Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd. / This thesis is about how the refugee children experience their own situation and about how they handle different situation such as school and create friendship. It is also about handling limits and the capability to think about the future under unsure circumstances as a paperless refugee or asylum seeker. The thesis is also about the transition process, family bonds and the importance of understanding the language.

Under sommaren 2012 genomfördes ett examensarbete på Siemens Industrial Turbo­mach­inery AB i Trollhättan gällande möjligheterna att införa pappers­lös verkstad. Syftet med examensarbetet var att kartlägga möjligheterna att minska administrativ hant­ering av produktions­orderkort och öka realtidsuppdatering. För att av­gränsa studien avsåg examens­arbetet endast flödet av produk­tions­­­order­kort ifrån plan­er­ings­avdelningen genom två pro­duk­tions­grupper och vidare in på gods­­­­avdel­ningen. För att kartlägga flödet för den manuella hanteringen av produktionsorderkort upprättades värdeflödesanalyser. Dessutom genomfördes ett studiebesök på Volvo Aero Corporation för att se hur ett annat företag har gjort för att eliminera elektronisk produk­tionsorder. Utifrån värdeflödesanalyserna och studiebesöket identifierades tre frågeställ­ningar vilka an­sågs vara betydelsefulla för att kunna införa elektronisk produk­tions­order. Dessa var huru­vida affärssystemet klarar av att hantera införande av elektronisk produk­tions­order, hur spårbarheten av material skall bibehållas samt hur godsavdelningen skall få information om var detaljer skall förflyttas. För att besvara dessa frågor genomfördes 15 inter­vjuer med per­sonal från Siemens Industrial Turbo­machinery i Trollhättan, med per­sonal från huvud­kontoret i Finspång samt med personal från systemutvecklingsföretaget Else AB. Informationen från alla intervjuer samt studiebesöket på Volvo Aero Corporation belyser möjligheterna och problemen med att eliminera produktionsorderkorten och samman­ställ­des i en utvärdering. Denna utvärdering ligger till grund för kartläggningen av det fram­tida tillståndet, vilken visar ett tänkbart arbetssätt när produktions­order­korten tagits bort och ersatts med elek­tronisk produktions­order. Det som huvud­sakligen belyses i det framtida tillståndet är att affärssystemet är förberett för elek­tronisk produk­tions­order, dock rekom­men­deras införande av Warehouse Management System samt ett transportssystem. För att under­­lätta implementering av elektronisk produktionsorder skulle införande av ett web­baserat användargränssnitt vara lämpligt.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden. Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ”dra i trådar” och vara aktivt stöd. Resultatet visar att kuratorernas arbete påverkas av tjänstens formella frihet, som innebär både möjligheter och begränsningar. Arbetet påverkas också av begränsade erfarenheter av arbete med papperslösa, begränsade kunskaper och avsaknad av stöd och intresse från den högre arbetsledningen. Likaså visar resultatet på skilda uppfattningar om socialtjänstens ansvar för papperslösa, vilket kan påverka kuratorernas uppfattningar om sitt uppdrag. Slutligen visar resultatet att arbetet påverkas av att kuratorerna blir personligt berörda av möten med papperslösa. Resultatet har analyserats med bidrag från fyra teoretiker. Antonovskys teori om känsla av sammanhang och Schöns teori om den reflekterande praktikern används för analys på mikro-nivå. Johanssons och Lipskys teorier om handlingsutrymme och strukturella dimensioner i klientarbetet används för analys på meso-nivå. Smiths teori om den institutionella etnografin och vardagslivets problematik används för analys på makro-nivå. I det avslutande kapitlet diskuteras de mänskliga rättigheternas funktion och socialarbetarens roll att påverka förhållanden på strukturell nivå.

De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor. Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

This study intends to concretize the concept of ”human dignity”, as well as see to its role inpolitics, and what consequences it has on juridical implementation. The discussion deals withthe importance of citizenship in Sweden. The purpose of the study is to focus onundocumented immigrants, their conditions and what implications a lack of citizenship has onthe group in question – ergo which connection actually exists between human dignity andcitizenship. Using the research questions it is discussed whether the concept of ”humandignity” is able to concretize, as well as if it possible to determine an ethical duty towardsundocumented immigrants based on the principle of human dignity.The essay is based on a social constructivist theory which, alongside a criticaldiscourse analysis in accordance with Faircloughs three-dimensional model, aims to theorise awell-discussed and established concept as well as power relations in society, and how acondition as an undocumented immigrant creates a new form of powerlessness. The methodproblematises the importance of citizenship for the experience of having human dignity.With this as the basis of the essay the result mainly shows the meaning of theconcept of ”human dignity” from ethical, political and legal perspectives, as well as therelation between the concept and citizenship. Thereafter the essay examines citizenship,partially from a general perspective but with its main focus on Sweden. Undocumentedimmigration serves as a counterpart to citizenship, which is concretised through an evaluationof the conditions of undocumented immigrants in Sweden at present. The analysis thatfollows aims to show that human rights are not the only fundamental thing for experiencingan intrinsic value, hence the discussion must go further, by showing that human dignity canserve as an adequate starting point to ensure a fundamental protection of individuals. This dueto the fact that the meaning of the concept goes further than claiming rights, and therebyshedding light to an additional nuance of the meaning of being human.3The conclusions that follow shows the problematics that the essay raises, butmoreover the possible areas for change or improvement that comes with the increasedresonance of the concept, as well as its established importance.

