Träbyggande har stark historisk förankring i Sverige. För drygt ett sekel sedan sattes ett förbud in mot att bygga hus i fler än två våningar i trä på grund av den ansedda brandrisken materialet medförde. Vid Sveriges inträdande i EU år 1994 togs det gamla beslutet bort och utvecklingen inom träbyggandet för flerbostadshus har därefter fått en rejäl uppgång. Utvecklingen har medfört ett modernare sätt att bygga, från att tidigare ha byggt allt på byggarbetsplatsen till montage av prefabricerade väggmoduler. Med detta tillvägagångssätt har byggandet både kunnat säkra en högre kvalitet samt effektiviserats.  Ett företag som arbetar med prefabricerade väggblock är Isotimber. Deras väggblock är unik på det sätt att de endast innehåller trä, för att uppnå ett högre isolervärde har råvaran trä kombinerats med urfrästa luftspalter. Isotimber har haft en önskan att utveckla sin produkt eftersom de fastskruvade kassetterna som bildar ett enhetligt väggblock separerar vid lyft. Lyftpunkterna har placerats genom borrade hål i väggblocken med genomförda lyftstroppar, ett tillvägagångssätt som Isotimber önskat förändra. Tvärkrafterna som uppstått vid lyften har verkat diagonalt mot väggblocken och antal lyftpunkter har varierat.  Studien har riktat sig mot att utveckla det befintliga väggblocket samt studera om lyft har gått att utföra på ett annat sätt än i dagsläget. Lyftpunkternas placering har även granskats.  Resultatet av produktutvecklingen har lett till att en limträbalk har placerats i överkant av blocken. Det har medfört att lyftpunkter har förflyttats till limträbalken där håltagning för stroppbanden kommer att utföras. Antal lyftpunkter har blivit beroende av väggblockens spännvidd och de tvärkrafter som uppstår vid lyft skall inverka vertikalt mot väggblocken. Resultatet av den nya väggblocksprototypen har krävt dimensionering av limträbalk vid lyftpunkter samt infästningarna mellan väggblock och limträbalk.  Väggblockets förändringar har bidragit till ett smidigare montagesystem. Den monterade limträbalken kan även anses ge en mindre nedböjning i väggblocket. Lyftpunkterna har blivit fler med bestämda avståndsintervall för att motverka separationer mellan de ihopskruvade kassetterna i väggblocken. / Building with   wood has a strong historical anchorage in Sweden. Just over a century ago, a   ban was imposed on building houses on more than two floors of wood due to the   perceived fire risk caused by the material. At Sweden's accession to the EU   in 1994, the old decision was removed and the trend in the construction of   wooden houses for multi-family houses has subsequently increased   dramatically. The development has resulted in a more modern way of building,   from building everything on the construction site to the assembly of   prefabricated wall modules. With this approach, construction has been able to   ensure a higher quality and efficiency.  A company that   works with prefabricated wall blocks is Isotimber. Their wall blocks are   unique in that they contain only wood, in order to achieve a higher   insulation value, the raw material wood has been combined with milled gaps of   air. Isotimber has had the desire to develop its product because the screwed   cassettes that forms a uniform wall block, separates during the lifts. The   lifting points have been placed through drilled holes in the wall blocks with   inserted lifting straps, an approach that Isotimber wishes to change. The   transverse forces that have occurred during the lift have acted diagonally   against the wall blocks and the number of lifting points has varied.  The study has   been aimed at developing the existing wall block and to study whether lifting   could be done in a different way than today. The position of the lifting   points has also been examined.  The result of   product development has led to a laminated wooden beam being placed above the   blocks. This has meant that lifting points have been moved to the laminated   wooden beam where perforation for the straps will be executed. The number of   lifting points has become dependent on the width of the wall blocks, and the   transverse forces that arise during lifting must be vertical to the wall   blocks. The result of the new wall-block prototype has led to dimensioning of   the laminated wooden beam at the lifting points, as well as the connections   between the wall block and the laminated wooden beam.  The wall block   changes have contributed to a smoother mounting system. The laminated wooden   beam can also be considered to give a smaller deflection in the wall block.   The lifting points have become more at fixed range intervals to counter the   separations between the screwed cassettes in the wall blocks. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

The climate crisis is becoming more prominent in everyday life and the construction industry plays a significant role. The study aims to optimize the climate of a fictional house with exterior walls made of wood. By investigating the climate impact of a building with a solid wooden frame depending on the heating system. The study will focus on two different frame systems, one of which is made of cross-glued wood and one of IsoTimber. The questions are what climate impact a solid wood building does have. What dimension of cross-glued wood is required to meet BBR's requirements? Which combination of frame system and heating system is the most optimal for Malmö and Stockholm? How many years does it take for the heating to have a greater climate impact than the manufacture of the building? How much climate impact will the most optimized building have after 50 years? In the VIP-Energy program, energy calculations have been performed. Quantity and energy calculations have then been translated into carbon dioxide equivalents in the BM program to calculate the climate impact for the buildings with associated heating systems.  The results show that cross-glued wood has a lower general climate impact than the frame of IsoTimber. The dimension for meeting BBR's energy requirements with a cross-glued wood frame is 330 mm. The most optimized combination of frame system and heating from a climate point of view is IsoTimber 300 mm with district heating for Malmö and Stockholm. The results show that energy consumption from heating will have a greater climate impact than production for the most optimized alternative only after 22 years for Malmö and 44 years for Stockholm. The building with the least climate impact after 50 years is IsoTimber 300 mm with district heating where the climate impact is 57,7 ton CO2e in Malmö and 43,7 ton CO2e in Stockholm. The study shows that reliable conversion factors are required to translate components and heating systems into carbon dioxide equivalents. The current conversion factor for heating when district heating is used differs between the climate zones, which means that the result is widely distributed. The best optimized alternative, 300 mm IsoTimber with district heating is a good alternative with a low climate impact that still maintains a high level of comfort for the user.

