Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever. Reguljära elever pratar mer på jämlik nivå och har livligare diskussioner jämfört med distanseleverna. Elever som har svenska som första språk kommunicerar annorlunda med varandra än elever som har svenska som andra språk. Även samarbetet under laborationen skiljer sig åt mellan reguljära elever och distanselever, där reguljära elever samarbetar mer.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever

Tillägget på Mariagårdstäppan ska bland annat rymma utbildningslokaler för en komvuxverksamhet, konferenslokaler och en restaurang. På tomten står idag en blåklassad palatsliknande byggnad anno 1875, Oscar den I:s minne. I och med Citybanans byggande har det lagds ned otroligt mycket tid, kompetens oh kapital för att rädda byggnaden från att kollapsa, så hur går man tillväga för att lyfta fram den befintliga byggnaden på bästa sätt? Området är präglat av byggnader från många olika historiska epoker, men det som utmärkte sig mest på platsen är de malmgårdar som uppförts runt Fatbursparken under 1700-talet, och som i många fall står kvar än idag. Ofta står det en större stenbyggnad, omgärdad av mindre trähus, som tillsammans bildar ett gårdsrum, en trädgård. Så med inspiration från malmgårdarna har jag försökt skapa ett arkitektoniskt scenario, som med hjälp av historien, på bästa sätt lyfter fram platsen. / The addition to Mariagårdstäppan will amongst other things house educational facilities for Komvux, conference venues and a restaurant. Currently the site is home to a "blue classed" palace-like building from 1875 built in memory of Oscar I. The Citybana project in the vicinity has directed considerable capital, time and effort to protect the building from collapsing. Therefore the question arises, how can we proceed while at the same time preserve this heritage building? The surrounding area is coloured by contrasting building styles from many different historical eras, and what stands out most are the Malmgårdar (Farmyards) erected around Fatbursparken during the 1700's. To this day many still stand. Typical for these yards is a stone building situated in the center of smaller wooden houses which together form a garden. Drawing inspiration from the Malmgårdar, I have tried to create an architectonic scene with historical roots, in hopes of lifting forth the best of this landmark

Syftet med denna studie är att lyfta fram de gemensamma problem (vuxen)elever har kring förnyade matematikstudier, samt hur dessa problem kan bearbetas med lärandemiljö, planering och specialpedagogisk insats. De olika undervisningsstrategierna specialpedagoger använder för att stödja självförtroendet och inlärandet hos elever med inlärningssvårigheter inom matematik diskuteras. Data för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom matematik inriktade på vuxna elever (på Komvux). En del tidigare kända forskningsresultat bekräftas, och en del nya resultat tillkommer.   Målsättningen i uppsatsen har varit att bidra till insikter och praktiska råd kring specialpedagogens metoder, vardag och rådande kutym gällande matematikundervisning. Samtliga specialpedagoger inleder sitt arbete med eleverna genom kartläggning av skol-, familje- och sjukdomshistoria samt iakttagande av eventuella diagnoser och identifikation av elevens specifika behov. Genom dialog och ett lågaffektivt, positivt bemötande skapas en trygg relation med tiden. Allmänna arbetsstrategier utgörs av psyko-socialt uppmuntrande arbete, inlyssning (s.k. soft skills), repetition återkoppling till vad som fungerat, och särskilda strategier utgörs av tim- och veckoschema, längre kurs- och skrivtid och stödmatematiksgrupper. Specialpedagogerna rekommenderar en rad tänkta förbättringar som både skolan och specialpedagoger kan göra i sitt arbete med vuxenelever inom matematik.   Inom kursen Matematik 1 identifieras problemområdena till momenten algebra och bråkräkning, i första hand, och till funktioner, i andra hand. Ett tentativt förslag på hur problematiken inom kursen Matematik 1 på gymnasienivå (vanligtvis relaterat till algebra och bråkräkning) kan bemötas är att nationellt styrka specialpedagogiska insatser redan i årskurs 8 i grundskolan, där problemen anses ha börjat, i förebyggande syfte.

