En procent av befolkningen har autismspektrumstörning (ASD). Diagnosen innebär svårigheter inom social kommunikation och socialt samspel, samt att ha begränsade, repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter. Alla elever mår enligt Salamancadeklarationen bäst av att vara en del av den vanliga skolmiljön. Tidigare forskning uppmärksammar att elever med ASD inte får tillräckligt stöd i skolan samt att otillräcklig anpassning och stöd kan leda till att elever med ASD känner sig mindre delaktiga än andra elever. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka upplevelsen av delaktighet hos elever med ASD i grundskolan ur föräldrars, lärares och arbetsterapeuters perspektiv. Författarna valde att göra en kvalitativ litteraturstudie och använde sig av databaserna Academic Search Premier, APA PsycInfo, CINAHL och ERIC. Sju artiklar inkluderades i studien och analyserades med inspiration av Fribergs innehållsanalys. Resultatet presenteras i två kategorier, faktorer som hindrar delaktighet, faktorer som främjar delaktighet. Det framkommer i studien att elever med ASD upplevs ha stora svårigheter med delaktighet i skolan, och svårigheter med sociala färdigheter är det som identifieras vara den främsta faktorn som påverkar elevernas delaktighet. I studien framkommer det att lärare har otillräckliga kunskaper om diagnosen och social färdighetsträning. Författarna ser en möjlighet för arbetsterapeuter att tillgodose de kunskaper som behövs i skolan, samt att arbetsterapeuter kan bidra med kunskap som kan öka delaktighet för elever med ASD.

Aim: The purpose of the study is to investigate how WISE (Work integration social enterprises) promotes employee health and sustainable development. Method: In order to investigate how WISE works to promote health and sustainable development, interviews were carried out with four business managers at four companies. Semi-structured interviews were conducted with operational managers at WISE in Central Sweden. Results: Analysed data showed that WISE promoted the health of employees through increased opportunities, increased quality of life and preconditions for all. The results also showed that there were ongoing sustainability efforts. The social, economic and ecological dimension clearly appeared in WISE's work. Conclusions: WISE is a relatively new research area and more research is needed on the challenges and opportunities that WISE face in terms of as well as their needs to strengthen health promotion and sustainability achievements. More research is needed on the public health impact of work integration social enterprises as well as on evaluating both health promotion and sustainability measures performed.   Keywords: Work integration social enterprises, sustainable development, health promotion, inclusion, social participation

Bakgrund: I Sverige har barn skolplikt och behöver därmed ha en bra och fungerande skolgång. Barn med funktionsnedsättningar kan löpa större risk för att inte bli delaktiga i undervisning och gemenskap jämfört med barn utan funktionsnedsättningar. Detta på grund av en otillgänglig miljö. Arbetsterapeutens roll inom grundskolan är att utföra åtgärder för att tillgängliggöra aktivitet. Enligt vår kännedom saknas denna kompetens ofta inom skolan som kan utföra åtgärder för barn med funktionsnedsättningar. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder i grundskolan för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design där data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio arbetsterapeuter med anställning inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barnklinik. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Arbetsterapeuterna hade liknande erfarenheter av att utföra åtgärder i skolmiljön. Deras aspekter sammanställdes i fyra kategorier: Funktionsnedsättningar ger behov av arbetsterapi i skolan, Betydelsefullt att observera i skolmiljö, Optimalt samarbete har betydelse för skolmiljön och Skolans ekonomi och oklar ansvarsfördelning påverkar åtgärder. Slutsats: Barn med olika funktionsnedsättningar har olika behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan, och därmed är det viktigt att arbetsterapeuter får möjlighet att observera barnet i skolmiljön. Samarbetet mellan skolpersonal och arbetsterapeut är viktigt för att skapa en bra skolmiljö, men något som begränsar arbetsterapeuternas arbete för barn med funktionsnedsättningar är skolans ekonomi och att riktlinjer mellan kommuner och regioner är otydliga.

Många seniorer i Sverige är socialt isolerade, och forskning har indikerat att de insatser som ges inte når rätt målgrupp i tillräckligt hög grad. Utifrån detta syftar denna studie till att undersöka vad som motiverar seniorer att ta del av individanpassade insatser för samvaro och aktivitet, vad som möjliggör och hindrar detta deltagande, samt vilken påverkan kontakten med insatsen har för detta. Detta för att framtida insatser inom socialt arbete med äldre ska kunna utformas utifrån kunskap och evidens.  Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med seniorer som tagit del av insatser eller aktiviteter inom ramen för ett individanpassat projekt. Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt. Materialet har analyserats genom en tolkande innehållsanalys med hjälp av teorin om det sociala sammanbrottssyndromet, social rekonstruktion och begreppet empowerment.  De faktorer som påverkade intervjupersonernas deltagande var i första hand en personlig inbjudan och undanröjande av hinder från seniorkoordinatorn. Det i sin tur möjliggjorde för dem att göra något nytt och genomföra sina idéer. Många hade även en önskan om att bli del av en gemenskap, trots att alla inte såg sig som ensamma. Att få kunskap om aktiviteterna som erbjöds samt hjälp att ta sig dit möjliggjorde för seniorerna att delta. Dock hindrades de av projektets relativt oklara ramar, där det var svårt för seniorerna att förstå vad som fanns tillgängligt och i vilken mån de kan räkna med kontinuitet i aktiviteten och samvaron.  Som slutsats ser vi att det krävs nya metoder för att nå seniorer med insatser för samvaro och aktivitet och att det är centralt att de professionella arbetar med personlig inbjudan och individanpassning.

Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga deltagare deltog i sociala och kulturella aktiviteter som bland annat fysisk träning, religiösa aktiviteter och sociala medier. Deltagarna ansåg att aktiviteterna främjade deras hälsa. Deltagarna uppgav också att faktorer som språk och kultur hade betydelse för deras deltagande. De slutsatser som har dragits är att deltagandet i sociala och kulturella aktiviteter ökar deltagarnas välbefinnande och att det finns faktorer, som framför allt språk, som påverkar deltagandet hos kvinnorna. Ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv är det viktigt att det fokuseras på hälsofrämjande arbete som på olika sätt främjar integrationen och inte assimilering. / The background of this study is that previous studies have shown that the social and cultural participation of women born outside of Sweden is lower than for those born in Sweden. These studies have also shown that the health of these women is generally lower than for women born in Sweden. The purpose of this study is to evaluate which social and cultural activities women born outside Sweden involve themselves in, what meaning these activities hold for their personal well-being and how they themselves describe the experiences that have meaning in as far as their perception of participation is concerned. A qualitative method was used where data was collected through 8 semi-structured interviews conducted on women born outside Europe who were above the age of 18. A content analysis was used to analyze the material and the results showed that all participants were involved in social and cultural activities such as physical exercise, religious activities and social media. The participants believed that the activities promoted their health, physical and otherwise. The participants also indicated that factors such as language and culture influenced their participation. It was concluded that participation in social and cultural activities increases the participants’ well-being and that there exists factors especially language that affects women’s participation. From a Public Health perspective, it is important to focus on work that improves health which in turn promotes integration and not assimilation.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor. Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande. Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande.

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.