Den visuella identiteten är en viktig del i skapandet av ett varumärke. Den är utformad för att tilltala sinnena, skapa en igenkänningsfaktor och för att förstärka det unika genom att kombinera olika element (Wheeler, 2013). Att lyssna på musik via digitala musiktjänster är vanligt i dagens samhälle och användare av streamingtjänster ökar ständigt (Porter, 2021).     Syftet med uppsatsen är att undersöka visuella element hos tre av de vanligaste musiktjänsterna på svensk marknad för att få bättre förståelse för hur visuella strategier kan användas i design av digitala tjänster.    En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att få insikt i hur likheter och skillnader effektivt används i den visuella kommunikationen hos Spotify, Tidal och Apple Music, tre av de vanligaste streamingtjänsterna för musik på svensk marknad och bidrar därmed till ökad förståelse för den visuella kommunikationen.    Resultatet visar att det finns likheter i musiktjänsternas visuella element och att det som skiljer dem åt i huvudsak är deras logotyp. Detta pekar på att varumärkena strategiskt har valt att bygga upp sina tjänster med liknande visuella element, men har samtidigt försett sitt varumärke med unika detaljer. Denna uppsats har därmed bidragit med insikt i hur visuella strategier fungerar genom att peka ut likheter och skillnader hos de tre musiktjänsterna.

De senaste åren har man sett att marknaden för ölburkar harexploderat med dess design och allt fler mikrobryggerier harkommit ut på den svenska marknaden. Denna uppsats kommer att,ur ett designperspektiv, analysera visuella element påmikrobryggeriernas ölburkar. Detta har gjorts utifrån en kvalitativsemiotisk analys för att besvara frågeställningarna på vilket sättanvänds visuella element på ölburkar? och vilket narrativkommuniceras genom de visuella elementen på ölburkar?Analysen har utgått utifrån sex stycken olika ölburkar från svenskamikrobryggerier där vi, genom tidigare forskning, undersökt dessaburkar och dess element på en denotativ och konnotativ nivå ochdärmed kommit fram till att bryggerierna, i sin design, bygger uppnarrativ som talar till konsumenters känslor och minnen. Dettagenom att använda olika visuella element.

Titel: Strävan efter den virtuella känselnFörfattare: Louise Borg, My Täpp Handledare: MaxMikael Wilde Björling Examinator: Christine Tidåsen Kurs: Kandidatuppsats, 15hp. Företegsekonomi III - Marknadsföring. Programmet Inredning och Butikskommunikation, Linnéuniversitetet, VT18. Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att undersöka hur svenska e-handelsföretag inom modebranschen kan utforma sitt virtuella servicelandskap för att kompensera för avsaknaden av känselstimuli och fysisk interaktion. Vidare ska studien även ta reda på hur e-handelsföretagen tar hänsyn till köpbeteendet showrooming i utformningen av det virtuella servicelandskapet. Med syftet som grund togs följande forskningsfrågor fram: 1. Hur kan e-handelsföretag inom den svenska modebranschen utforma sitt virtuella servicelandskap för att kompensera för utebliven känsel-stimuli och fysisk interaktion? 2. Hur tar e-handelsföretag inom den svenska modebranschen hänsyn till showrooming i utformningen av det virtuella servicelandskapet? Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie på den svenska modebranschen. Ansatsen är induktiv med deduktiva inslag. Den insamlade empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer med tre företag och en expert inom området, samt en fokusgrupp bestående av sex deltagare. Slutsatser: Studien visar på att visuella element i det virtuella servicelandskapet delvis kompenserar för uteblivandet av känselsinnet. Vidare påvisar studien att konsumenterna inte har något uttalat behov av att fysiskt interagera med personal i det virtuella servicelandskapet. Kundtjänst via mejl, live chatt samt telefon används endast när större problem uppstått. Studien fastslår även att showrooming inte är speciellt utforskat bland konsumenterna. Företagen å andra sidan är medvetna om fenomenet, men hur de arbetar med eller bör arbeta med fenomenet i det virtuella servicelandskapet är diffust.

