<p>Denna uppsats undrsöker om skolungdomar har olika attityder när det gäller rättskrivning i skolan jämför med på Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som används är en enkätundersökning som är kvantitativ såväl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att låta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera från 1-5 hur mycket de anstränger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfråga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. Enkätundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklärare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrån ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan. Resultatet visar att eleverna är mycket språkligt flexibla och väl medvetna om vikten av att anpassa sitt språk efter den situation de befinner sig i.</p>

Denna uppsats undrsöker om skolungdomar har olika attityder när det gäller rättskrivning i skolan jämför med på Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som används är en enkätundersökning som är kvantitativ såväl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att låta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera från 1-5 hur mycket de anstränger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfråga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. Enkätundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklärare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrån ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan. Resultatet visar att eleverna är mycket språkligt flexibla och väl medvetna om vikten av att anpassa sitt språk efter den situation de befinner sig i.

Inom folkhälsovetenskapen och dess arbete för en välmående befolkning har empowerment och delaktighet varit viktiga begrepp under en längre tid. År 1986 hölls en hälsokonferens i Ottawa och World Health Organization (WHO) kom där fram till att just dessa två begrepp bör ingå när folkhälsoinsatser planeras, implementeras samt utvärderas. Tanken bakom empowerment och delaktighet är att människor själva ska vara delaktiga i beslut rörande sitt liv och sin hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som delaktighet i närsamhället är associerat med hälsa och hälsorelaterade levnadsvanor bland skolungdomar i två mellanstora kommuner i Dalarna. En kvantitativ studie genomfördes med en tvärsnittsdesign. Studiens urval är en totalundersökning av 420 skolungdomar på högstadie- samt gymnasienivå i två mellanstora kommuner i Dalarna. Data från ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”-enkäten (LUPP) användes för att besvara studiens frågeställningar. Två dimensioner av delaktighet i närsamhället, viljan att påverka i skolan samt om de varit delaktiga var associerat med en ökad sannolikhet för alkoholkonsumtion även när kovariater justerats för. Delaktighet i närsamhället var också associerat med självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt rökning men dessa samband försvann när kovariater justerades för vilket indikerar att dessa samband är beroende av framförallt vilket kön och socioekonomisk position (SEP) ungdomarna har. Andra intressanta bifynd var att kovariaterna inklusive kön, SEP och fysisk aktivitet visade sig vara signifikant associerade med de olika hälsoutfallen (beroende variablerna). Då inga större samband mellan beroende och oberoende variabler sågs i resultatet så är en slutsats att det behövs fortsatta studier inom området för att upptäcka möjliga kausala samband mellan delaktighet och självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt hälsorelaterade levnadsvanor.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.</p></p>

Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.

