Background: School health services of today focus on prevention and health promotion within the school. A collaboration between the school health services and the student care team from the guidelines with focus on the student, is expected. Purpose: The purpose was to illustrate School nurses  vocational experiences and what the role of school health services in the student care team at upper secondary schools of John Bauer in relationship to the vision of the school. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used (Lundman &Hällgren-Graneheim, 2008). Data was collected by interviewing  school nurses at  School of John Bauer. Result: From the results school nurse´s health enhancement-and promoting work, team cooperation, prioritizing, management and co-ordination were found. From the data eight categories were found such as teamwork, health promoting tools, follow-up of schoolenvironment, knowledge, accessibility, low prioritized student care team, inadequate management and co-ordination of the team. Conclusion: According to the study, time limits and lack of comprehension from school management makes it more difficult for school health service to reach its fully potential. Theresults can be used to improve school nurses´ situation through self-education and encourage education of other student care team members and quality assurance.

För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.