Problemformulering: Det är intressant att undersöka hur företag som bedriver spelverksamhet i Sverige kommunicerar visuellt eftersom deras reklam blivit allt vanligare under de senaste åren. I och med de nya lagar som börjar gälla från den 1 januari 2019 är ämnet i aktiv utveckling och därför aktuellt.  Syfte: Syftet med denna undersökningen är att analysera vilka visuella element och teman som används i reklamfilmer för företag som ansökt om att få bedriva casinoverksamhet i Sverige med start 1 januari 2019. Metod och material: Urvalet består av fem reklamfilmer publicerade åren 2016-2018, på den Youtube-kanalen med flest visningar tillhörande de företag som beviljats licens för att bedriva spelverksamhet online i sverige från den 1 januari 2019. Genom en semiotisk innehållsanalys bestående av tre delar, denotation, konnotation och retorik har reklamfilmerna analyserats och tolkats. Huvudresultat: Resultaten visar att det finns starka gemensamma teman, i synnerhet inom val av färgpalett i filmerna. Vidare så visade resultaten att filmerna spelar på känslomässiga budskap mer än informativa.

Hållbarhetsfrågor får allt större betydelse i dagens samhälle, vilket även inkluderar företags arbete. Tidigare forskning om hållbarhetskommunikation har däremot mestadels ett konsumentperspektiv. Samtidigt anses hållbarhetsrapportering vara ett tillvägagångssätt för att kommunicera hållbarhetsarbete till fler intressenter. Inom hållbarhetsrapportering sker kommunikationen genom både textuell information och visuella element, såsom diagram, grafer och tabeller, ikoner, fotografier, infografik och layout. Tidigare forskning har framför allt genomförts om textuell information i hållbarhetsrapporteringen, samt separat för respektive visuellt element. En gemensam uppfattning är dock att respektive visuellt element kombinerat med textuell information är att föredra. Med anledning av bristfällig forskning av de visuella elementen i hållbarhetsrapporteringen samt dess betydelse, kommer studien därför undersöka hur och varför dessa används separat och gemensamt. Syftet med studien är därmed att undersöka företags användning av visuella element för att kommunicera hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. I studien redogörs hållbarhetskommunikation, hållbarhetsrapportering och de fem visuella elementen som identifierats. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie med fem fallföretag från olika branscher, samt inriktade mot konsument respektive andra företag. Data samlades in genom en dokumentstudie av fallföretagens hållbarhetsrapportering upprättade under år 2020 eller 2020/2021, där de visuella elementen granskades. Dokumenten var ett komplement till studiens fem kvalitativa intervjuer med sex respondenter anställda på fallföretagen, med kunskap om hållbarhetsrapportering. Studiens resultat indikerar några gemensamma orsaker till användningen av visuella element i hållbarhetsrapporteringen såsom att förenkla för läsaren, samt en genomtänkt utformning. Kombinationen mellan visuella element och textuell information påvisas betydelsefull, men enligt studiens resultat bör visuella element ses som ett komplement i kommunikationen genom hållbarhetsrapporteringen. I huvudsak återfinns däremot skilda anledningar till användningen av respektive visuellt element samt helheten, vilket kan bero på olika branschtillhörighet, samt inriktad mot konsument respektive andra företag. / Sustainability issues are becoming more important in today’s society, which also includes companies’ actions. On the other hand, previous research regarding sustainability communication has mainly a consumer perspective. At the same time, sustainability reporting is a way to communicate sustainability activities to more stakeholders. Communication through sustainability reporting can be performed via both textual information and visuals, such as diagrams, graphs and tables, icons, photographs, infographics, and layout. Previous research has mainly been carried out regarding textual information in sustainability reporting, and separately about each visual. However, a common perception is that each visual combined with textual information is preferable. Due to inadequate research of the visuals in sustainability reporting, and its importance, the study will therefore examine how and why these are used separately and combined. The purpose of the study is thereby to examine companies use of visuals to communicate sustainability activities through sustainability reporting. The study presents sustainability communication, sustainability reporting and the five identified visuals. To answer the purpose of the study, a case study was conducted with five case companies from different industries and directed to consumers and other companies. Data were collected through a document study of the case companies’ sustainability reporting created during the year 2020 or 2020/2021, where the visuals were reviewed. The documents were a complement to the study’s five qualitative interviews with six respondents employed at the case companies, with knowledge about sustainability reporting.  The results of the study indicate some common reasons for the use of visuals in sustainability reporting, such as simplifying for the reader and well thought out design. The combination of visuals and textual information is indicated to be important, but according to the results of the study, visuals should be seen as a complement in communication through sustainability reporting. On the other hand, there are mainly different reasons for the use of each visual and itscomposition, which may be due to different industries, and aimed at consumers and other companies.

