Det övergripande syftet med denna studie var att granska gymnasieskolungdomars generella förståelse av idiom. Vidare syftade studien även till att analysera eventuella skillnader utifrån kön samt även gymnasieprograminriktning. Studien genomfördes via en digital enkätundersökning bestående av flervalsfrågor samt två olika typer av lucktest. Det ena lucktestet var kontextberoende medan det andra lucktestet var kontextoberoende. Studien visade att den generella förståelsen för idiom hos gymnasieskolungdomar var genomgående låg. Studien visade även att flickor besitter en något högre kunskap om idiom än pojkar, oavsett gymnasieprograminriktning. Slutligen visade studien att det finns stora skillnader i förståelsen för idiom utifrån gymnasieprograminriktning hos den manliga gruppen av informanter. Utifrån studiens resultat drogs slutsatserna att flickor och pojkar uppvisar olika mått av förståelse av idiom samt att den generella förståelsen överlag är låg.

I den här studien undersöks andraspråkselevers användning av bildspråk i den egna produktionen. Studien bygger på elevtextanalyser där texterna som analyseras är skrivna av arabisktalande andraspråkselever i kurs 1 och kurs 2 i svenska som andraspråk på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka i vilken mån andraspråkselever använder bildliga uttryck i sina texter och vad de uttrycken som används har för konventionaliseringsgrad, det vill säga graden av idiomatik i användning. Studien syftar även till att undersöka om de bildliga uttrycken som används kan vara lån från förstaspråket. Resultatet visar att bildliga uttryck förekommer i andraspråkselevers texter och utgör 7,65% av textmaterialet. Den vanligaste typen av bildspråk i materialet är metaforer; idiom förekommer däremot i en väldigt liten utsträckning och utgörs alltid av modifieringar som oftast beror på fel användning av preposition. Detta ger en bild av att prepositioner utgör en svårighet vid inlärning av relativt fasta fraser som idiom. Utifrån resultatet har jag även funnit att helfrasinlärning kan vara en bra utgångspunkt vid inlärning av idiom särskilt i de tidiga stadierna av språkinlärningen, dels för att det kan vara svårt för inlärare att förstå de nyansskillnader som finns mellan vissa prepositioner, dels för att idiom ibland kan uppvisa ogrammatiska drag vilket gör dem mer komplicerade att analysera. Resultatet har även visat att elevernas kulturella och språkliga/litterära bakgrund fungerar som inspirationskälla vid användning av nybildade bildliga uttryck.

Syftet med denna undersökning är att identifiera förekomsten av normbrytande användningar av idiom, kollokationer, prepositioner, anglicismer och ordval i gymnasieelevernas texter. Materialet består av 54 texter skrivna av 29 flickor och 25 pojkar med svenska som modersmål i årskurs ett och två på gymnasiet. Normbrotten har, genom en innehållsanalys, beräknats på antal fel per 100 ord för att göra en rättvis analys i förhållande till den textmassa som respektive kön har producerat. Resultaten visar att samtliga elever i genomsnitt gör 0,262 fel per 100 ord. Resultaten visar även att fel gällande kollokationer och ordval är mest frekvent förekommande. Därefter har kategorierna prepositionsfel följt av idiom flest fel per 100 ord. Det språkliga normbrott som förekommer mest sällan är oetablerade anglicismer. Det konstateras även att det finns en skillnad mellan könen eftersom flickor och pojkar har olika svårt för olika kategorier, men även att pojkar har flest fel per 100 ord i 4 av 5 kategorier. Slutligen visar undersökningen att flickor i årskurs två gör fler fel än flickor i årskurs ett.