Bakgrund: Det finns 45 miljoner flyktingar i världen. Många flyktingar har svåra upplevelser bakom sig som kan påverka hälsan och de skattar sin hälsa som dålig. Flyktingar möter många hinder när de söker vård. Trots grundläggande rättigheter om bästa uppnåeliga hälsa för alla är vården för flyktingar godtycklig. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva flyktingars erfarenheter av hälso-och sjukvård. Metod: Kvalitativa resultat ur sex kvalitativa och tre mixed-methodstudier kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed, SocIndex och CINAHL. Manuella sökningar genomfördes även. Resultat: Flyktingar hade olika erfarenheter kring vårdpersonalens bemötande och tillgången till vård. Fyra kategorier identifierades: svårigheter att få vård, kulturkrockar, diskriminerad samt respektfullt bemött. Inom dessa kategorier beskrivs kommunikationssvårigheter, rädsla för deportation, att bli lyssnad på och ekonomiska hinder som faktorer som påverkade vården. Slutsats: Flyktingar upplever att det är svårt att få vård samt att de får sämre vård än medborgare. Resultatet visar att kunskapen om bemötandet av flyktingar behöver utvecklas. Sjuksköterskor kan arbeta för att förbättra flyktingars erfarenhet av vården. / Background: There are 45 million refugees in the world. Many refugees have traumatic experiences that might affect their health and their self-rated health is generaly poor. Refugees encounter many obstacles when they seek care. Despite the fundamental rights of highest attainable standard of health for all people, healthcare for refugees is inconsistent. Purpose: The purpose of this literature review was to examine the refugees’ healthcare experiences. Method: Qualitative results from six qualitative and three mixed-method studies were reviewed for quality, analyzed and summarized. Searches of articles were made in the databases PubMed, SocIndex and CINAHL. Manual searches were also conducted. Results: Refugees had different experiences regarding their treatment by health professionals and in their access to healthcare. Four categories were identified: difficulties in accessing care, cultural clashes, discriminated and respectfully treated. Within these communication difficulties, fear of deportation, being listened to and economic barriers were described as factors that affected the care. Conclusion: Refugees experience difficulties getting care and recieve worse care than citizens. The results show that knowledge around the treatment of refugees needs to be developed. Nurses can work to improve refugees’ experiences of healthcare.

Bakgrund: Generellt betraktas flyktingar, asylsökande och papperslösa ingå i en sårbar population. Med hänsyn till det ökande antalet asylsökande i Sverige det senaste decenniet, kommer de flesta som arbetar inom hälso- och sjukvård troligen att möta patienter som har en flyktingbakgrund. Många yrkesgrupper i vården saknar däremot kunskaper om migrationens påverkan och vilka rättigheter patienten har. Sjuksköterskor måste ha förmågan att tillgodose patientens såväl fysiska, psykiska, sociala, andliga som kulturella behov, och göra detta på ett kulturellt känsligt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar, asylsökande och papperslösa. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Arbetet baseras på tolv vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Efter analys av materialet utkristalliserades teman och subteman. Resultat: Resultatet redogörs i form av två huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat Erfarenheter av hinder i vårdmötet behandlar de olika hindrande faktorer för sjuksköterskan i mötet med patienter som är flyktingar, asylsökande och papperslösa. Det andra huvudtemat Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner behandlar de subjektiva känslorna som väckts hos sjuksköterskorna i arbetet med denna patientgrupp. Diskussion: Resultatet tyder på att sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen, samt svårigheter i att vårda på grund av olika syn på hälsa. Stereotypbilder och föreställningar om patienter kunde även förekomma, vilket påverkade vårdandet negativt. Dessa betydande fynd diskuteras i relation till Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. / Background: In general, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are considered to be a vulnerable population. With regards to the increasing number of asylum applicants during the last decade in Sweden, health care staff is likely to encounter individuals with a refugee background. Although, many working in health care have limited knowledge about the effects of migration and legal rights. Nurses are required to have the ability to meet patients’ physical, psychological, social, spiritual as well as cultural needs, and to deliver the care in a culturally sensible way. Aim: The aim of this bachelor’s thesis was to illustrate nurses’ experiences of caring for refugees, asylum seekers and undocumented migrants. Method: A literature review according to Friberg’s method was conducted. Twelve scientific articles of both qualitative and quantitative design are the foundation of this paper. Data was collected from the databases CINAHL and PubMed. Themes and subthemes were then formed after analyses of the material. Results: The results are presented in two main themes along with their subthemes. The first main theme Experiences of obstacles in caring describes various difficulties the nurses encountered while caring for patients who are refugees, asylum seekers and undocumented migrants. The second main theme The nurses’ emotional reactions describes subjective feelings the nurses expressed while working with patients who have this background. Discussion: The results show that nurses experienced difficulties in the communication and difficulties giving care related to different cultural views on health. Stereotyping and bias of patients could also occur among nurses, which affected the care negatively. These consequential findings are discussed in relation to Leininger’s theory of transcultural nursing.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser på socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (PUT). I studien är det socialsekreterarnas föreställningar om våldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjälp de kan få som står i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Denna sårbarhet kan både förstås som ett uttryck för kvinnornas våldserfarenheter och det faktum att de inte har rätt till samma stöd från socialtjänsten som andra våldsutsatta kvinnor.

