Background: The aim of this study is to investigate if the rural areas in the middle of Sweden offer the same possibilities for young artists/cultural workers to develop their art work in the same way as the bigger cities can do. Objective: I wanted to find answers to three questions: What is the meaning of a place for an artist/cultural worker? How is the artwork connected to attitudes, norms and values of a place? Is there a relation between existing cultural policy, the artwork and the importance of a place? Methods: The study is based on deep interviews with three cultural workers who have returned to their native place of birth after living in bigger cities for several years. The theoretical framework in the investigation is based on Richard Florida, Högni Kalsö Hansen, Lars Aronsson, Gun Jonsson among other researchers. Results: The study show the possibilities a place can offer are important for cultural workers. It doesn’t matter if the place is a small town or a big city. The result show that a smaller place even have better possibilities as it gives easier access to public authorities and to coworkers. The positive attitude towards entrepreneurs also give good condition for making your own business. The negative attitude that the rural areas are only for losers, and that the city is the place for those who want success, and also the way culture entrepreneurs have to deal with an attitude that culture is nothing to pay for, makes it difficult for those who want to make a living as a culture entrepreneur. These attitudes along with the lack of higher education locally within the field of culture, can contribute to the lack of human capital and cultural capital in the region. Conclusions: The analysis makes it clear that politicians have the responsibilities and the possibilities to make changes and to give support to these cultural workers who want to make a change in the society. Key words: creative class, rural areas, young artists, cultural workers, cultural policy.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.

Syftet med den här studien är att undersöka urbana grönstrukturers roller vid nyliberal planering. Detta undersöktes genom en kvalitativstudie av plandokumentet för stadsutvecklingsprojektet södra Hyllie i Malmö. Studien problematiserar innehållet i plandokumentet utifrån ett ideologikritiskt förhållningsätt, vilka syften grönstrukturer ska fylla, var ska de placeras, för vem ska de planeras, och varför? Utifrån ett bredare perspektiv problematiserar studien grönstrukturers roller i en nyliberal planringideal. Studien belyser trenden att låta grönstrukturer ingå i en platsmarknadsföring för att stärka bilden av södra Hyllie som hållbar och grön för att attrahera invånare och kapital.  Malmö stad platsmarknadsför stadsdelsparken och Vintrie medeltida bytomt som de viktigaste grönstrukturer genom att marknadsföra kultur, stadsodling och en rurban livsstil. Den kritiska granskningen av grönstrukturerna redogör motstridiga syften utifrån vad som förmedlas i plandokumentet. Platsmarknadsföringen avses utifrån den givna kritiken framförallt brista inom ramen av social hållbarhet, då marknadsföringen av grönstrukturerna antas attrahera en kreativ klass. Vilket utifrån tidigare studier härleder till sociala problem likt gentrifiering och segregation.

I kandidatuppsatsen beskrivs platsmarknadsföring som fenomen samt hur den syns i den kommunala planeringen hos två svenska storstäder; Malmö och Göteborg, och vilken roll den fysiska planeringen har i detta.  Arbetet är en kvalitativ fallstudie som med innehållsanalys som metod utläser platsmarknadsföringen som det dolda budskapet i kommunal planering. För att kunna göra detta har fyra övergripande teman inom platsmarknadsföring identifierats; Platsmarknadsföring, Globalisering, konkurrens och tillväxt, Den kreativa klassen och Attraktivitet och platskvalitet. Inom varje tema listar vi också en rad nyckelord som används för att analysera empirin.  Både Malmö och Göteborg har transformerats sedan varvskrisen på 1970- och 80-talen med hjälp av marknadsföring. Platsmarknadsföring är dock inget som är explicit uttalat i det kommunala planeringsarbetet och vi söker därför visa hur subtil den kan vara. I studien av empirin har det framkommit att båda städerna jobbar med platsmarknadsföring genom att använda klassiska marknadsföringsstrategier så som reklamfilmer och slogans men också genom att använda mer subtila former av platsmarknadsföring som bl.a. konstruktionen av ikoniska byggnader, hamnomvandlingar, evenemang och försök att skapa attraktiva platser.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är nyliberalismen och dess påverkan på städer och samhällsplaneringen, såväl som tidigare forskning om nyliberal planering i Malmö. Med hjälp av kvalitativ textanalys studeras dokument från Malmö stad i den empiriska undersökningen. Det nyliberala fenomenet klargörs och kopplas till möjliga igenkännande och inflytanden i stadens planering. Fenomenet uttrycker sig tydligt i planeringen, dels genom strävan efter att öka den ekonomiska tillväxten, men också genom de olika strategierna attraktivitet, konkurrenskraft, kreativa klassen och marknadsföring. Syftet analyseras sedan i form av en sammanställning av teorin och empirin. Materialet och resultat från föregående kapitel sammanställs och kopplas till varandra för en vidare diskussion. Diskussionsdelen diskuterar hur nyliberala idéer påverkar samhällsutvecklingen i Malmö. De effekter man möjligtvis kan se genom nyliberalismens påverkan, är bland annat ökade sociala klyftor, bostadssegregation och social exkursion i samhället. Slutsatsen besvarar frågeställningen kortfattad med en summering om hur nyliberala idéer uttrycker sig i Malmös samhällsplanering.

