikat och abrasion på antagonist med eller utan termocykling. Emalj utgör referens. De inkluderade materialen är avsedda för CAD/CAM- framställning av monolitiska konstruktioner.Material och metodFrån en zirkoniadisk (5YSZ, Katana zirconia UTML) och tre litiumdisilikatblock (IPS e.max CAD LT) togs totalt sexton provkroppar fram. Åtta extraherade molarer användes som referensgrupp (n=8) och steatitkulor användes som antagonist. Provkropparna för zirkonia och litiumdisilikat utformades rektangulära med måtten 16x14x3,5 mm efter sintring respektive kristallisering. Provkropparnas testytor genomgick olika ytbehandlingar. Zirkoniaprovkropparna polerades till högglans (ZP), litiumdisilikat glansbrändes med glaze (LG) och de extraherade molarerna planslipades och emaljen polerades (EM). Hälften av materialgrupperna tuggsimulerades i 120 000 cyklar med termocykling i temperaturerna 15°C±2°C respektive 55°C±2°C (ZPT, LGT, EMT). Den andra hälften tuggsimulerades i 120 000 cyklar utan termocykling (ZPU, LGU, EMU). Resultaten analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α=0,05 i statistikprogrammet SPSS.ResultatHögst materialförlust påvisades i EMT-gruppen och lägst i ZPU-gruppen. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan materialgrupperna. Hos antagonistgrupperna påvisade EMT- gruppen högst materialförlust och LGT-gruppen lägst materialförlust. Hos antagonistgrupperna hade EMT-gruppen en signifikant högre materialförlust i jämförelse med övriga antagonistgrupper förutom LGU- och ZPU-gruppen.SlutsatsPolerad ultratranslucent zirkonia, glansbränd litiumdisilikat, och emalj abraderas likvärdigt av antagonister med eller utan termocykling. Polerad ultratranslucent zirkonia och glansbränd litiumdisilikat abraderar mindre mot antagonister än emalj med termocykling. / AbstractPurposeThe purpose of this pilot study is to investigate the abrasion of polished zirconia (5YSZ) and glazed lithium disilicate on antagonist and antagonists’ abrasion on the materials with or without thermocycling, with enamel as reference. The materials are intended for CAD/CAM production of monolithic restorations.Material and methodFrom zirconia (5YSZ, Katana zirconia UTML) and lithium disilicate (IPS e.max CAD LT) sixteen specimens were made. Eight extracted molars were used as reference group (n=8) and steatite balls used as antagonists. The specimens were designed with the dimensions 16x14x3.5 mm. The zirconia specimens were polished to high gloss (ZP), the lithium disilicate glazed (LG) and the enamel ground flat and polished (EM). Half of the groups underwent chewing simulation in 120,000 cycles with thermocycling (15°C ±2°C/55°C ±2°C) (ZPT, LGT, EMT) and the other half without thermocycling (ZPU, LGU, EMU). The results were analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a significance level of α= 0.05 in the statistical program SPSS.ResultsThe highest material loss was in EMT and the lowest in ZPU. No significant differences could be shown between the material groups. In the antagonist groups, EMT showed the highest material loss and LGT the lowest. In the antagonist groups, EMT had a significant higher loss in comparison with all the other antagonist groups except LGU and ZPU.ConclusionPolished ultratranslucent zirconia, glazed lithium disilicate and enamel are equally abraded by antagonists with or without thermocycling. Polished ultratranslucent zirconia and glazed lithium disilicate abrade less against antagonists than enamel with thermocycling.