I den här uppsatsen har en lärares och tre elevers åsikter kring kulturell och språklig identitet i klassrumssammanhang undersökts och analyserats i form av en enkät och tre intervjuer. Syftet med denna studie är att ta reda på hur elevers kulturella och språkliga identitet beaktas i undervisningen i svenska som andraspråk II. Tidigare forskning inom detta område påstår att identitet är en viktig aspekt i elevers utveckling och undervisning då identitet kan betraktas som kunskapsresurser och bör därför utnyttjas istället för att ignoreras. Tidigare studier tar även upp begreppet identity texts som kan ses som ett verktyg för att göra elever mer medvetna om olika värderingar och olikheter som finns emellan dem. Föreliggande studie utfördes på en komvuxskola där en lärare fick svara på en enkät och tre elever blev intervjuade. Resultatet visade att informanterna och läraren hade delvis olika syn på huruvida elevers identitet integreras i klassrumsundervisningen.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades. Resultatet visar att kommunens tolkning av styrdokumenten påverkar stort. Det sker ingen systematiserad validering av alla elevers kunskaper i samband med kursstart på fem av de sju undersökta skolorna trots styrdokumentens rekommendationer. Då validering sker leder den till nivågruppering och beräkning av studiehastighet. Lärarna utgår från att tal-, läs-, skriv- och lyssningsförmåga ska bedömas och kopplar bedömningen till kursens kunskapskrav. Bedömning av skrift blir tyngdpunkten, trots att lärarna är överens om att det inte borde vara så. Gemensam ämnes- och bedömningstid saknas på samtliga skolor. Ett nationellt prov som verkar stödjande i bedömning är önskvärt. Slutsatser som kan dras av studien är att elever nationellt inte ges samma möjligheter till validering samt att bedömning i kursen sker på många skiftande sätt av lärarna. Det finns dessutom olika förkunskapskrav till kursen trots att skollagen skriver att sådana inte ska förekomma. Detta leder till frågan om kursen bedrivs likvärdigt. Det tycks som om mer politiskt intresse bör riktas mot kursen så att likvärdighet nationellt kan säkerställas.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven. Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever. Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet. Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.

Denna studie undersöker ifall det finns någon skillnad i andraspråkselevers språkliga behärskning beroende på om de studerat på gymnasiet eller komvux. Detta diskuteras i kombination med det varierande undervisningsupplägget mellan de två skolformerna. Fem i forskning vanligt förekommande kvantitativa textmått används för att mäta språklig behärskning: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot och felstavningar. Dessa textmått analyseras via det digitala språkanalysverktyget Swegram. Materialet består av elevtexter skrivna på nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 och samtliga av dessa elevtexter har fått ett E i betyg. Resultatet jämförs med benchmarktexter från nationella provet för att fastställa om elevtexterna uppnår den språkliga norm som finns inom nationella provet. Undersökningen kommer fram till att komvuxeleverna får högre värden än gymnasieeleverna i samtliga textmått förutom textlängd och i vissa av textmåtten överskrider komvuxtexterna de benchmarktexter som fått ett A i betyg vilket ger en indikation på att komvuxelevernas språk i detta avseende inte är vad som orsakar deras låga prestation i betygsstatistiken.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.

The purpose of this study is to examine the challenges faced by adults completing Swedish secondary school who are learning English and Swedish as second language simultaneously. The study was carried out among teachers and pupils in adult secondary education in central Sweden. Three sets of data were used: the grades of those who had studied both English and Swedish as a second language, a student questionnaire and semi-structured interviews of five English teachers in adult education. The data was analysed using a qualitative method and from the theoretical standpoint that languages demand both time and energy which results in a competition occurring between the languages (Csizér & Dörnyei 2005; Herdina & Jessner 2000). The results indicate that motivation is the key factor affecting language acquisition, while other factors include learning technique, educational background, and proficiency in L1 and L2.