<p>Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.</p><p><strong><p> </p><p> </p></strong></p>

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.

Sammanfattning Effekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer. Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer &amp; Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten. I dagens samhälle signalerar stressen ett konstant frigörande av kortisol vilket har en negativ påverkan på bl.a. muskler. Detta hormonpåslag har förstärkts i samband med energiunderskott. Är det möjligt att öka styrka med energiunderskott hos nybörjarmotionärer om protein tillförs för optimal kompenseringseffekt efter träningspass?  4 av 6 överviktiga nybörjarmotionärer genomgick 8 veckor lång träningsperiod med betoning på hypertrofi, energiunderskott och mattiming i denna pilotstudie. 1RM tester har utförts på benpress i maskin, bröstmaskin samt sittande rodd med smalt grepp. Vilopuls har även tagits manuellt på morgonen av varje deltagare vid två tillfällen, före och efter träningsperioden. Testledare har tagit kroppsmått över byst, midja, rumpa samt vardera låren som utvärdering från energiunderskottet. Energiunderskottet har uppskattats till 500 kcal mindre än bibehållandet av ursprunglig vikt. Alla deltagare har ökat sina styrkeresultat och minskat alla kroppsmått. En person har någon extra centimeter kring låren, men kan tyda på hypertrofi. Inga signifikans test har utförts. BMI har minskat på alla deltagare medan kcalvärde har ökat för varje deltagare enligt BIA våg. Ett mål har varit att öka den basala metabolismen i vila via större muskler. Det är främst en ökad fettförbränning som är fördelaktigt för målgruppen, vilket kan uppnås genom en ökad muskelmassa och kolhydratrestriktioner. Trots att pilotstudien har behandlat fysiskt inaktiva nybörjarmotionärer har hypertrofi uppnåtts även efter 4 veckors teknikträning för ökat antal aktiva motorenheter. Inga konkreta slutsatser kan ringas in på en pilotstudie, men positiva resultat har framkommit.