Bakgrund: Operationssjuksköterskor har ett ansvar för säker vård och patientsäkerheten inne på operationssalen. Deras yrke innebär också att vara handledare för blivande operationssjuksköterskor. Handledarrollen kräver kompetens och erfarenhet för att ge studenten god handledning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av att handleda studenter. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor som har erfarenhet av att handleda studenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av latent innehållsanalys. Resultat: Handledarna belyste tre centrala områden som resultatets kategorier byggdes på. Det första området var tid där tidsbristen sågs minska förutsättningarna att bli den bästa versionen av handledare enligt dem själva. Andra området var vägleda och hur de uppfattade vägledning av studenter till deras blivande yrke. Tredje området handlar om vilket stöd de fick och vilket stöd de önskade skulle finnas under handledarperioden. Slutsats: Genom ökad förståelse för hur operationssjuksköterskan upplever handledarrollen kan stöd ges för bättre kvalité på handledningen av studenter och detta kan i sin tur bidra till patientsäkerheten. / Background: Operating nurses have great responsibility for safe care and play a significant role in the operating room to maintain patient safety. Their profession also includes supervising prospective operating nurses. The role as a supervisor requires competence and experience. Aim: The purpose of the study was to investigate operating nurses´ experience of supervising students. Method: The study has a qualitative method. Data collection was conducted through semi-structured interviews with eight operating nurses who have experience of mentoring students. The data material was analyzed using qualitative latent content analysis. Result: The participants highlighted three key areas on which the result was built. The first area was where a lack of time was seen to reduce their chances of being the best kind of supervisor in their own opinion. The second area was the supervisor role itself and how they perceived it. The third area concerned guiding and how they received and what support they wanted while mentoring/supervising students. Conclusion: Through increased understanding of how the operating nurses perceive the mentor role, support can be provided for better quality supervision for students and this can in turn contribute to patient safety.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.