The aim of the study is to examine and analyze social workers’ perceptions of law practice of supportive regulations for abused, undocumented women who are in need of protection, in order to problematize the connection between norm and practice in social service case management. In a qualitative approach, the study is conducted through eight interviews, based on two vignettes, with representatives from the public sector in Gothenburg. The vignettes were based on two fictive narratives that both include women who are victims of abuse, but have different ethnicity and legal status. By using vignettes it was anticipated to find whether there are different perceptions among the social workers in terms of considering the residents’ ethnicity and legal status in relation to the possibilities of receiving support. According to Swedish law the social services have responsibility to assist all residents within the country. Since the undocumented migrants have difficulties claiming their rights in the public sector, many stay in destructive relationships. The focal point of this study is the uncertainties and inconsistencies among social service staff regarding offering support to these women, especially after acute situations. The UN’s Declaration of Human Rights expresses that all humans are equal, regardless of ethnicity, gender, etc. (see declaration). Thus, rejecting a woman her right to claim social service contradicts these regulations. The results of the study relates to T.H Marshall´s, Lister´s and Fernández´s discussion about citizenship, de los Reyes theory about postcolonialism, Mattson´s intersectionality, Hasenfeld´s Human Service Organizations, Libsky´s Street-level Bureaucrat and Johansson’s Freedom of Action. Further, different concepts on new institutional theory from Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets, are used to analyze our data. Our selected theories, concepts and reasoning can be used to understand our empirical data in different levels in society.   The study shows that the juridical fate of undocumented women who have been subject to violence is not only determined by laws and regulations, but also on individual attitudes of social workers as well as cultural interests within an organization. These results indicate that the widely accepted notion of Sweden being an equal society, does not comply with practice. In conclusion, this study shows that social workers have an important role in the development of a women-friendly, gender inclusive theory and praxis of citizenship.

Bakgrund: En människa som saknar uppehållstillstånd, saknar ofta vissa rättigheter till vård. Vårdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av inställningar och uppfattningar om deras rätt till vård. För att uppnå en rättvis och fungerande vård för denna utsatta grupp krävs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan. Syfte: Att skildra vårdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vårdandet av papperslösa. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och två underkategorier. Första huvudkategorin är Vårdpersonalens inställning till att vårda papperslösa vilket visar att åsikter går isär kring papperslösas rätt till vård. Andra huvudkategorin är Upplevelser kring regelverk och riktlinjer där det framkommer att det råder oklarheter kring dessa. I den tredje kategorin Vårdrelation framkommer det att flexibilitet krävs av sjuksköterskan i mötet med papperslösa. Den fjärde huvudkategorin är Vårdpersonalens upplevda barriärer i vården som har två underkategorier. Den femte och sista huvudkategorin är Organisationer och deras samarbete och visar på ett behov av samarbete mellan vårdinstanser, myndigheter och frivilligorganisationer.   Diskussion: Resultatet analyseras utifrån Beauchamp och Childress (2013) vårdetiska teori om de fyra principerna om autonomi, att inte skada, att göra gott samt rättviseprincipen. Diskussionen visar att konflikter uppstår mellan principer och att lagar och restriktioner leder till etisk stress och etiska kostnader. / Background: A person without a residence permit, often lacks certain rights to care. Health professionals encounter undocumented patients in different contexts which generates a large variety of perceptions of their right to health care. Clear guidelines and flexibility is required by the nurse in order to achieve a fair and effective care for this vulnerable group.   Aim: To describe the experiences and ethical arguments of health professionals and nurses in particular in the care of undocumented migrants.  Method: A literature review based on eleven scientific articles were used and selected from the databases SwePub, CINAHL plus with Full Text and Academic Search Premier. The articles have been reviewed and analyzed by the Friberg model (2012a). Results: The results are presented in five main categories and two subcategories. The first main category Health professionals’ attitudes towards caring for undocumented migrants indicates that opinions differ about their rights and access to health care. Ambiguities towards the regulations are shown in the second main category Experiences surrounding regulations. The third category Caring relationship shows that flexibility is required by the nurse when caring for undocumented migrants. The fourth category presents Barriers perceived by health care professionals. The fifth and final category Organizations and cooperation demonstrates a need for health care institutions, government agencies and NGO’s to collaborate. Discussions: The result is analysed according to Beauchamp and Childress (2013) care ethical theory concerning the four principles: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence and justice. The discussion shows that conflicts occur between the principles. Laws and limits lead to ethical stress and costs.