Bakgrund: Ett tillgodosett sömnbehov anses vara en förutsättning för en normal utveckling hos skolungdomar. Dåliga mat- och sömnvanor är exempel på faktorer som kan påverka skolresultaten negativt. Elevhälsans distriktssköterska arbetar med ungdomar som är i utveckling kroppsligt, psy- kiskt, socialt och känslomässigt. Under denna utvecklingsperiod har ungdomarna ett ökat sömnbe- hov. Syfte: Syftet var att studera sömn- och levnadsvanor hos ungdomar och vidare undersöka om det föreligger skillnader mellan flickor och pojkar. Metod: Examensarbetet har genomförts som en tvärsnittsstudie med tidigare inhämtat material som använts. Cirka 3000 skolungdomar i årskurs 9 har besvarat Folkhälsoenkäten Ung. Ungdomarna representerar niondeklassare från samtliga kommuner i ett län i södra Sverige. Undersökningen gjordes hösten 2015. Datamaterialet exporterades från webbenkäts-verktyget esMaker NX 2.0 till SPSS där det bearbetades statistiskt. Resultat: En större andel pojkar hade goda sömnvanor, åt vanligtvis frukost och tränade ofta. En större andel flickor drack sällan energidryck och hade lite skärmtid. Bland de med dåliga sömnva- nor återfanns en högre andel av elever som inte åt frukost, som använde energidrycker flera gånger i veckan, var mindre fysiskt aktiva och spenderade fler antal timmar framför skärm (mobil, dator, läsplatta, TV-spel). Slutsats: Flickor och pojkar med goda sömnvanor hade ett större intresse av att förvalta sin hälsa jämfört med de med dåliga sömnvanor och fler pojkar hade bättre levnadsvanor och fler upplevde meningsfullhet i sina liv jämfört med flickor.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden. Frågeställningar:  – Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet? – Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid? – Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna? Metod Undersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Resultat Resultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva. Vad gäller motivationsfaktorer till att vara fysisk aktiv så fick kompisar och familj störst andel svarande, medan idrottslärare och skola fick minst.  Slutsats Enkätundersökningens resultat ger en begränsad bild av situationen men det går ändå att dra en slutsats att det sociala nätverkets påverkan på elever vad gäller att vara fysiskt aktiv på fritiden är stor. Oroande är att väldigt få angav att skola och idrottslärare var motivationsfaktorer. Rollen som framtida idrottslärare blir än mer viktig. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Sammanfattning   Bakgrund: Hälsa är ett komplext begrepp som påverkas av både individuella och miljömässiga faktorer. Under tonåren sker fysisk såväl som psykisk utveckling vilka främjas av goda sömnvanor. Skärmaktivitet antas påverka hälsa och sömn, dock är expertisen inom området inte helt samstämmig gällande omfattning och effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skärmtidens betydelse för självskattad hälsa och sömn hos ungdomar i årskurs nio. Metod: Studien var av deskriptiv design och utgick från en tvärsnittsundersökning, frågeformuläret Folkhälsoenkät Ung, genomförd i skolor i Jönköpings län under 2015. Det bearbetade datamaterialet baserades på drygt 2800 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv- och inferensstatistik. Resultat: Respondenterna uppgav generellt god hälsa och nattsömn, dock hade pojkarna överlag något högre skattning. Skärmtidsmängden utgjorde en skillnad beträffande självskattad hälsa samt sömnkvalitet och -kvantitet. Slutsats: Skärmaktivitet utgjorde en betydande del av ungdomarnas fritid. Könsskillnader befästes gällande både hälsa och sömn där pojkarna överlag skattade de två parametrarna bättre. Utifrån resultatet hade hög skärmtid på vardagar större effekt på hälsa och sömn än skärmtiden på helgen. Orsak och verkan mellan studerade faktorer gick dock inte att påvisa i föreliggande studie, men utgör ett relevant ämnesområde för fortsatt forskning.

Denna studie undersöker muslimska skolungdomars utsatthet i relation till deras synliga religiösa markörer. Syftet med studien är att undersöka om muslimska skolungdomar är mer utsatta än andra och vilka mekanismer som ligger till grund för detta. Förväntningarna är att muslimer är mer utsatta än andra elever och att ju mer synlig deras religiösa identitet är desto mer utsatt är de. Detta undersöks genom att klassificera de muslimska religiösa markörerna klädsel, mat, bön och moskébesök. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning om intoleranta attityder och upplevd utsatthet bland skolungdomar i Sverige. Genom en statistisk metod har det varit möjligt att undersöka vilka religiösa aspekter som har betydelse för muslimska skolungdomars utsatthet. Resultatet visar att muslimer är mer utsatta än andra och att kläder och bön är de religiösa markörer som är av betydelse. Mest utsatta är de muslimska tjejer som klär sig enligt religionen, eftersom deras kläder är den tydligaste markören för den sociala identiteten. Unga muslimer blir inte utsatta på grund av en underliggande fientlighet mot islam som religion, utan utsattheten beror på deras synliga religiösa identitet, vilken skiljer dem åt från mängden. Detta grundar sig i majoritetens svårigheter att de utifrån sin egen grupptillhörighet har svårt att identifiera sig med muslimer som minoritetsgrupp.

<p>The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.</p>