Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna.   I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål.   Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse. Kvalitativa intervjuer har gjorts med lärare i respektive skola. Intervjuerna har kretsat kring frågor rörande lärares syn på och förberedelse av nationella prov samt bedömning av läsförståelse, om de tror att den är likvärdig och kan användas formativt. Undersökningen visar dels att elevernas prestationer vid de båda skolorna skiljer sig åt, dels att bedömningen av läsförståelse i nationella prov i dessa två skolor skiljer sig åt och därmed även likvärdigheten.

I denna studie har fyra läseböcker och arbetsböcker för årskurs 3 analyserats för att undersöka hur fördelningen mellan Skolverkets fyra läsprocesser ser ut i de frågor som ställs i relation till texten samt vilka frågetyper som förekommer. Processerna ställer krav på läsaren att 1. Hitta efterfrågad information 2. Dra enkla slutsatser 3. Sammanföra och tolka idéer samt reflektera och 4. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Även en kategori som placerar in de frågor som inte relaterar till texten alls har använts i undersökningen. Frågorna i arbetsböckerna ställer krav på att läsaren ska kunna hantera att utföra dessa processer och de har identifierats med analysfrågor framtagna ur deras beskrivning. Som teoretisk utgångspunkt har den didaktiska receptionsteorin använts då förekomsten av frågor som ställer krav på läsaren att utföra Skolverkets processer avgör hur mötet mellan läsaren och texten blir. Resultaten visade att process 1, det vill säga de uppgifter som fokuserar på att extrahera explicit information ur läsebokstexterna, var allra vanligast i samtliga arbetsböcker. Den minst förekommande processen var process 4, där frågorna fokuserade på hur författaren tänkt samt i vilken ordningsföljd sekvenser ur handlingen skulle placeras. Process 2 och de frågor som identifierats som fristående från texten hade störst variation mellan böckerna. De frågor och uppgifter som kategoriserats som process 3-frågor var näst vanligast efter process 1 och fokuserade främst på att läsaren skulle relatera innehållet i texten till sin egen erfarenhet. Olika komponenter av processerna fanns representerade i materialet och även här kunde en obalans i vilka delar som fokuseras i materialet märkas. Däremot var utformningen av frågorna, det vill säga huruvida det var flervalsfrågor, öppna frågor eller annat, av stor varians i alla bokparen. Resultaten kan ses i ljuset av tidigare forskning som menar att liknande obalans mellan olika frågetypers representation i arbetsböcker som här uppvisats bör undvikas. Detta då alla de fyra processernas vikt för läsförståelsen kan styrkas genom gedigen forskning på området.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur progressionen i läsförståelse avseende process tre, att sammanföra och tolka information idéer samt reflektera, ser ut mellan årskurs 5 och 6. Genom studien skapas en inblick i hur resultaten i läsförståelseprocess tre skiljer sig mellan årskurserna och om det sker en progression. Valet av studiens metod är av kvantitativ och komparativ karaktär där en sekundäranalys genomförs av två rådatainsamlingar från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, samt projektet Inkludering genom lärande i grupp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, kognitiv mognad samt transaktionsteorin för att fånga olika aspekters påverkan på elevers läsförståelse. Resultatet visar att elever i årskurs 6 presterar bättre än elever i årskurs 5 i majoriteten av uppgifterna. Detta kan bevisas genom att eleverna i årskurs 6 tillhandahåller fler elever inom de högre poängangivelserna i relation till årskurs 5. En intressant iakttagelse är att detta resultat är överensstämmande på majoriteten av uppgifterna förutom på en där eleverna i årskurs 6 har ett större elevantal inom den lägsta poängangivelsen i jämförelse med eleverna i årskurs 5.

Denna studie är en mixstudie av kvantitativ forskning med kvalitativa inslag. Studiens syfte är att undersöka hur anpassningar som görs i lättlästa texter/böcker påverkar textens läsbarhet och elevernas läsförståelse. I undersökningen används två textstycken från två olika böcker, böckerna kommer från samma bokförlag och ena boken är enligt förlaget klassificerad som lättläst. Dessa texter används för att göra två olika textanalyser (komparativ textanalys och läsbarhetsindex) och ett test som bygger på texterna i form av två enkäter.  Denna studie utgår ifrån en konstruktivistisk kunskapssyn vilket betyder att elever konstruerar kunskap genom att vara aktiv och själv ansvara för lärandet. Den konstruktivistiska kunskapssynen definieras i denna uppsats genom att utgå från ett sociokulturellt perspektiv och kognitivt perspektiv och vad dessa två olika perspektiv bidrar med till den konstruktivistiska kunskapssynen. 41 elever i årskurs tre från tre olika skolor gjorde testet. Undersökningens resultat visade att den lättlästa boken ej hade någon högre läsbarhet eller högre påverkan på elevernas läsförståelse.