Byggandet̊ i Sverige ligger på en hög nivå som inte varit aktuell sedan Miljonprogrammet byggdes på 70-talet. Att kombinera hög byggtakt med Sveriges klimatmål, som innefattar noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, är en utmaning som ställer högre krav på hållbara lösningar. Ett sätt att ta kontroll över klimatpåverkan hos en byggnad eller byggnadsdel är genom en livscykelanalys med vilken det går att avgöra i vilket skede den största klimatpåverkan sker. Med tanke på detta har studien som syfte att med klimatberäkningar i byggskedet undersöka vilka ytterväggskonstruktioner som teoretiskt bör användas med avseende på klimatpåverkan och geografi. Detta uppnås genom att besvara frågor om hur koldioxidavtrycket påverkas vid byte från en utfackningsvägg, tillhörande referensbyggnaden LEAST, till en ytterväggskonstruktion med IsoTimber respektive hampakalk. Även hur avtrycket skiljer sig beroende på geografisk placering – Luleå, Stockholm och Malmö. Slutligen hur studiens resultat förändras om hänsyn till koldioxidupptag tas. Fallstudie, litteraturstudie och dokumentanalys samt beräkningar för hand och med beräkningsverktyget BM har legat till grund för att kunna besvara frågeställningarna. Med dessa metoder togs grundläggande teori fram för konstruktionernas egenskaper gällande ljud- och värmeisolering, brand och fukt. Även information om de ingående materialens produktion, transport, livslängd samt sluthantering. Referensbyggnadens brandsäkerhet, ljudisolering och U-värde är parametrar som varit dimensionerande vid val av väggtjocklek för de alternativa ytterväggarna, där tyngdpunkten legat i att uppnå liknande U-värden med en tillåten differens på ±10%. Slutligen beräknades klimatpåverkan för de olika fallen. Resultaten visar att nettoutsläppet för utfackningsväggen är nära noll i samtliga städer: 4,9 i Luleå, 11,7 i Stockholm och 15,7 kg CO2e per m2 i Malmö. För IsoTimber är motsvarande siffror -310,8, -192,6 och -160,9 kg CO2e per m2, vilket visar på en klimatpositiv effekt. Även för konstruktionen med hampakalk uppvisades klimatpositiva resultat: -96,1 i Luleå, -68,6 i Stockholm och -58,2 kg CO2e per m2 i Malmö. Om koldioxidupptaget inte beaktas påvisas andra resultat. För utfackningsväggen är koldioxidutsläppet för 45,1 i Luleå, 40,4 i Stockholm och 40,3 kg CO2e per m2 i Malmö. Konstruktionen med IsoTimber genererar ett utsläpp på 63,7 i Luleå, 45,6 i Stockholm och 44,5 kg CO2e per m2 i Malmö. Med hampakalk uppgick utsläppen till 109,5 i Luleå, 64,1 i Stockholm och 49,0 kg CO2e per m2 i Malmö. Sammanfattningsvis konstaterades det att koldioxidutsläppet vid byten av ytterväggar från utfackningsväggen med avseende på geografi ökar i samtliga städer, mellan 10–143%. Utfackningsväggen har lägst klimatavtryck i alla städer, vilket skulle kunna bero på var produktion av material sker. Därmed har väggens sammansättning samt val av material och importer olika effekt på utsläpp från transport mellan tillverkning och byggarbetsplats. Andra resultat skildras om hänsyn till koldioxidupptag tas, i stället påvisar IsoTimber med avseende på nettoutsläpp de lägsta värdena följt av hampakalk. Det belyser det faktum att det är ytterst viktigt att inkludera upptaget för att ge en rättvis bild. En slutsats om att transport har betydelse för klimatavtrycket kan dras. Det är dock framför allt produktskedet som står för det högsta koldioxidutsläppet. Avslutningsvis bör ingen förhastad slutsats dras utan att livscykelns alla skeden studerats för att ge ett mer verklighetstroget beslutsunderlag. Därmed bör studiens resultat inte ses som en samling av generella och applicerbara värden. / Construction in Sweden is at a high level that has not been relevant since the Million Homes Programme in the 70s. Combining a high construction rate with Sweden's climate goal, which includes net zero greenhouse emissions by 2045, is a challenge which creates higher demands on sustainable solutions. One way to evaluate the climate impact of a building or building component is through a life cycle assessment. Therefore, the aim of this study is to, by using climate calculations in the construction phase, investigate which exterior wall construction should theoretically be used regarding climate impact and geography. The walls studied are curtain wall, and constructions