Studien behandlar planerade byggandet av höga hus i Stockholm och Göteborg. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring vad som motiverar Sveriges två största städer att vilja bygga högt. Genom analys av relevanta plan- och styrdokument och genom kvalitativa intervjuer med politiska-, bransch- och tjänstemannaintressenter inom privat- och offentlig sektor ska följande frågeställning besvaras - Vilka drivkrafter är det som uppmuntrar till byggandet av höga hus i Stockholm och Göteborg? Vad är motiveringen till byggandet av höga hus i Stockholm och Göteborg i samtida svensk fysisk planering? Vilken roll ska de nya höga husen ha i Stockholm och Göteborg? Resultatet visar att Göteborgs stad försöker att stärka stadens identitet på makronivå med hjälp av höga hus medan Stockholm arbetar mer strategiskt med sina signature districts. Branschen har ett driv att bygga höga hus då de signalerar exklusivitet och har en unik prägel. Konsekvensen blir en mer segregerad stad som drivs av jakten på tillväxt och människor utan kapital får allt mindre ta del av det nya i staden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som lett till att stadsdelen Kungsängen i Uppsala utformats på det sätt det gjorts och vad som lett till det nuvarande resultatet. Arbetet studerar och diskuterar hur kommunala tjänstemän och byggherrar resonerar kring varför Kungsängen har blivit vad området är idag. Genom intervjuer med dessa personer och med hjälp av samtida forskning besvaras syftet och frågeställningarna. Materialet kompletteras av det inledande planprogram som Uppsala kommun lade fram 1992 för vad de planerade att Kungsängen skulle bli. Resultatet visar att de ekonomiska marknadskrafterna har blivit styrande i omvandlingen av Kungsängen. En svårighet har uppstått i och med att kommunen inte hade tillgång till all mark från början. Området har fått skapas tomt för tomt, vilket påverkat hur området ser ut och fungerar idag. Resultatet visar också att den nyliberala planeringens inflytande leder till en försvårad arbetsprocess där det offentliga och privata måste skapa kompromisslösningar. En gentrifieringsprocess har sköljt över vår samtid, där vi planerar för den gruppen som är mest attraktiv för staden att locka till sig – kapitalstarka kreativa människor. I en värld där även städer blir en produkt på en marknad måste Uppsala försöka hävda sig i konkurrensen.

I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.

Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är nyliberalismen och dess påverkan på städer och samhällsplaneringen, såväl som tidigare forskning om nyliberal planering i Malmö. Med hjälp av kvalitativ textanalys studeras dokument från Malmö stad i den empiriska undersökningen. Det nyliberala fenomenet klargörs och kopplas till möjliga igenkännande och inflytanden i stadens planering. Fenomenet uttrycker sig tydligt i planeringen, dels genom strävan efter att öka den ekonomiska tillväxten, men också genom de olika strategierna attraktivitet, konkurrenskraft, kreativa klassen och marknadsföring. Syftet analyseras sedan i form av en sammanställning av teorin och empirin. Materialet och resultat från föregående kapitel sammanställs och kopplas till varandra för en vidare diskussion. Diskussionsdelen diskuterar hur nyliberala idéer påverkar samhällsutvecklingen i Malmö. De effekter man möjligtvis kan se genom nyliberalismens påverkan, är bland annat ökade sociala klyftor, bostadssegregation och social exkursion i samhället. Slutsatsen besvarar frågeställningen kortfattad med en summering om hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering.

Denna kvalitativa studie riktar fokus på att undersöka den gröna platsmarknadsföringen av den nya stadsdelen Jakobsberg ur ett kritiskt perspektiv. Studien undersöker hur Jakobsberg är en del av Karlstads tillväxtstrategi och hur den relaterar till nyliberal planeringsideologi. I ett bredare perspektiv är det vanligt att städer platsmarknadsför gröna hållbarhetsvärden i olika stadsutvecklingsprojekt, vilket denna studie undersöker med två kritiska ögon. Syftet med studien är därmed att gå bakom slagorden om grön och hållbar utveckling. Detta för att kritiskt diskutera ifall det kan finnas andra orsaker till att just dessa värden används för den nya stadsdelen Jakobsberg i Karlstad. Det teoretiska ramverket lyfter fram tre huvudämnen; Nyliberal planering, Grön platsmarknadsföring och Ekologisk gentrifiering. Dessa ramar in studiens utgångspunkter och tidigare forskningen inom ämnena. Nyliberalismen har vunnit mark i planeringen vilket har bidragit till en kraftig konkurrenssituationen mellan städer gällande tillväxt. Studien problematiserar användningen av gröna hållbarhetsvärden i platsmarknadsföring då de tenderar att användas för att attrahera den kreativa klassen, något som kan leda till en ekologisk gentrifiering och i förläggningen försvagar begreppet hållbarhet. Detta framställs genom min tolkning av innehållet i totalt åtta dokument från både Karlstads kommun och bostadsrättsföreningar Jakobsbergsskogen 2 och Landeriet. Med ett ideologikritiskt perspektiv har studien identifierat olika värden kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Även en kompletterande intervju med en informant från Karlstads kommun har genomförts i syftet att förstå orsakerna till planeringen och platsmarknadsföringen av Jakobsberg. Analysen av materialet diskuterar dessa värden i en nyliberal kontext där gröna hållbarhetsvärdena i Jakobsberg fyller en viktig funktion för Karlstads tillväxt. Tolkningen av studiens empiri och analys är att planeringen av Jakobsberg ligger i linje med kommunens övergripande mål om tillväxt, där människorna utgör den viktigaste konkurrenskraften. Den gröna platsmarknadsföringen avser därmed attrahera den mest gynnsamma klassen av människor för ökad tillväxt, vilket i längden riskerar att leda till exkludering genom en ekologisk gentrifieringsprocess. Det är dock svårt att fastställa någon specifik slutsats då inflyttning till området ännu inte skett.