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka vilken betydelse Malmö stads nyliberala stadsutveckling har haft på de sociala hållbarhetsdimensionerna representation och tillgänglighet för Triangeln och S:t Johannesplan i Malmö. Detta genom att analysera flera officiella dokument och pressmeddelanden för utformningen av Triangelnområdet utifrån nyliberal teori och den kreativa klassteorin genom ett socialt hållbart perspektiv. Flera platsobservationer genomfördes på köpcentret Triangeln och S:t Johannesplan för att se mekanismerna av den nyliberala stadsutvecklingen och de riktlinjer som beskrivs i dokumenten. Uppsatsen visar att Malmös motiv bakom utvecklingen av Triangelnområdet var att attrahera den kreativa klassen via nyliberal stadsutveckling genom att skapa en så pass attraktiv stad som möjligt ur ett regionalt perspektiv. Via mina analyser visade det sig att trots att flera dimensioner av social hållbarhet diskuterades och undersöktes vid framställningen av Triangelnområdet så försummades flera av dessa då de socioekonomiska effekterna av den nyliberala stadsutvecklingen ansågs kunna bidra med både positiva och negativa effekter för Malmö stad.

During the latter half of the 20th century many cities have been characterized by a shiftfrom an industrial city to a knowledge based city, and so has also Malmö. Strategies toaccomplish this knowledge based community has under the last decades to a large extentbeen influenced by the theories of the creative class by Richard Florida. These theoriesconcern the creative class as the foundation of urban development and growth, which playsa big role in today’s prominent competition between cities and regions. The concept of thecreative class and the impacts it has on the city has been widely criticized, and this thesisaims to build on that critique.In today’s discourse we have identified the fourth place to be an important componentof the creative knowledge city. The fourth place is a development in the creative classpolicy and this thesis demonstrates what kind of public space is produced in this creativecity. Public spaces has an important history as a democratic arena and we believe that theconcept and implementation of the fourth place is changing that conception discursively.If the historical, democratic aspect of the public space is lost it is a matter of democraticloss for citizens and their right to the city.The thesis is based on a discourse analysis of a report that describes the fourth placein Malmö city. Features of the fourth place like the ambiguous boundaries and theinnovative atmosphere is recognized in Malmö Live, which is why we also have conductedobservations there. In this thesis we show that the public spaces in the knowledge city hasdifferent core values than the traditional ones we know, which also affects who feel theyhave access to them, and ultimately who has the right to the city.

I Sverige har planeringsparadigmet länge varit att fokusera på tillväxt men allt fler städer lyckas inte nå tillväxt och kämpar med ekonomiska nedgångar till följd av en negativ befolkningsutveckling. Krympning är idag ett världsomfattande problem som drabbar städer världen över, ett fenomen som förutspås öka i framtiden. Den nya eran av global konkurrens har drivit på nyliberalismens planeringsidéer om tillväxt och gjort att det blivit allt viktigare för städer världen över att synas och verka attraktiva. Det pågår en konkurrens om invånare, arbetstillfällen och turister. Rekommendationen från Europeiska unionen är att alla städer oavsett status bör ta fram en plan för möjlig krympning i framtiden men tillväxtnormen kvarlever tillsammans med rädslan och skammen över att benämna sig som en krympande kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kiruna kommun planerar för befolkningsutveckling i kommunen. I uppsatsen studeras kommunens framtidsvisioner för befolkningsutveckling samt vilka bakomliggande planeringsidéer som kommunen ger uttryck för i planerna kopplat till både tillväxt och krympning. För att uppfylla syftet så har en idéanalys genomförts där kommunens plandokument har granskats. Resultatet som framkommit är att Kiruna kommun följer den tillväxtnorm som idag dominerar inom planeringen. Kommunens planer är tydligt speglade av nyliberalismens tillväxtidéer som växt sig starkare från år till år medan anpassningsplanerna är nästintill obefintliga.