including IsoTimber and hempcrete which are placed in Luleå, Stockholm and Malmö. The results show that the net emissions for the curtain wall are close to zero in all cities and varies between 4,9 and 15,7 CO2e per m2. For IsoTimber, the corresponding figures vary from -310,8 to -160,9 kg CO2e per m2, which shows an effect that could be considered positive. Climate-positive results were also shown for the construction with hempcrete: -96,1 to -58,2 kg CO2e per m2. For the curtain wall, the carbon dioxide emissions vary from 40,3 to 45,1 CO2e per m2. The construction with IsoTimber generates emissions that varies from 44,5 to 63,7 kg CO2e per m2. With hempcrete, emissions reached figures from 49,0 to 109,5 kg CO2e per m2. In summary, it was found that carbon dioxide emissions increase in all cities, between 10– 143%. The curtain wall has the lowest impact on the climate in all studied cities. However, if carbon storage is being accounted for, the construction with IsoTimber has the best figures. A conclusion that transports are important for the climate footprint can be drawn. However, it is above all the product phase that generates the highest carbon dioxide emissions.

Decisions made at the early stage of building design can significantly influence theenvironmental, energy and economic performance of buildings. Future homeowners anddevelopers often have to make decisions concerning the design and specification of thebuilding. These choices are usually governed by functionality, aesthetics, cost, materialavailability, etc. Except for decisions related to long-term performances, they are relativelyeasy and straightforward to make. Long-term performance assessments that consider theimpact of a product over its lifetime, requires thorough research. Due to the lack of studies onthe long-term benefits and performance of different building design options, homeowners anddevelopers often base their decisions on short-term financial benefits, ignoring long-termbenefits. This may lead to incorrect decisions that are difficult to correct.Within this context, the aim of this study is to compare the long-term economic viability ofdifferent external timber wall construction types. By doing so, our goal is to address the lackof techno-economic studies within the construction industry and thus, to assist the decisionmakingof Swedish homeowners and developers. We evaluate the economic performance ofthree wooden wall construction alternatives—that of IsoTimber, cross-laminated timber(CLT), and timber frame walls—via thirteen wall assembly scenarios and two case housesfrom Bysjöstrand eco-village, Sweden. The scenarios account for variations in wall type andwall thicknesses. Our study utilizes an approach based on life cycle costing (LCC) andconsiders the capital cost and the present value of heating cost. The latter is calculated for 1m2of heated area of each case houses over a 40-year period. Indoor Climate and Energy software(IDA ICE) is used to estimate the heating energy use and the Bidcon program to estimate thematerials and labor costs for all cases. The study considered reasonable economic parameters,but to see their impact on the results and feasibility of wall constructions improving, sensitiveanalysis has been done using different values.The main finding of this thesis is that timber frame wall construction is the most economicchoice in the long term. In contrast, IsoTimber wall is the least economic choice, in general,and for two-story homes, in particular. Moreover, the present value total cost for IsoTimber intwo-story building is 5% higher than for a single-story building that has a similar U-value. Incontrast, it is 3% and 7% lower for CLT and timber frame walls respectively. Also, the resultsindicate that although the present value heating cost decreases with increasing wall thickness,this increase is considerably smaller than the increase in the capital cost. Finally, assumedeconomic factors affect the results greatly, but in general, improving the U-value of CLT wallconstruction might be the most profitable then timber frame comes after, and then IsoTimbercomes in the last. Along with, return economic benefit from the improvement of all studiedwall constructions in single-story building is higher than the benefit in two-story building.