Då det svenska omvärldsläget de senaste tio åren blivit sämre till följd av främst Rysslands agerande samt att samhället påfrestats av kriser, likt flyktingkrisen 2015, har bidragit till att totalförsvaret ska återtas. En viktig del av samhällets motståndskraft inom totalförsvaret är att hushåll innehar en rekommenderad hemberedskap för att klara sig självförsörjande en viss tid. Trots en kommunicerad omvärldsbild, ny nationell säkerhetsstrategi och informationskampanjer visar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) mätningar att mindre än hälften av hushållen innehar en rekommenderad hemberedskap.Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till under förutsägelse- och varningsskedet för att effektivt uppmuntra hushåll till att inneha en hemberedskap enligt statens rekommendation.Denna undersökning har endast nyttjat granskade vetenskapliga artiklar som identifierats genom en sökstrategi i databaserna Onesearch, Scopus och PAIS. Av 82st funna artiklar har 8st inkluderats i denna undersökning. Då fältet för denna undersökning är brett har en tvärvetenskaplig ansats tagits, detta innebär att hänsyn till olika forskningstraditioner fått göras i analysen. Analysen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av funna artiklar. Denna analys har gett oss ett resultat bestående av fyra huvudkategorier – Avsändare, Mottagare, Målgrupp samt Risk- och krisinformation.Som ytterligare hjälp att tolka resultatet för att finna hur hushåll motiveras nyttjas teorierna ”Relational theory of risk” och ”Protection motivation theory” för att reflektera över resultatet.Resultatet påvisar att den offentliga förvaltningens kommunikations- och informationsstrategier behöver ta hänsyn till att reviderade och aktuella planverk inom förvaltningen är kända på alla nivåer som kommunikations- och informationsstrategierna utgår ifrån. Strategierna behöver vidare utgå från att målgrupperna som ska nås av informationen är kända och att budskapen är anpassade för dem och den aktuella situationen. Den offentliga förvaltningen behöver tillse att risk- och kriskommunikation sker kontinuerligt så att hemberedskapen upprätthålls och att samhällets motståndskraft är tillräckligt hög för att stå rustad för en oförutsedd kris över tiden.Staten, regioner och kommuner behöver tillse att tillräcklig kunskap och riskmedvetenhet finns i samhället kring hemberedskapen genom kampanjer och att utveckla utbildningsplaner inom grundskola och gymnasium för att en majoritet av allmänheten ska motiveras att inneha en hemberedskap enligt gällande rekommendation. / For the last ten years the security situation has deteriorated in Sweden’s surroundings. Swedish society has also dealt with crisis such as the refugee crisis during 2015. To cope with this new situation, the Swedish parliament decided in 2015 to reinforce Swedish resilience toward crisis and armed conflict. An important part of this decision was to increase resilience within society. A major part of the society resilience is that households are prepared to be self-dependent a certain amount of time. However, even though authorities have communicated the new security situation, established a new national security strategy, and released information campaigns, public polls show that less than half of the population has a household preparedness according to the authority’s recommendations.The aim of this systematic review is to investigate which focus areas authority’s information and communication strategies need to address during the prediction and warning phase to effectively encourage households to have a preparedness according to its recommendation.The systematic review has only used peer review articles that has been identified through a systematic search within the databases Onesearch, Scopus and PAIS. The analysis of the articles has taken an interdisciplinary approach which means that we must acknowledge and adapt to the fact that results from the different articles could be influenced by different science traditions. The analysis consists of a qualitative content analysis of the discovered articles. These analyses have shown four main categories, Sender of information, the Recipient, Targeted groups for the communication and the Risk and crisis communication.As additional support in the interpretation of the results we have used the Relational theory of risk and the Protection motivation theory.The result shows that the government, authorities, counties, and municipalities need to see that the level of knowledge and risk awareness needed among the public regarding household preparedness and its importance for the resilience within society is reached. This can be accomplished by information campaigns and through the educational system to make sure that a majority of the public is motivated to obtain a household preparedness according to recommendations.

Covid-19, also known as the coronavirus, took the world by storm after the outbreak in Wuhan in December 2019. A rapid spread of infection started and it is still ongoing. Many parts of the society are affected, and the flow of information to society has not been as important for long. That information is interpreted and transmitted correctly is of great importance. How are recommendations from responsible authorities interpreted at national level, at regional level, and at local level?    This policy study analyzes regulations and documents from national, regional and local levels of society on the basis of the theories Risk and Crisis communication, Distributed Cognition and quality theory. Finally, it contributes to an increased understanding of how public Risk and Crisis communication is interpreted from national to regional and local levels of society during an ongoing pandemic.   By analyzing the result with a WPR approach to analysis, the study finds a lack in communication, which leads to the information representation from regional and local society levels not being optimal during a crisis situation like COVID-19. The study finds patterns in the communication that can be improved and one conclusion is that DC can be used as an explanatory model to how information is being spread through different levels of society. Proposals for further research is to examine how DC can be applied in the development of communication for information transfer and how the quality theory can be applied to better the information transfer. / COVID-19, även känt som coronaviruset, tog världen med storm efter utbrottet i Wuhan december 2019. En snabb smittspridning startade och pågår fortfarande. Flödet av information till samhället har inte varit så viktig som i detta skede på länge i och med att många delar av samhället påverkas. Att information tolkas och överförs på rätt sätt är av stor betydelse. Hur tolkas information och föreskrifter angående COVID-19 från ansvariga myndigheter på nationell nivå till den regionala och lokala informationsrepresentationen?    I denna policystudie analyseras föreskrifter och skrifter från nationella, regionala och lokala aktörer genom att teorierna Risk- och Kriskommunikation, Distributed Cognition (DC) och kvalitetsteori används. Resultatet kan leda till ökad förståelse om hur offentlig risk- och krisinformation tolkas från nationell till regional och lokal nivå under en pågående pandemi.    Genom att analysera resultatet med en ’What´s the problem represented to be?’-analys (WPR-analys) finner studien brist i kommunikationen, vilket leder till att informationsrepresentationen från regional och lokal nivå inte är optimal vid en krissituation likt COVID-19. Studien finner mönster i kommunikationen som kan förbättras och en slutsats är att DC kan användas som förklaringsmodell till hur information sprids mellan olika samhällsnivåer. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur DC kan tillämpas vid utveckling av kommunikation för informationsöverföring och hur kvalitetsteorin kan tillämpas för att förbättra informationsöverföringen.