Global ETD Search

11	”Vi behöver ju inte dansa salsa på Dirty Dancing - viset” : En kvalitativ undersökning om idrottslärares arbete med kroppskontakt i rörelse till musik samt dans Hedbys, Jonathan January 2023 (has links) Bakgrund: De senaste 50 åren har oron kring kroppskontakt mellan lärare och elev ökat vilket gjort att många pedagoger har ändrat i sitt utformande av undervisningen. Detta för att lärare vill skydda sig mot anklagelser utifrån om kroppskontakten går till på rätt sätt mellan lärare och elev. Syfte: Studiens syfte var att få förståelse för hur gymnasielärare i idrott och hälsa uttalar sig om kroppskontakt och utformar strategier i relation till kroppskontakt med elever i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans. Metod: I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt fyra utbildade gymnasielärare. Med hjälp av Foucaults begrepp diskurs och styrningsmentalitet kunde det insamlande materialet analyseras för att ge förståelse för lärares uttalanden om, och strategier för hur de hanterar kroppskontakt med eleverna i sin undervisning gällande musik och rörelse samt dans. Resultat: Studien visade att lärare uttalade sig om att de använde sig av kroppskontakten i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans för att utövandet kräver det och för att uppnå lärande hos eleverna. Lärarna talade om att de behövde bygga upp en stark tillit för att möjliggöra kroppskontakt där undervisning i rörelse till musik samt dans var på vårterminen och lärarna planerade innehållet utifrån de individuella eleverna. Resultatet i studien visade också att lärarna dansade på avstånd och under korta stunder med eleverna samt korrigerade eleverna hur utförandet går till. Lärarna vävde också in kroppskontakten efter ett tag med eleverna i undervisningen och försökte avdramatisera detta undervisningsinnehåll för att möjliggöra kroppskontakten. Slutsats: Studiens resultat hade likheter med tidigare forskning inom området kroppskontakt i ämnet idrott och hälsa. Detta utifrån hur lärarna uttalar sig om kroppskontakt och utformar strategier i relation till kroppskontakt i ämnet i stort. Mer forskning i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans behöver göras för att få en säkrare och en mer allmängiltig bild över hur lärare i idrott och hälsa arbetar med kroppskontakt. Vilket möjliggör ännu mer vägledning för andra lärare i deras arbete när det gäller detta område i undervisningen. / Background: In the last 50 years concerns about body contact between teacher and student have increased, which have caused that many pedagogues change the way they design their teaching. This is because teachers want to protect themselves against accusations if the bodycontact is done in the right way between teacher and student. Purpose: The purpose of the study was to gain understanding of how high school teachers in physical education talk about body contact and how they design strategies in relation to bodycontact with the students in the subject content of movement to music and dance. Method: The study used qualitative semi-structured interviews with a total of four highschool teachers. With the help of Foucault's concepts of discourse and governmentality the collected material could be analyzed to provide understanding of teachers talk about, and strategies for how they handle body contact with students in their teaching regarding music and movement and dance. Results: The study showed that teachers talked about that they used body contact in the subject content movement to music and dance to achieve learning among the students and because the exercise requires it. The teachers gave expression that they needed to build a strong trust to be able to use body contact, so the teachers planned teaching in movement to music and dance in the spring term and planned the content based on the individual students. The results of the study also showed that the teachers danced with distance and for short moments with the students and corrected the students on how the performance is done. The teachers also used the body contact after a while with the students in the teaching and tried to de-dramatize the teaching content to be able to use body contact. Conclusion: The result of the study is similar to previous research in the field of body contactvin the subject physical education. This based on how the teachers talked about body contact, and design strategies in relation to body contact in the subject in general. More research in movement to music and dance must be done to get a safer and more general picture about how teachers work in physical education with body contact. Which would make even more guidance for other teachers in their work regarding this area of teaching. Body contact Discourse Governmentality Physical education Qualitative research Diskurs Idrott och Hälsa Kroppskontakt Kvalitativ undersökning Styrningsmentalitet Pedagogy Pedagogik
12	Att leda sig själv : En foucaultinspirerad diskursanalys av makt och disciplinering i sekelskiftets populära managementlitteratur Gonzalez Garcia, Raul January 2011 (has links) Under de senaste tre decennierna har populära managementböcker erbjudit snabba och enkla recept för hur ledare ska leda personal på ett effektivt sätt. Dessa böcker har blivit bästsäljare och har inspirerat många ledare inför nya utmaningar angående personalfrågor. Kända managementförfattare har alltså stor påverkan för hur individ och ledarskap uppfattas i samhället, samt för att förstärka en viss vision om hur människors beteende borde utformas för att företagsmässiga mål skall kunna uppnås. Denna studies syfte var att öka förståelsen för populär managementlitteraturs maktdimensioner. Tre bästsäljande managementböcker från sekelskiftet analyserades genom en foucaultinspirerad diskursanalys, med fokus på styrningsmentalitet, disciplin och människosyn. I analysen visas hur de utvalda böckerna innebär en styrningsmentalitet som präglas av interna kontroll- och utvärderingsformer, samt en disciplinär dimension som kristalliseras ut i definitioner av vad norm och avvikelse är i dagens organisation. / Over the past three decades, popular management books have offered quick and easy recipes for how leaders have to lead staff in an effective manner. These books have become bestsellers and they have inspired many leaders to face challenges regarding management of people. Famous management writers have thus a big influence on how individuals and leadership are perceived in society, as well as a big influence