Syfte: Syftet med föreliggande pilotstudie är att undersöka böjhållfastheten hos flerskiktad Y-TZP bestående av lager med olika materialsammansättning, 3Y-TZP, 4Y-TZP och 5Y-TZP före och efter termocykling. Material och metod: Från två flerskiktade Y-TZP-diskar (IPS e.max® ZirCAD MT Multi och CopraSupreme Hyperion) togs totalt trettiotvå provkroppar, innehållandes olika skikt, fram samt totalt åtta provkroppar från en oskiktad 3Y-TZP-disk (IPS e.max® ZirCAD LT). Provkropparna utformades enligt ISO:6872 med måtten 22x4x3 mm och en avfasning på 45 grader på långsidorna. Provkropparna genomgick simulerad glansbränning och hälften av grupperna termocyklades i 10 000 cykler i två bad med avjoniserat vatten med temperatur på 5°C ±2°C respektive 55°C ±2°C. Ett 4-punkts böjhållfasthetstest utfördes och resultaten analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α= 0,05.Resultat: De oskiktade ZirCAD LT-grupperna hade en signifikant högre böjhållfasthet (800 - 949 MPa) jämfört med de flerskiktade ZirCAD MT Multi-grupperna (510 - 554 MPa) och Hyperion-grupperna (420 - 503 MPa) både före och efter termocykling. Slutsats: Böjhållfastheten hos flerskiktad 3-, 4-, 5Y-TZP och oskiktad 3Y-TZP påverkas inte av termocykling i 10 000 cykler. Flerskiktad Y-TZP har lägre böjhållfasthet än oskiktad 3Y-TZP före och efter termocykling. Flerskiktad Y-TZP har liknande böjhållfasthet före och efter termocykling. / Purpose: The purpose of this pilot study is to investigate the flexural strength of multilayered Y-TZP consisting of layers with different material composition: 3Y-TZP, 4Y-TZP and 5Y-TZP, before and after thermocycling.Material and Method: Thirty-two specimens were made from two multilayered Y-TZP discs (IPS e.max® ZirCAD MT Multi and CopraSupreme Hyperion) and eight specimens were made from a non-layered 3Y-TZP disc (IPS e.max® ZirCAD LT). The specimens were designed according to ISO:6872 with the dimensions 22x4x3 mm and with a 45 degree chamfer. The specimens were thermocycled for 10 000 cycles in two baths (5°C ±2°C and 55°C ±2°C, respectively). A 4-point flexural strength test was performed and the results were analyzed with One-way ANOVA, Tukey’s test with a significance level of α= 0.05.Results: The non-layered ZirCAD LT groups had a significant higher flexural strength (800 - 949 MPa) compared to the multilayered groups ZirCAD MT Multi (510 - 554 MPa) and Hyperion groups (420 - 503 MPa) before and after thermocycling.Conclusion: The flexural strength of multilayered 3-, 4-, 5Y-TZP and non-layered 3Y-TZP is not affected by thermocycling for 10 000 cycles. Multilayered Y-TZP has a lower flexural strength than non-layered 3Y-TZP before and after thermocycling. Multilayered Y-TZP have similar flexural strength before and after thermocycling.

SAMMANFATTNING  Syfte  Syftet med studien var att undersöka huruvida färginfiltrering med effektfärg påverkar böjhållfastheten i flerskiktad zirkonia.  Material och metod Zirkoniamaterialet KATANA™ Zirconia YML, Kuraray Noritake användes i studien. Totalt framställdes 54 stycken provkroppar varav sex stycken utgjorde en pilotstudie för polering. Resterande 48 delades in i sex grupper (n = 8). Tre av grupperna frästes ut från Emalj och Body 1 (E-B1) och de resterande tre grupperna frästes ut från Body 2 och Body 3 (B2-B3). Två grupper, från de olika skikten, infiltrerades med Esthetic Colorant A plus (A), två grupper infiltrerades med Esthetic Colorant Opaque (O) samt två grupper utgjorde kontrollgrupper utan infiltrering (K). Provkropparna infiltrerades och sintrades enligt fabrikantens anvisningar. Därefter polerades de enligt ett poleringsschema och slutligen genomfördes ett biaxialt böjhållfasthetstest. Resultaten från samtliga grupper analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test, med en signifikansnivå på α = 0,05 med hjälp av statistikprogrammet SPSS.  Resultat Resultatet påvisade ingen signifikant skillnad i böjhållfastheten inom grupperna för de två skikten (E-B1A, E-B1O och E-B1K) samt (B2-B3A, B2-B3O och B2-B3K). Grupperna med skikten som inkluderade B2-B3 uppvisade signifikant högre böjhållfasthet oavsett infiltrering/kontroll än grupperna E-B1A, E-B1O och E-B1K.   Slutsats Böjhållfastheten i flerskiktad zirkonia påverkas inte av infiltrering med effektfärg. / ABSTRACT Purpose The purpose of this in vitro study was to investigate whether color infiltration with effect colors affect the biaxial flexural strength of multilayer zirconia.   