Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.  Intervjupersonerna menar att de vuxna inte ska göra skillnad i sitt bemötande av elever med svårigheter i hemmet och andra elever. Vuxna som arbetar där elever som far illa i hemmet vistas måste visa att de finns till om eleven vill prata, och skapa en trygg miljö där eleven känner sig välkommen och behövd. Detta ökar möjligheten att eleven berättar om sina problem och på så sätt kan få hjälp.

BakgrundVår bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgångspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVårt syfte är att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1-3 upplever att de bekräftar barn i olika situationer på ett lyckat respektive mindre lyckat sätt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt selfreport som redskap för vår datainsamling. Då pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgått från fenomenologin som ansats för vår studie.ResultatVårt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och på så sätt bekräftar barnen i deras verksamheter. Många pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekräfta barnen lyckat. Vi ser även att bekräftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade på grund av omständigheter. Det blir även synligt i vår undersökning att pedagogernas barnsyn påverkar deras sätt att bemöta barnen. / Program: Lärarutbildningen

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats. Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd. En del förskolepedagoger anser att alla barn i förskolan är i behov av någon form av särskilt stöd.  Några förskolepedagoger anser att det är barn med ett utmärkande beteende som är i behov av särskilt stöd. I undersöknings resultatet framkom det av flera förskolepedagoger anser att det är i det sociala samspelet som det visar sig om barn är i behov av särskilt stöd.

Den här studiens syfte och genomförande handlar om hur förskollärare upplever sig kunna bemöta barns frågor och funderingar kring religion och tro. Studien har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt beskriver förskollärarna sig bemöta barns frågor om religion? Vilka arbetssätt uttrycker sig förskollärare tillämpa för att bemöta barns frågor och funderingar om religioner?  Underökningen har genomförts i ett rektorsområde i centrala Stockholm där fyra förskollärare har intervjuats. Resultaten indikerar att förskollärare visar tendenser till att kunna bemöta barns frågor och funderingar kring religion. Resultaten i studien visar dock på svårigheter såsom att religionsundervisningen inte är planerad, utan uppstår vid spontana tillfällen. Resultatet visar också att förskollärarna menar att det pågår en debatt kring religion i förskolan som påverkar religionsundervisningen. Den spontana och oplanerade undervisningen och debatten påverkar kvaliteten på religionsundervisningen inom förskolan. / This study is aimed to understand how preschool teacher’s in Sweden experience their own capability of responding to children’s questions and thoughts about religion. The study has two primary questions of which the analysis is based on. These two are “How does the preschool teacher describe the situations when facing children’s questions about religion?” and “What working methods are described as used while answering children’s thoughts and questions about religion?” The study has been conducted in Stockholm and the participated preschool teachers all work within the same school area. The study is a qualitative study maintaining four interviews and the analyses are based on Sheridan (2007), Sheridan and William (2018) Dimensions of pedagogical quality in preschool. The study shows that the preschool teachers feel somehow confident in meeting children’s questions about religion, but within the Swedish preschools community there is an ongoing debate. This debate contributes to preschool teachers and other staff members avoiding the subject religion.

Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3. Vilka svårigheter upplever personalen isituationer när brukaren är utagerande?Uppsatsens empiri består av sju halvstrukturerde intervjuer med omsorgspersonal från femolika LSS verksamheter där det vistas ungdomar med ett utagerande beteende. Resultatet visaratt det finns vissa likheter i personalens bemötande mot brukarna. Genomgående är detförebyggande arbetet viktigt. Det handlar om att läsa av brukarna och anpassa kraven efterdagsform. Verksamheterna formar sig efter brukarnas behov. När ett utagerande beteende ändåuppstår finns likheter i bemötandet. Många respondenter uppger att de backar undan frånbrukaren. Andra menar att de ber brukaren sätta sig ner, eller byter personal. Även om detfinns generella drag i personalens bemötande skiljer det sig ändå mellan olika brukare utifrånderas individuella behov. Personalen är flexibel och bemöter varje brukare individuellt. Isällsynta fall behöver personalen hålla fast eller brotta ner brukaren för att inte själva bliskadade.Materialet analyseras med hjälp av rollteori och coercion theory. Studiens slutsatser är attdet är ett komplext arbete personalen gör. Hela tiden krävs att personalen ligger ett steg förebrukaren för att kunna avvärja ett utbrott. De som arbetar med brukarna behöver både ha brautbildning och ha rätt personlighet. Stämningen i arbetsgruppen måste vara öppen fördiskussion och fri från prestige.

