<p>The purpose of this project is to describe one teacher's non-traditional approach to teaching Mathematics A in municipal adult education. A case study has been carried out over the course of one semester of teaching, involving classroom observations, formal and informal interviews with the teacher and students, surveys and the collection of teaching materials. Each of the aspects of the teaching approach are described and discussed including “book lessons,” “practical lessons,” examinations and group work. The teacher's and students' comments on the teaching approach are recorded along with my comments. The following two questions are also addressed: What is required of the teacher for the implementation of a non-traditional way of working with Mathematics in adult education? and What is the significance of groups in a non-traditional mathematics environment? The non-traditional teaching approach described in this project was able to be linked to a social-constructivist approach to viewing mathematics teaching and learning. With the help of this project, it can be seen that non-traditional approaches to teaching Mathematics can be implemented in the classroom, even in municipal adult education classrooms.</p>

<p>Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.</p>

<p>Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.</p><p>Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.</p><p>Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.</p>

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan. Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats. Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.

The purpose of this project is to describe one teacher's non-traditional approach to teaching Mathematics A in municipal adult education. A case study has been carried out over the course of one semester of teaching, involving classroom observations, formal and informal interviews with the teacher and students, surveys and the collection of teaching materials. Each of the aspects of the teaching approach are described and discussed including “book lessons,” “practical lessons,” examinations and group work. The teacher's and students' comments on the teaching approach are recorded along with my comments. The following two questions are also addressed: What is required of the teacher for the implementation of a non-traditional way of working with Mathematics in adult education? and What is the significance of groups in a non-traditional mathematics environment? The non-traditional teaching approach described in this project was able to be linked to a social-constructivist approach to viewing mathematics teaching and learning. With the help of this project, it can be seen that non-traditional approaches to teaching Mathematics can be implemented in the classroom, even in municipal adult education classrooms.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring elever med stödbehov på grund av språklig sårbarhet i ämnet engelska i vuxenutbildningen, för att utreda vilka mekanismer som påverkar lärares uppfattningar och därmed vilket stöd eleven faktiskt får.Metoden är semistrukturerad intervju där informanten ges möjlighet att utforma öppna svar. Därefter analyseras lärarnas uppfattningar genom att studera vad som utmärker lärarnas använda språkbruk (diskurs) i sammanhanget, med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell som verktyg och sätts i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att lärare i engelska på en av Sveriges större komvuxenheter har påtagligt bristfälliga kunskaper om språkstörning och språklig sårbarhet och därmed vad diagnosen innebär för svårigheten i skolsituationen, vilken didaktik som krävs och hur stöd utformas. Remittering sker istället till resursteamet (elevhälsovårdsteamet) med motiveringen tidsbrist. Diskursanalysen av intervjusvaren visar två rådande diskurser som styr de intervjuade lärarnas synsätt: den ideala eleven som en föreställning om vad som är normalitet gällande elevens egenskaper, beteende och förhållningssätt, som samverkar med diskursen om den undervisande läraren; en konstruerad sanning om läraruppdragets utformning och utförande. Förställningarna ovan föranleder ett binärt synsätt hos lärarna som bygger på att det i lärarens uppdrag ingår att definiera elever utifrån konstruktioner av normalitet och avvikelse som avgör i vilken mån lärarnas förmåga att lyckas i sitt uppdrag försvåras. Definitionen blir individbunden istället för miljöbunden och sätts i förhållande till vilken grad eleven uppfyller eller kontrasterar från kriterierna för den ideala eleven. Lärarnas egen kompetens blir aldrig en uttalad påverkande faktor i den diskursordning de är inneslutna i. Skolan blir i sammanhanget en socialiserande institution där lärarnas diskursiva praktik och den sociala praktiken om normalitet och avvikelse konstituerar varandra, vilket föranleder exkluderingsprocedurer då elever som avviker från idealet utestängs från att kunna uppnå det.

Denna studie fokuserar på studie och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen i två kommuner i norra Sverige. Där syftet med denna studie är att lyfta fram hur två olika kommuner upplever sin verksamhet utifrån fokusfrågor som berör b.la. arbetsuppgifter, organisation, gråzonsfrågor, kontaktvägar. Samt att titta på skillnader och likheter som finns mellan kommunerna för att se om det kan leda till några slutsatser kring om upplägg gör skillnad för hur stor arbetsbördan upplevs. Med hjälp av frågeställningarna i studien undersöks upplevelsen för vägledarna inom utvalda delar av vuxenutbildningens arbete för att se skillnader och likheter verksamheterna emellan. Frågorna har också varit till grund för den metod som studien valt, vilket är en kvalitativ enkät. Där till största del skriftliga svar gjordes för att fånga in upplevelsen som vägledarna har kring sitt arbete. Enkätsvaren analyserades delvis utifrån institutionell teori för att kunna se på likheter och skillnader mellan verksamheterna, samt utifrån tidigare forskning som lyfte fram likheter och skillnader mot andra myndigheter eller liknande verksamheter. Huvudresultatet som framkommit av denna studie är att vägledare inom båda kommunerna upplever att de utför onödigt arbete, som inte bör ligga på vägledaren att utföra. Som exempel på onödigt arbete är de frågor som vägledarna får som berör andra myndigheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur komvuxelever beskriver orsaker till sina upplevda matematiksvårigheter och hur de värderar sina lärares strategier för att hjälpa dem. Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer för att undersöka matematiksvårigheter hos fem komvuxelever som har haft svårt med ämnet matematik under sin grundskole- eller gymnasietid. En gemensam nämnare visade sig vara att de under sin grundskoletid inte hade motivation för ämnet matematik och det ansåg de flesta av eleverna har haft en negativ inverkan på deras matematiklärande. Bristen på motivation ledde till att de missade väsentliga delar i den grundläggande matematiken trots att de fick hjälp och stöd av sina matematiklärare på grundskolan och gymnasiet. Samtliga elever berättade att deras otillräckliga grundkunskaper i matematik hade betydelse för deras svårigheter idag. Elevers brister från tidigare årskurser gör det svårt för eleverna att tillgodose sig utökade kunskaper. Alla ansåg också att det var svårt med matematikspråket. Med matematikspråk avsåg de begrepp, ord och symboler som har betydelse för att förstå matematik. Informanterna berättade att variation i undervisningen kunde ha påverkat deras motivation och inverkat positivt på deras intresse för matematik.Alla intervjuade elever sade sig idag ha varit missnöjda med den hjälp och det stöd de fick av sina Komvuxlärare, vilket betyder till att de nu hade mer svårigheter i matematik än tidigare.