Material and method The zirconia material KATANA™ Zirconia YML, Kuraray Noritake was used in the study. A total of 54 specimens were produced, of which six were part of a pilot study for polishing. The remaining 48 were divided into six groups (n=8). Three of the groups were milled of Enamel and Body 1 (E-B1) and the remaining three groups were milled of Body 2 and Body 3 (B2-B3). Two groups, from the different layers, were colored with Esthetic Colorant A plus (A), two groups were colored with Esthetic Colorant Opaque (O), while two groups served as control groups (K). The specimens were colored and sintered according to the manufacturer's instructions, polished according to a polishing schedule, and finally a biaxial flexural strength test was performed. The results were analyzed using One-way ANOVA, Tukey's test, with a significance level of α = 0.05 using the statistical software SPSS.   Results The results showed no significant difference in flexural strength within the groups for the two layers (E-B1A, E-B1O, and E-B1K) and (B2-B3A, B2-B3O, and B2-B3K). The groups with layers that included B2-B3 showed significantly higher flexural strength regardless of coloring/control than the groups E-B1A, E-B1O, and E-B1K.  Conclusion The flexural strength of multilayered zirconia is not affected by color infiltration with effect colors.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är  att undersöka högtranslucent zirkonias benägenhet till missfärgning beroende på ytbehandling och hur detta påverkar materialets färgstabilitet över tid. Material och metod: Totalt frästes och sintrades 40 cylindriska provkroppar av högtranslucent zirkonia. Provkropparna delades slumpmässigt in i grupp G (glansbrända provkroppar) och grupp P (mekaniskt polerade provkroppar). Ytbehandling utfördes genom mekanisk polering eller glansbränning. Därefter utsattes provkropparna för vätskeförvaring i svart kaffe eller svart te under 288 timmar. Provkropparna mättes med en dental spektrofotometer efter 72, 144, 216 och 288 timmar. Mätningarna utfördes tre gånger centralt på varje provkropp. Mätvärdena L*c*h och ΔEab användes för att beskriva och analysera eventuell missfärgning och färgskillnad hänvisat till NBS-klassificering. Resultat: Det fanns inte någon signifikant skillnad vad gäller missfärgning på högtranslucent zirkonia. Detta var oberoende ytbehandling och förvaring i svart kaffe eller svart te, under en tidsperiod som motsvarade ett års oral exponering. De mekaniskt polerade provkropparna som förvarades i svart te uppvisade störst färgskillnad, det högsta ΔE-värdet, efter 288 timmars förvaring. Resultatet visade på en liten färgförändring enligt NBS-klassificeringen. Slutsats: Ytbehandling genom polering eller glansbränning ger bra egenskaper när det gäller motstånd mot missfärgning. En glansbränd yta visar en tendens att inte påverkas av missfärgning lika mycket som en mekaniskt polerad yta. / Purpose: The purpose of the present study is to investigate the tendency of highly translucent zirconia to discolour depending on surface treatment and how this affects the color stability of the material over time. Material and method: A total of 40 cylindrical specimens of high translucent zirconia were milled and sintered. The specimens were randomly divided into group G (glazed specimens) and group P (mechanically polished specimens). Surface treatments were performed by mechanical polishing or glazing. Subsequently, the specimens were subjected to liquid storage in black coffee or black tea for 288 hours. The specimens were measured using a dental spectrophotometer after 72, 144, 216, and 288 hours. The measurements were performed three times centrally on each specimen. The L*c*h and ΔEab values were used to describe and analyze any discoloration and color difference referred to NBS classification. Results: There was no significant difference in discoloration of high-translucent zirconia. This was independent of surface treatment and storage in black coffee or black tea, for a period equivalent to one year of oral exposure. The mechanically polished specimens stored in black tea showed the highest ΔE value (color difference) after 288 hours of storage. However, the results showed a slight change according to the NBS classification. Conclusion: Surface treatment by polishing or burnishing gives good properties in terms of resistance to discoloration. A burnished surface shows a tendency not to be affected by discoloration as much as a mechanically polished surface.