Advertisements and other media types have, for a long time, had a strong influence on society and the general public’s view of the world and different social concerns. Advertisements are often based on the stereotypes and societal norms that dominate in whichever culture they are broadcast in, which in the long run can be harmful to those who deviate from these norms. The purpose of the study is to investigate how different romantic and/or sexually intimate twosomes are visually represented in current Swedish televised advertisements to investigate potential differences and similarities, and to discover ways to improve their visual representation. It consists of a quantitative content analysis where different twosomes are documented, and a semiotic image analysis that examines how these different twosomes, from a design perspective, are represented visually and what they communicate to their audience.

Syftet med denna undersökning är att bidra med djupare förståelse för hur rörligt material uppfattas beroende på dels var betraktaren befinner sig och dels om visuellt material förvrängs eller ej. Detta genomfördes genom ett test och efterföljande intervjuer med åtta individer som studerade medieproduktion vid Högskolan Dalarna. Deltagarna tillfrågades vilka skillnader de upplevde mellan de olika vinklarna, vilken som kändes mest realistisk, om de upplevde att materialet ändrades beroende på vilken vinkel de såg och om de upplevde att de olika vinklarna var verklighetstrogna. Resultatet visade en delad uppfattning huruvida 2D videos förvrängdes eller ej när de beskådades från olika betraktningsplatser. Beroende på betraktningsplatsen så uppfattades 2D videos som både normala och förvrängda. Sammanfattningsvis kan inga direkta slutsatser om huruvida 2D videos uppfattas när det beskådas från olika betraktningsplatser eller vilken roll betraktningsplatsen spelar för uppfattningen av 2D videos dras. Svagheten i undersökningen är att den endast intervjuat personer som studerar eller arbetar med medieproduktion och att det komplexa materialet upplevdes simpelt. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka mer komplexa animationer och intervjua ett större antal personer med olika kunskaper i förhållande till medieproduktion.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen angående hur kvinnor i åldrarna 20 till 30 år uppfattar visuella- och verbala element i modeföretags gröna marknadsföring. Speciellt den hållbarhetskommunikation som modeföretag använder för att marknadsföra sina produkter som hållbara. Studien avser att bidra till en ökad förståelse för reklambilders betydelse för att främja framtida marknadsföringsstrategier. Tidigare forskning visar att grön marknadsföring blivit allt vanligare och flertalet reklamer innefattas av liknande visuella- och verbala element. Färgen grönt är ett tydligt exempel på ett element som används inom grön marknadsföring för att skapa en koppling till hållbarhet. På grund av dessa liknande element kan konsumenter ha svårt att se vilken grön marknadsföring som gör legitima gröna påståenden och vilka som inte gör det. Det saknas dock förklaring till varför konsumenterna tolkar den gröna marknadsföringen på detta sätt och varför konsumenter uppfattar de olika elementen som trovärdiga eller inte. Inom studien kommer teorin symbolisk interaktionism användas som ett sätt att förstå vilka bakomliggande meningar eller betydelser som visuella- samt verbala element har. För att baserat på interaktion och definition skapa en gemensam definition. Studien är av kvalitativ metod och utförs med 3 stycken fokusgrupper med urvalet kvinnor i åldern 20-30. Fokusgrupperna fick se reklambilder med ett hållbart budskap från modeföretag som valts ut baserat på visuella- och verbala elementen som framträder inom bilderna. Respondenterna fick därefter frågor som de gemensamt diskuterat och reflekterat över. Resultatet visar att visuella element skapar en känsla som ger tydligare koppling till hållbarhet än logiken bakom verbala element. Denna studie ger en ökad förståelse för varför vissa element, exempelvis naturnära miljöer och färger skapar tydliga kopplingar till hållbarhet än andra. Studien visar även på hur situationen, interaktionen inom grupperna samt framträdande symboler inom bilderna påverkar. Förslag till fortsatta studier kan vara en utveckling av resultatet från denna studie. Resultatet visar på att interaktionen är ett effektivt sätt att öka kunskap, men har inte kunnat konstateras på grund av avvikande från studies syfte. / The purpose of the study is to increase understanding of how women between the ages of 20 and 30 perceive visual- and verbal elements in fashion companies' green marketing. In particular the sustainability communication that fashion companies use to market their products as sustainable. The study aims to contribute to an increased understanding of the power of the advertising image in marketing. Previous research shows that green marketing has become increasingly common and most advertisements include similar visual- and verbal elements. The color green