The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar. Genom framförallt samtalsintervjuer, men också genom observationer som komplement, plockade vi fram det material som kom att ligga till grund för vår analys och våra slutsatser. Vi kan konstatera att våra skolungdomars umgänge är dynamiskt och flexibelt. Det är genom viljan att vara tillsammans som det uppstår en gemensam identitet snarare än att de gör aktiva och reflexiva val. Vidare spelar platser som delas av andra en stor roll i deras uppfattning om sig själva.

Bakgrund: Fysisk aktivitet korrelerar med både fysiska och psykiska hälsomarkörer. Vid ökad ålder minskar den fysiska aktiviteten och färre når de gällande rekommendationerna. Skolinterventioner kan vara relevanta åtgärder för att öka ungas fysiska aktivitet då mycket av unga individers tid spenderas på skolor. Tidigare forskning indikerar att det är svårt att uppnå varaktiga effekter genom skolinterventioner. Det kan krävas långvariga interventioner för att en ökad fysisk aktivitet ska kunna bibehållas bland skoleleverna. För att interventionerna ska kunna pågå under långa perioder är det nödvändigt att de är egenimplementerade vilket innebär att samhällsaktörerna själva håller i interventionerna. Syfte: Att undersöka effekten på fysisk aktivitet hos långvariga, egenimplementerade skolinterventioner med målet att öka fysisk aktivitet hos äldre unga. Metod: En systematisk översikt och metaanalys genomfördes. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC och Web of Science granskades efter RCT-studier som avslutades med minst 6 månaders egenimplementerad intervention. Endast studier som använde objektiva mätmetoder inkluderades. Subgruppsanalyser genomfördes för att hitta samband mellan särskilt framtagna faktorer och förbättrad interventionseffekt. De utfall som undersöktes var daglig måttlig- till högintensiv fysisk aktivitet (eller ”moderate to vigorous physical activity”, MVPA) i minuter, daglig procentuell MVPA och daglig fysisk aktivitet på lätt, måttlig eller hög intensitet. Resultat: Totalt nio studier inkluderades och sju av dem visade positiva effekter. Positiva effekter noterades för alla utfall utom daglig procentuell MVPA. Bland studierna som ingick i metaanalysen fanns det en positiv effekt för daglig MVPA i minuter med 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). Subgruppsanalysen visade att föräldrainvolvering och involvering av båda könen ledde till bäst interventionseffekter. Konklusion: Denna studie visar att långvariga egenimplementerade skolinterventioner har en liten effekt på fysisk aktivitet på samtliga intensitetsnivåer. Evidensen har dock sina begränsningar och mer framtida forskning krävs. / Background: Physical activity correlates with both physical and psychological health markers. With increased age the physical activity levels decrease and less people reach the recommendations. School interventions can be relevant solutions to improve physical activity among youth since they spend a lot of time in school. Earlier research indicate that it is hard to obtain maintainable effects from school interventions. What might be needed are long-lasting interventions to maintain the improved physical activity levels among the students. For the interventions to last in the long-term it is necessary for them to be self-implemented, meaning that the social actors implement the interventions. Purpose: To investigate the effects on physical activity in long-term, self-implemented school interventions with the aim to increase physical activity among older youth. Methods: A systematic review and meta-analysis was conducted. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC and Web of Science were searched for RCT studies ending with at least 6 months of self-implemented intervention. Only studies using objective measurement methods were included. Sub-group analyses were performed to find correlations between certain composed factors and an improved intervention effect. The measures which were investigated were daily moderate to vigorous physical activity (or MVPA) in minutes, daily percentage of MVPA and daily physical activity on light, moderate or vigorous intensity. Results: A total of nine studies were included and seven of them showed positive effects. Positive effects were found for all measures except daily percentage of MVPA. Among the studies included in the meta-analysis there was a positive effect for daily MVPA in minutes with 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). The sub-group analysis showed that parental involvement and an involvement of both genders led to the best intervention effects. Conclusion: This study shows that long-term self-implemented school interventions have a small effect on physical activity in all intensities. The evidence has its limits though and more future research is needed.

<p>The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and </p><p>Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this </p><p>study was to describe if there was differences between girls and boys, </p><p>but also between the school years, when it comes to the estimation of </p><p>Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this </p><p>report was of statistic design, with a deductive methodology who was </p><p>analysed and presented in. The empirical material was collected thru </p><p>questionnaires where the level of information was of quantitative </p><p>characteristics. The results from this study showed that girls estimate </p><p>higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. </p><p>The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy </p><p>then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was </p><p>that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated </p><p>a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued </p><p>research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and </p><p>Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that </p><p>affects an individual’s health.</p>

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that affects an individual’s health.