Syftet: Syftet med föreliggande studie var att undersöka färgstabiliteten hos manuellt infärgad hög-translucent zirkonia efter åldring i drycker med lågt pH-värde (vin och Coca Cola) och vatten. Material och metod: I studien användes 30 provkroppar i hög-translucent zirkonia. Provkropparna frästes fram i runda diskar med måtten 6 mm i diameter och 3 mm i tjocklek och färgades in manuellt med infiltreringsvätska genom doppteknik och därefter skedde sintring. Provkropparna förvarades i rött vin, Coca Cola eller destillerat vatten i 12 dagar. Färgkoordinaterna L*a*b* mättes genom spektrofotometer före (kontrollgrupp) och efter förvaring i respektive vätska. Medelvärdet av L*a*b* registrerades och färgskillnaderna (ΔEab, NBS) beräknades. Resultatet analyserades med Fisher՚s exact test samt One-way ANOVA, Tukey’s test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: I jämförelse mellan grupperna hade gruppen som vinförvarats högst medelvärde i färgskillnad följt av vatten och Coca Cola. Färgskillnaden för gruppen som vinförvarats var kliniskt icke-acceptabel och visade en statistiskt signifikant skillnad jämfört med vatten och Coca Cola. Ingen statistisk signifikant skillnad observerades mellan de resterande grupperna vatten och Coca Cola. Signifikanta skillnader för färgskillnaden, ΔEab, observerades mellan kontrollgruppen mot övriga grupper för samtliga parametrar L* a* b* med p-värde<0,001 efter åldring i de olika dryckerna. Slutsats: Färgstabilitet hos manuellt infärgad hög-translucent zirkonia påverkas av åldring i drycker med lågt pH-värde såsom vin och Coca Cola, där vin påverkar mer än Coca Cola och vatten. Hög-translucent zirkonia som förvarats i vin uppvisar en rödare ton medan förvaring i Coca Cola uppvisar en gulare ton. / Purpose: This study investigated the color stability of manually infiltrated high translucent zirconia after immersion in beverages with low pH-value (wine and Coca Cola) and water.  Material and method: 30 specimens of high translucent zirconia were prepared. The specimens were milled into round discs and colored manually with infiltration liquid before sintering and were stored in red wine, Coca Cola, or distilled water for 12 days. The color coordinates L*a*b* were measured by spectrophotometer before and after storage in the specific beverage. The mean value of L*a*b* was recorded and the color differences (ΔEab, NBS) were calculated. The results were analyzed with Fisher's exact test and One-way ANOVA, Tukey's test with the significance level α=0.05. Results: In comparison between the groups, the wine group had the highest mean value in color difference followed by water and Coca Cola. Results from wine storage showed a statistically significant difference compared to water and Coca Cola which was clinically non-acceptable. No statistical significant difference was observed between the remaining groups.  Conclusion: Color stability of manually colored high translucent zirconia is affected by aging in beverages with a low pH-value such as wine and Coca Cola, where wine affected more as compared to Coca Cola and water. High translucent zirconia stored in wine exhibited a redder tone, while storage in Coca Cola exhibited a yellower tone.

Mit zunehmender Etablierung der Implantattherapie im zahnärztlichen Alltag stellt die Reduzierung der Einheilzeit durch Oberflächenoptimierung eine der Hauptbestrebungen der forschenden Industrie dar. Dazu treten ästhetische Patientenwünsche nach „weißen“ Materialien, die am ehesten durch das jedoch frakturgefährdete Zirkonmischoxid zu realisieren sind. Ziel der vorliegenden Arbeit war die Untersuchung der Osteokompatibilität verschiedener, metallener Probekörper mit „Zirkoniummischoxidbeschichtung“, in der humanen enoralen Knochenzellkultur. Unter Verwendung einer männlichen Knochenzellkultur über 10 Tage wurden die Expressionen der nonkollagenen Knochenmatrixproteine, Osteocalcin, Osteonectin und Bone Sialo Protein sowie des Wachstumsfaktors TGF-β auf 3 Standardoberflächen und 5 experimentell hergestellten Zirkoniummischoxidoberflächen bestimmt. Es galt zu ermitteln, ob die chemische Zusammensetzung und die Mikrostruktur der getesteten Probekörper Einfluss auf die Proteinexpression haben. Die gewonnenen Versuchsergebnisse lassen vermuten, dass vor allem die Oberflächenkonfigurationen der Experimentaloberflächen 3 (ZSG ½), 4 (ZS4-0,5) und 5 (ZS4-2) die Sekretion o.g. Knochenproteine im Vergleich zu den anderen Experimentaloberflächen sowie dem metallenen Positivstandard (PK7) und dem Negativstandard (PK8) begünstigen. Des Weiteren kann für den als keramischen Positivstandard verwendeten CERCON® Probekörper (PK6) auf Grund der Ergebnisse eine gute biologische Eignung in vitro angenommen werden. Von weiteren Versuchen, welche mit mind. 6 Probekörpern pro Standzeit und Marker durchgeführt werden sollten, lässt sich keine der verwendeten Experimentaloberflächen gerechtfertigt ausschließen.