is an example of an element used in green marketing to create a link to sustainability. Because of these similar elements, consumers may find it difficult to see which green marketing is making legitimate green claims and which are not. However, there is no explanation as to why consumers interpret green marketing in this way and why consumers perceive the various elements as credible or not. In the study, the theory of symbolic interactionism will be used as a way of understanding the underlying significance or meanings of visual and verbal elements. To create a common definition based on interaction and definition. The study is of a qualitative method and is performed with 3 focus groups with a sample of women aged 20-30. The focus groups got to see sustainability communication from fashion companies that were selected based on the visual and verbal elements that appear in the images. The respondents were then asked questions that they jointly discussed and reflected on. The results show that visual elements create a feeling that provides a clearer connection to sustainability than the logic behind verbal elements. This study provides an increased understanding of why certain elements, such as environments close to nature and colors, create clear connections to sustainability than others. The study also shows how the situation, the interaction within the groups and prominent symbols within the images affect. Suggestions for further studies may be a development of the results from this study. The results show that the interaction is an effective way to increase knowledge, but could not be ascertained due to deviations from the purpose of the study.

Sociala medier är ett fenomen som växer sig större och blir alltmer förekommande världen över. En av de mest använda plattformarna är Instagram där människor genom bilder kan dela med sig av sin vardag och där företag får chansen att sprida sitt varumärke genom en visuell kommunikation. Idag är det mer utmanande än någonsin för företag att sticka ut med sina budskap på en marknad som blir alltmer mättad och det ligger stor vikt i att särskilja sig från sina konkurrenter. En av alla de branscher som detta berör är inredningsbranschen, där de visuella delarna är en viktig pusselbit för att lyckas inspirera och locka nya, samt nuvarande konsumenter på en digital marknad. Denna studie undersöker därför vilka visuella element i inredningsbilder från inredningsföretag inriktade mot en kundgrupp från Skandinavien och Norden på plattformen Instagram, som tilltalar och väcker mest intresse hos konsumenter samt hur dessa visuella element kan användas i praktiken. Syftet med studien är att studera vilka visuella element i inredningsbilder publicerade av inredningsföretagen Ellos, Rum21, Hemtex och Royal Design, som tilltalar den valda målgruppen; kvinnor i åldrarna 19–30 år, hur dessa företags visuella språk ser ut, samt om företagens intentioner stämmer överens med vad målgruppen upplever som tilltalande. För att besvara detta används teorier som semiotik, visuell retorik, digital marknadsföring, visuell kommunikation samt identitet.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med bildanalyser på fyra olika bildmaterial, där ett inlägg per företag har valts ut. Studien har även genomförts med fem semistrukturerade intervjuer med den valda målgruppen kvinnor i åldrarna 19–30 år. En inledande enkätstudie utfördes och låg som grund för resten av arbetet. Analys av det utvalda bildmaterialet tillsammans med den tematiska analysen av de semistrukturerade intervjuerna visar att de främsta visuella elementen i inredningsbilder som tilltalar och väcker mest intresse hos den valda målgruppen är färgskalan, ljuset i bilden, den fotografiska vinkeln samt val av material. Dessa visuella element påverkar i hög grad vad konsumenterna får för associationer och upplevelser, vilket i sin tur bidrar till känslan som bilden förmedlar. Dessa bör användas samt implementeras på rätt sätt för att tilltala, där studien visar att företagens visuella språk till viss del stämmer överens med vad som tilltalar målgruppen i en visuell kommunikation. Den bristande aspekten ligger i att inredningsföretagen inte alltid har tillräckligt med insikt i vad konsumenterna kommer att associera och känna kring de valda visuella elementen samt dess kontext. Detta resulterar i att konsumenternas upplevelse av bilden inte speglar den känsla som företagen ämnar att förmedla. Detta leder vidare till att de visuella elementen förvirrar budskapet snarare än att förstärka det. Genom att använda de ovan nämna visuella elementen på rätt sätt, i kombination med varandra, så kan inredningsföretag stå ut i mängden där de lyckas tilltala samt inspirera konsumenten genom sina inredningsbilder. / Social media is a growing phenomenon that is becoming more prevalent around the world. One of the most widely used platforms is Instagram, where people can share their everyday lives through photos, and where companies can spread their brand through visual communication. Today, it is more challenging than ever for companies to stand