to reinforce a certain vision of how human behavior should be designed in order for that entrepreneurial goals will be achieved. The study's aim is to increase understanding about the power dimensions in popular management literature. Three best-selling management books from the turn of the century were analyzed using a Foucault-inspired discourse analysis, focusing on management mentality, discipline and view of human beings. The analysis shows how the selected books implies a management mentality that is characterized by internal monitoring and evaluation, as well as a disciplinary dimension that crystallizes in the definitions of what norm and deviation are in today's organization. Foucault-inspired discourse analysis Critical Management Studies popular management literature disciplinary power management mentality view of human beings Foucaultinspirerad diskursanalys Critical Management Studies populär managementlitteratur disciplinär makt styrningsmentalitet människosyn
13	"Demokratin är en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp Wendin, Andreas January 2005 (has links) Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser? Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten? Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet. Interdisciplinary studies Demokrati Demokratiutredningen demokratibegreppet demokratisyn medborgare demokratisk medborgare styrningsmentalitet governmentality diskursanalys social konstruktion TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
14	Teckningsrevolt : Förändringsprocesser i teckningsundervisning med 68-vågen på Konstfack / Drawing and Revolt : Processes of Change in Drawing Education During the Wave of 1968 Nordin, Marie January 2018 (has links) This study takes its starting point in a shift identified at the Teacher Institute of Drawing (Teckningslärarinstitutet - TI) within the Konstfack School of arts and crafts in Stockholm at the time of the wave of radicalism that took place in about 1968. Changes in the drawing instruction at TI have been examined through interviews with former students at the institute, student fanzines and archive materials relating to the restructuring of the Konstfack School during the 1960s. Here, it emerges that the curriculum previously focused largely on aspects of form in the mastery of tools used to produce images. After 1968, however, the drawing education became substantially more theoretical. It came to focus more on discussing pictures and images and understanding the societal functions of drawing, which were emphasized more than students’ own creative work. During the period studied, subject categories were also restructured, with new constellations arising and the boundaries between different media becoming more diffuse. Ingredients in these changes included photographic media, analyses of mass media and a critical questioning of an autonomous artistic domain. A disrupted balance in power relations at the school, with students questioning established norms, contributed to this new orientation. In a creative process, accompanying the research, I have engaged in practices of picturemaking no longer included in the training at the current Department of Visual Arts and Sloyd Education at Konstfack, evolved from the former Teacher Institute of Drawing. This work could be described as a form of experimental archaeology, in which I have reflected on how practices might tread new paths when excluded from a previous context. I tested a method of free expression in painting and practised life drawing. I produced a large sculpture, to afford space for creating with physical materials. I also investigated drawing as a basis for other forms of pictorial expression, such as sculpture. The experience of this process enhanced my understanding, contributing an independent comment on the theoretical and historical investigation. The result is a monument in the form of an installation, constituting a tribute to the historical profession of drawing teacheresses. / Som utgångspunkt för studien har ett brott i undervisningen på Konstfacks Teckningslärarinstitut (TI) identifierats vid tiden för 68-vågen. Något som i förlängning kan antas ha påverkat kunskapsstyrning via undervisning i svenska statliga grundskolor och gymnasier. Baserat på intervjuer med före detta elever på Teckningslärarinstitutet, studenttidningar och arkivmaterial från 1960-talets omstruktureringar av utbildningen har förändringar i teckningsundervisningen undersökts. Här framkommer att den äldre undervisningen i stor utsträckning inriktades på formaspekter i behärskande av verktyg för bildframställning. Efter 1968 teoretiserades teckningsundervisningen kraftigt. Den fick en tydligare riktning mot tal om bilder och mot förståelse av teckningens sociala funktioner än mot elevers egna skapande. Under den undersökta perioden gjordes också omstruktureringar kring ämnesindelningar där nya konstellationer uppstod och uppdelningen mellan olika medier blev otydligare. Fotografiska medier, massmedieanalys och ifrågasättande av en autonom konstsfär hade del i teckningens förändring. Rubbad balans i skolans maktförhållanden med studenters ifrågasättande av det etablerade bidrog. Som ett visuellt gestaltande spår till undersökningen har jag prövat bildskapande praktiker, vilka inte ingår i den nuvarande bildlärarutbildning som utvecklats ur dåtidens teckningslärarutbildning. Det gestaltande arbetet kan beskrivas som ett slags experimentell arkeologi. Här har jag reflekterat över hur praktiker kan ta nya vägar när de utesluts ur ett sammanhang. Jag prövade en metod för fritt skapande inom måleri och deltog regelbundet i modellteckning. För att låta praktiskt skapande i fysiskt material ta plats gjorde jag en stor skulptur. Teckning som grund för andra bilduttryck, såsom skulptur, undersöktes. Det gestaltande arbetet har gett en erfarenhetsbaserad ingång till förståelse och bidrar som fristående kommentar till den teoretiska undersökningen. Resultatet är en installation som ställdes ut under Konstfacks examensutställning. Installationen utgör ett monument över den historiska yrkesgruppen teckningslärarinnor. Drawing 68 movement Revolt History of Visual Arts Education Governmentality Eventalization Teckning 68-rörelsen Revolt Bildpedagogisk historia Styrningsmentalitet Eventalisering History Historia History of Ideas Idé- och lärdomshistoria Cultural Studies Kulturstudier Didactics Didaktik Visual Arts Bildkonst
15	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.1408 seconds