Background: School health services of today focus on prevention and health promotion within the school. A collaboration between the school health services and the student care team from the guidelines with focus on the student, is expected. Purpose: The purpose was to illustrate School nurses  vocational experiences and what the role of school health services in the student care team at upper secondary schools of John Bauer in relationship to the vision of the school. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used (Lundman &amp;Hällgren-Graneheim, 2008). Data was collected by interviewing  school nurses at  School of John Bauer. Result: From the results school nurse´s health enhancement-and promoting work, team cooperation, prioritizing, management and co-ordination were found. From the data eight categories were found such as teamwork, health promoting tools, follow-up of schoolenvironment, knowledge, accessibility, low prioritized student care team, inadequate management and co-ordination of the team. Conclusion: According to the study, time limits and lack of comprehension from school management makes it more difficult for school health service to reach its fully potential. Theresults can be used to improve school nurses´ situation through self-education and encourage education of other student care team members and quality assurance.

Det övergripande syftet med denna studie var att granska gymnasieskolungdomars generella förståelse av idiom. Vidare syftade studien även till att analysera eventuella skillnader utifrån kön samt även gymnasieprograminriktning. Studien genomfördes via en digital enkätundersökning bestående av flervalsfrågor samt två olika typer av lucktest. Det ena lucktestet var kontextberoende medan det andra lucktestet var kontextoberoende. Studien visade att den generella förståelsen för idiom hos gymnasieskolungdomar var genomgående låg. Studien visade även att flickor besitter en något högre kunskap om idiom än pojkar, oavsett gymnasieprograminriktning. Slutligen visade studien att det finns stora skillnader i förståelsen för idiom utifrån gymnasieprograminriktning hos den manliga gruppen av informanter. Utifrån studiens resultat drogs slutsatserna att flickor och pojkar uppvisar olika mått av förståelse av idiom samt att den generella förståelsen överlag är låg.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.

<p>I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.</p>

The aim with this study was to compare and evaluate potential differences in self-assessed health between students where the school had worked systematically with MI and students where the school had not. To evaluate this a quantitative method through poll forms was used. 40 poll forms was sent to a school that did not use MI and compared the answers with existing poll forms from a school that used MI systematically. Theresults showed that boys from the school using MI had 10 times bigger chance of answering that they felt good than the boys that not have MI. The results for the girls did not indicate the same importance of the intervention. Instead the results showed that other factors, such as feeling sad, sleep quality and alcohol usage influenced their self-rated health. The conclusion from this is that the MI does have an effect on the self-assessed health for particularly boys. / Svenska skolungdomar anser idag att skolan är en bidragande orsak till att de mår dåligt då den bl. a. skapar både ångest och stress. Följderna av att stressen har ökat i skolorna har blivit att den psykosomatiska stressen också har ökat under åren. Skolan är en viktig miljö för det hälsofrämjande arbetet och där spelar både lärarna och elevhälsan en viktig roll för elevernas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att, jämföra och utvärdera eventuella skillnader i självskattad hälsa hos eleverna i gymnasieskolor där elevhälsan arbetat systematiskt med MI och hälsosamtal med elever på en gymnasieskola där elevhälsan inte arbetat med MI under hälsosamtalet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod i form utav enkäter. Författaren till denna studie skickade ut 40 enkäter till den skola som inte använt sig utav MI under hälsosamtalet och jämförde sedan med befintliga enkäter från den skola som jobbat systematiskt med MI under hälsosamtalet. Utifrån resultatet kunde vi se att de killar som fått den systematiska MI interventionen har 10 gånger så höga odds att svara att de mår bra jämfört med de killar som inte fått samma typ av intervention. Däremot var det inte riktigt lika resultat för tjejerna. Där visade resultatet istället att det som hade en större påverkan på deras självskattade hälsa var orsaker som psykisk ohälsa (att de svarade attde var ledsen eller nedstämd), sov dåligt och/eller konsumerat alkohol. Slutsatsen som dras från denna studie äratt hälsointerventionen verkar ha större betydelse för killarnas självskattade hälsa än för tjejernas, men att samtliga som har fått interventionen har en bättre självskattade hälsa än de som inte fått det. Det är dock svårt att av göra om det enbart är interventionen som ligger till grund för detta eller om det är andra faktorer som också påverkar.