out with their message in a market that is becoming increasingly saturated, and it is important for companies to differentiate themselves from competitors. One of the many industries that is affected by this is the interior design industry, where the visual elements are an important piece of the puzzle to successfully inspire and attract new and existing consumers in a digital market. This study therefore investigates which visual elements in interior design images from interior design companies on the platform Instagram, targeting a customer group from Scandinavia and the Nordics, that consumers experience as most appealing. The study also investigates in where they create the most interest among consumers and how these visual elements can be used in practice. The aim of the study is to investigate which visual elements in interior design images published by the interior design companies Ellos, Rum21, Hemtex and Royal Design, that is the most appealing to the selected target group of women aged 19-30 years, what the visual language of these companies looks like and whether the companies' intentions match what the selected target group finds appealing. To answer this question, theories of semiotics, visual rhetoric, digital marketing, visual communication, and identity are used.The study has a qualitative approach and has been carried out trough analysis of four different interior images, where one post per company has been selected. The study has also been conducted with five semi-structured interviews with the target group of women aged 19-30 years. An initial survey was carried out and formed the basis for the rest of the work. Analysis of the selected visual material together with the thematic analysis of the semi-structured interviews shows that the main visual elements of interior design images that appeal to and arouse the most interest in the selected target group, are the color scale, the light in the image, the photographic angle, and the choice of materials. These visual elements greatly influence the associations and experiences for the consumers, which in turn contribute to the emotion conveyed by the image. These should be used and implemented in the right way to appeal, where the study shows that the visual language of companies is to some extent consistent with what appeals to the target audience in a visual communication. The missing aspect lies in the fact that interior design companies do not always have enough insight into what consumers will associate and feel about the chosen visual elements, as well as the chosen context. As a result, consumers' experience of the image does not reflect the feeling that the companies intend to convey. This further leads to the visual elements confusing the message rather than reinforcing it. By using the above-mentioned visual elements in the right way, in combination with each other, interior design companies can stand out from the crowd where they manage to appeal to and inspire the consumer through their interior design images. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

This case study aims to explore how emotional communication on social media can influence the target group by examining the communicative strategies, including visuals and narratives, used by the climate activist group Rebellmammorna. Eight semi-structured interviews were conducted with members of Rebellmammorna to investigate how they describe their communicative strategies, how they use emotional communication to establish a relationship with their target group, and how users experience the communication on their social media platforms (Facebook, Instagram, and their webpage). Data were also collected through digital ethnography of their social media channels. The data was then analysed through a thematic analysis. The results indicate that Rebellmammorna's own perspective in how they describe their communication strategies agrees with the users' experiences of Rebellmammorna's Instagram and Facebook channels, which suggests that they are successful in their communication. / Denna fallstudie syftar till att undersöka hur emotionell kommunikation på sociala medier kan på verka målgruppen genom att undersöka de kommunikationsstrategier, inklusive visuella och narrativa element, som används av klimataktivistgruppen Rebellmammorna. AJ tta semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medlemmar i Rebellmammorna för att undersöka hur de beskriver sina kommunikationsstrategier, hur de använder emotionell kommunikation för att etablera en relation med sin målgrupp, och hur användarna upplever kommunikationen på deras sociala medieplattformar (Facebook, Instagram och deras webbplats). Data samlades också in genom digital etnograLi av deras sociala mediekanaler. Datan analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Resultaten indikerar att Rebellmammornas egna perspektiv i hur de beskriver sina kommunikationsstrategier överensstämmer med användarnas upplevelser av Rebellmammornas Instagram- och Facebook-kanaler, vilket antyder att de är framgångsrika i sin kommunikation.