Falsk information har blivit allt mer dominerande i det politiska samtalet och en metod för att motverka falsk information är att faktagranska nyheter och uttalanden. Denna studie undersöker om faktagranskning fungerar som metod för att motverka spridning av politiska uttalanden med falsk information. Studien genomfördes genom ett experiment i form av en enkätundersökning på studenter på Uppsala universitet.  Studien finner att faktagranskning fungerar som metod för att motverka falska uttalanden som sprids av politiker och politiska aktörer. Respondenter som erhåller faktagranskning i de enkätfrågor som innehöll desinformation är mer sannolika att svara i linje med faktagranskning jämfört med respondenter som endast får politiska uttalanden. Studien visar även att respondenterna påverkas av politiker men mer av faktagranskningen samt att faktagranskningen korrigerar inflytandet av politikers uttalanden. Resultatet visar att faktagranskning är en metod som kan minska tron på falska politiska uttalanden och är därmed betydande för att minska spridningen av falsk information.

Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt. Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet. Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in. I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.

Sveriges regering och SÄPO har identifierat fake news som ett hot mot demokratin. I denna studie undersöker vi om fake news påverkar individer, trots att de vid samma tillfälle erhåller korrekt information inom ämnet. Detta gjordes genom en enkätundersökning på studenter vid Uppsala universitet. Vi fann att erhållandet av korrekt information inte är tillräckligt för att motverka effekten av att exponeras för falsk information. De studenter som fick läsa en mening med falsk information var 15 procentenheter mer sannolika att svara att de anser att staten lägger för mycket resurser på invandringen jämfört med kontrollgruppen. Resultatet tyder på att politiker, organisationer och privatpersoner kan dra nytta av att sprida fake news, att de kan göra så anonymt, och att faktagranskning ensamt inte kan stävja problemet med fake news. / The Swedish government and the Swedish Security Service have identified fake news as a threat to democracy. In this study, we investigate if fake news affect individuals, even though they receive correct information regarding the subject simultaneously. This was accomplished through handing out a survey to students at Uppsala University. We found that obtaining correct information is insufficient to counteract the effects of being exposed to fake news. The students who read a sentence with false information were 15 percentage points more likely to answer that they believe that the Swedish government allocates too much resources towards immigration compared to the control group. The result indicate that politicians, organizations and individuals can take advantage of spreading fake news, that they can do so anonymously, and that fact checking alone cannot solve the problem of fake news.

I denna uppsats undersöks communityreglerna för Facebook för att se hur väl plattformen kan säkert utgöra den digitala offentliga sfären. Detta görs genom en anpassad WPR-analys, där materialet är communityreglerna för Facebook. Teorin som används är Iris Marion Youngs deliberativa demokratiteori, där Young redovisar ett antal kriterier som är förutsättningarna för en hälsosam offentlig sfär. Resultatet för undersökningen är att företaget som äger Facebook (Meta), både tydligt strävar efter att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär och förstår vad problemen är som hindrar användarna från att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär utan några regler. Resultatet visar att det Meta gör mycket väl är att de har flera effektiva åtgärder för att skapa ärliga och resonabla diskussioner på plattformen, med bra mångfald och pluralism. Där målet är att alla deltagare ska kunna uttrycka sig utan att riskera hot eller hat från andra användare. Där det fanns flest brister var i hanteringen av falsk information. Där Meta förlitar sig mycket på enbart faktagranskare som själva inte är tillräckligt för att hantera sanning och information. Dessutom ser Meta det offentliga och officiella narrativet som sanning och användare som avviker sig från det narrativet kan få sina inlägg borttagna eller att spridningen av deras uttalanden minskas. De användare som bryter mot reglerna exkluderas också från den offentliga sfären där Meta inte gör någonting för att inkludera deltagare med problematiska värderingar, vilket är negativt för en deliberativ demokrati.

SammanfattningI  denna  studie  utforskas  kapaciteterna  och  begränsningarna  hos  avancerade  stora språkmodeller (SSM), med särskilt fokus på ChatGPT-4 och Google Bard. Studien inleds med att ge en historisk bakgrund till artificiell intelligens och hur denna utveckling har lett fram till skapandet av dessa modeller. Därefter genomförs en kritisk analys av deras prestanda i språkbehandling och problemlösning. Genom att evaluera deras effektivitet i hanteringen av nyhetsinnehåll och sociala medier, samt i utförandet av kreativa uppgifter som pussel, belyses deras förmåga inom språklig bearbetning samt de utmaningar de möter i att förstå nyanser och utöva kreativt tänkande.I denna studie framkom det att SSM har en avancerad förmåga att förstå och reagera på komplexa språkstrukturer. Denna förmåga är dock inte utan begränsningar, speciellt när det kommer till uppgifter som kräver en noggrann bedömning för att skilja mellan sanning och osanning. Denna observation lyfter fram en kritisk aspekt av SSM:ernas nuvarande kapacitet, de är effektiva inom många områden, men möter fortfarande utmaningar i att hantera de finare nyanserna i mänskligt språk och tänkande. Studiens resultat betonar även vikten av mänsklig tillsyn vid användning av artificiell intelligens (AI), vilket pekar på behovet av att ha realistiska förväntningar på AI:s kapacitet och betonar vidare betydelsen av en ansvarsfull utveckling  av  AI,  där  en  noggrann  uppmärksamhet  kring etiska  aspekter  är  central.  En kombination av mänsklig intelligens och AI föreslås som en lösning för att hantera komplexa utmaningar, vilket bidrar till en fördjupad förståelse av avancerade språkmodellers dynamik och deras roll inom AI:s bredare utveckling och tillämpning.