Femvertising är en form av reklam som ifrågasätter traditionella kvinnliga könsstereotyper. Fenomenet hyllas för att skapa positiva varumärkesattityder, men kritiseras för att budskapen i femvertising förenar och samtidigt förnekar feministisk ideologi vilket neutraliserar den politiska kraften i budskapet. Det är därav av vikt att analysera reklamen. Denna studie har genom en semiotisk analys sökt undersöka vilka feministiska budskap som Estrids sponsrade annonser sänder via den sociala medieplattformen Instagram. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av nyliberalistisk feminism samt stereotyper. Begreppen kvinnligt empowerment och femvertising bidrar även till det teoretiska ramverket. Estrid är ett svenskt företag som säljer rakhyvlar genom en prenumerationstjänst tillsammans med andra hårborttagningsprodukter och riktar sig till en kvinnlig målgrupp. Studiens resultat konstaterade att Estrid både reproducerar och utmanar stereotyper genom sina sponsrade annonser på den sociala medieplattformen Instagram. Det uttrycks i viss mån feministiska budskap, men dessa upplevs som motsägelsefulla på grund av produkten. Genom budskapen positionerar sig Estrid som ett inkluderande och medvetet företag som tar ansvar i samhälleliga frågor såsom jämställdhet och miljö.

Våra städer växer och det gör även behovet av bostäder. Det samma gäller för de sociala utmaningar som många städer präglas av. Denna studie ämnar redogöra för och analysera den planeringsinriktning som förekommer i dokument som berör stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, för att i sin tur kunna ringa in en aspekt utav hur Malmös stadspolitik tar sig i uttryck. Det resonemang som förs i studiens diskursanalys kopplas samman med en teori om nyliberal stadsplanering som utgår från att stadsplaneringen blir ett resultat av den nyliberala kontexten. Den nyliberala grundsatsen som förordnar att städer är en plats för tillväxt och utveckling gör sig gällande i det undersökta materialet. Malmös planering för Amiralsstaden utgår från en norm om den attraktiva och konkurrenskraftiga staden. Social hållbarhet framhålls som ett prioriterat område, men integreras med en nyliberal logik.

Russia's invasion of Ukraine has, at the time of writing, been going on for over 14 months. Despite diplomatic efforts and international cooperation, no attempts have so far succeeded in reaching a peaceful end to the conflict. This study has aimed to investigate and analyze the factors that limited the diplomatic success of the international institutions in the conflict between Russia and Ukraine. The study has used neoliberal institutionalism as a theoretical framework to analyze and answer the question. This theory has been very helpful in identifying what flaws there may be in international systems that can affect conflict solutions. The study has analyzed a selection of factors which, according to a balance based on political relevance and theoretical starting points, are considered to be significant factors. The factors that have been analyzed are territorial, military, security policy and institutional as well as factors around international collaborations. The study's discussion shows how these factors played a role and in what way the limitations they led to may have affected the success of conflict resolution and may affect future conflicts and outcomes. The discussion also highlights the relevance and importance of a functioning and actionable international system based on the theoretical perspective. The study has contributed to highlighting important factors surrounding the Russia-Ukraine conflict that are relevant both to the case itself and to future conflicts.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka vilken betydelse Malmö stads nyliberala stadsutveckling har haft på de sociala hållbarhetsdimensionerna representation och tillgänglighet för Triangeln och S:t Johannesplan i Malmö. Detta genom att analysera flera officiella dokument och pressmeddelanden för utformningen av Triangelnområdet utifrån nyliberal teori och den kreativa klassteorin genom ett socialt hållbart perspektiv. Flera platsobservationer genomfördes på köpcentret Triangeln och S:t Johannesplan för att se mekanismerna av den nyliberala stadsutvecklingen och de riktlinjer som beskrivs i dokumenten. Uppsatsen visar att Malmös motiv bakom utvecklingen av Triangelnområdet var att attrahera den kreativa klassen via nyliberal stadsutveckling genom att skapa en så pass attraktiv stad som möjligt ur ett regionalt perspektiv. Via mina analyser visade det sig att trots att flera dimensioner av social hållbarhet diskuterades och undersöktes vid framställningen av Triangelnområdet så försummades flera av dessa då de socioekonomiska effekterna av den nyliberala stadsutvecklingen ansågs kunna bidra med både positiva och negativa effekter för Malmö stad.