Global ETD Search

1	Jämställdhet och maktrelationer : En diskursanalys av hur föräldraideal konstrueras Lindberg, Sara January 2015 (has links) Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt. Dock konstrueras det spänningar i föräldradiskursen vad gäller maktrelationen mellan barnet och föräldern och strävan efter en jämlik relation. Föräldrar föräldraskap barndom diskursanalys Foucault sociologi socialkonstruktionism makt/kunskap subjektsposition självkänsla jämlikhet
2	Riksdagens Socialtjänst : En kritisk diskursanalys av hur socialtjänsten framställs i Sveriges riksdag och hur det kan förstås utifrån Foucaults maktbegrepp / The Riksdag's social services : A critical discourse analysis regarding how the social services are being discussed in the swedish Riksdag and how that can be understood using Foucaults concepts of power Lagercrantz, Hjalte January 2021 (has links) Using two reports from the The Riksdag’s Social Affairs Committee, this essay has examined and analyzed discourses that are expressed in how the Riksdag describes the social services. The material has been analyzed using critical discourse analysis and Foucalts terms Power/knowledge to see what can be said about how the social services are described and constructed. The dicourses I could identify in the material was a legal discourse where the social service is defined based on legislation where the words used to describe the goal of the social services is not being discussed. Knowledge-based discourse where the social service is mainly described in terms of a flawed organization and where the solution is more knowledge, a discourse I chose to call unity where a consensus is manifested regarding the social services and finally the formalized discourse where there is indications of a discursive change towards a higher level of formalized language-use that affects how the Riksdag constructs the social services. This essay also discusses the importance of examining how the Riksdag constructs the social services through the use of language and that how they use the language affects how the social services is understood which impacts the social work. Lastly I argue that an examination of how power/knowledge is expressed is needed to, among other things, make it possible to introduce alternative and new discourses. / Den här uppsatsen har genom två betänkanden från riksdagens socialutskott undersökt och analyserat de diskurser som kommer till uttryck i hur riksdagen framställer socialtjänsten. Genom kritisk diskursanalys och Foucaults begrepp makt/kunskap har materialet analyserats för att se vad Foucaults begrepp kan säga oss om hur socialtjänsten framställs. Diskurser jag kunde identifiera i materialet var en juridisk diskurs där socialtjänsten definieras utifrån lagstiftning där betydelsen av begrepp som beskriver socialtjänsten inte diskuteras. En kunskapsdiskurs där socialtjänsten främst beskrivs i termer av en organisation som brister och vars lösning är mer kunskap, en diskurs jag valt att kalla enighetsdiskursen där det manifesteras en enighet och där konflikter inte synliggörs, och till sist formaliseringsdiskursen som indikerar en diskursiv förändring mot ett mer formaliserat språkbruk kring bland annat socialtjänsten som påverkar hur riksdagen yttrar sig angående socialtjänsten. Vidare diskuteras vikten av att rikta fokus mot hur riksdagen använder språk för att konstruera socialtjänsten och hur det påverkar förståelsen av socialtjänsten samt hur det i sin tur påverkar det sociala arbetet. Dessutom menar jag att processer kring hur makt/kunskap utövas behöver synliggöras, bland annat för att möjliggöra introduktionen av nya och alternativa diskurser. Riksdag Foucault Power/knowledge Critical discourse analysis The Social services Riksdagen Foucault Makt/kunskap Kritisk diskursanalys Socialtjänst Social Work Socialt arbete
3	Ett växande motstånd i myndigheternas frånvaro : En diskursanalys av vaccinmotståndet i det senmoderna Sverige / A growing resistance in the absence of the authorities : A discourse analysis of the vaccine resistance in the late modern Sweden Löfgren, Susanna, Jonsson, Mia January 2016 (has links) This study aims to examine, using a late modern perspective, the antivaccination discourse in Sweden. The study contributes to a better understanding of what is communicated in the discourse, the truths that are presented and how legitimacy is created. Through a broadened understanding of the way this resistance operates in digital media, we are given a better understanding of how authorities can respond to the increased vaccination resistance on these platforms. The theories used in this study is Ulrich Beck's theories of the late modern risk society, Henry Jenkins theory of participatory culture and media convergence and Michel Foucault's theory of power/knowledge and truth effects. The method used for this study is a discourse analysis inspired by Michel Foucault. The premise regarding the choice of material for the study was to adopt a position of a person seeking information regarding vaccine. Thus, a search at Google.com was made. The result showed that the authorities were underrepresented in the hit lists in all the searches, and sometimes even completely absent. The results also show that the antivaccination discourse is characterized by a strong distrust of authorities, science and pharmaceutical companies. Further, truths about societal actors systematic coverup of the vaccine's actual content and effects is revealed in the discourse. Moreover, there is a focus on the truths about vaccines. The vaccines are said to be ineffective, dangerous because of its toxic content and causing serious side effects. Furthermore, the diseases that we are vaccinated against is said to be harmless and natural. Overall, the antivaccination discourse presents a very critical view of the entire vaccine industry. Finally, this resistance must be faced and dealt with by the authorities to prevent serious social consequences due to decreased vaccination coverage. Discourse analysis Discourse Michel Foucault Late modern risk society Late modernity Media convergence Power/knowledge Truth effects Digital media Antivaccination Vaccination resistance Vaccine Authorities Pharmaceutical companies Diskursanalys Diskurs Michel Foucault Senmoderna risksamhället Senmodernitet Mediekonvergens Makt/kunskap Sanningseffekter Digitala medier Antivaccination Vaccinmotstånd Vaccin Myndigheter Läkemedelsbolag
4	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

1

Page generated in 0.0443 seconds