<p>Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.</p>

<p>Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.</p><p>Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet.</p><p>Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt.</p><p>I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.</p><p>Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet.</p> / <p>This paper is a result of a one month field study Dharamsala in India. Dharamsala is well-known for harbouring the exile Tibetan government and also their religious leader in Tibetan Buddhism, Dalai Lama. Because of this Dharamsala is an important sanctuary fore Tibetan refugees who are escaping from the Chinese government’s oppression in Tibet.</p><p>The purpose of this study is therefore to get a better insight and knowledge how people today in Dharamsala receive Tibetan refugee children from Tibet.</p><p>I got the privilege to meet 8 of the people who, in one way or another, daily meet and work with Tibetan refugee children.</p><p>In this study I have used the methods qualitative interview and observation. Through these methods it’s clear that, Tibetan refugee children are received with love and respect in Dhar-amsala. In this way the Tibetan refugee children got a worthy life in freedom and a proper education.</p><p>The love and compassion from the Tibetan people in Dharamsala, to their next generation, motivate these children to study hard so that they later in life can help other Tibetans who still live under the Chinese government’s oppression in Tibet.</p>

Skolan har idag svårt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket är att utformaundervisningen så den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister främst närdet att få elever i svårigheter att utveckla sina kunskaper. Det ställs höga krav på elevernasprestationer och kunskaper i skolans ämnen, vilka de har svårt att nå upp till. Detta innebär attlärarna måste ta hänsyn till elevernas unika inlärningsstil samt deras olikheter och utifrån demskapa en varierad undervisning där alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvårigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det är miljön som brister medan andrapåstår att det är eleven själv som brister.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svårigheters behov. Undersökningen utgår från tre fiktivafallbeskrivningar som representerar elever i olika typer av svårigheter. Inspirationen tillundersökningen växte fram under lärarutbildningen då vi läste specialiseringenSpecialpedagogik. Vi har i undersökningen inspirerats av den fenomenografiska ansatsenvilken syftar till att undersöka individers uppfattning av samma fenomen. Resultatet haruppkommit genom sju kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i grundskolanstidigare åldrar. I fenomenografisk anda har vi utifrån resultatet kunnat urskilja likheter ochskillnader i pedagogernas syn på hur de ska bemöta och tillgodose elever i svårigheter ochderas behov. Genom resultatet har vi sedan funnit beskrivningskategorier tilllitteraturgenomgången, resultatredovisningen och analysen vilka är självkänsla, socialasvårigheter matematiksvårigheter och koncentrationssvårigheter. Vidare framkom det iresultatet att föräldrakontakt och skolmiljöns utformning är väsentliga faktorer när det gällerpedagogers bemötande. Undersökningen visar på att den framtagna forskningen ochpedagogerna är överens om att det är viktigt att se till helheten för att tillgodose elever isvårigheters behov och det första steget att undanröja svårigheter är att stärka elevernassjälvkänsla. Det visade sig även att en gemensam uppfattning var att alla i elevens omgivningoch eleven själv har ett gemensamt ansvar för att på bästa möjliga sätt underlätta och hjälpa.

Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet. Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet. Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt. I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning. Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet. / This paper is a result of a one month field study Dharamsala in India. Dharamsala is well-known for harbouring the exile Tibetan government and also their religious leader in Tibetan Buddhism, Dalai Lama. Because of this Dharamsala is an important sanctuary fore Tibetan refugees who are escaping from the Chinese government’s oppression in Tibet. The purpose of this study is therefore to get a better insight and knowledge how people today in Dharamsala receive Tibetan refugee children from Tibet. I got the privilege to meet 8 of the people who, in one way or another, daily meet and work with Tibetan refugee children. In this study I have used the methods qualitative interview and observation. Through these methods it’s clear that, Tibetan refugee children are received with love and respect in Dhar-amsala. In this way the Tibetan refugee children got a worthy life in freedom and a proper education. The love and compassion from the Tibetan people in Dharamsala, to their next generation, motivate these children to study hard so that they later in life can help other Tibetans who still live under the Chinese government’s oppression in Tibet.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang. Genom utförda intervjuer med pedagoger och gjorda observationer har mycket kunnat utläsas om hur synen på blyga barn kan vara, men också hur blygheten kan visa sig bland små barn. Intressant att finna är hur samhällets syn påverkar då det ofta verkar vara mer rätt att vara framåt, än att inte vara det. Intresset för denna studie väcktes i samband med egna erfarenheter kring blyghet som barn, men också genom reflektioner gjorda under praktik och arbete i förskola och förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka hur blyghet bland små barn kan visa sig och hur pedagogers attityd till blyghet är.