<p>Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och </p><p>känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka </p><p>hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att </p><p>undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers </p><p>upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och </p><p>identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående </p><p>generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts. </p><p>Urvalet bestod av åtta respondenter, alla födda på 1940-talet. Teoretiskt underlag till </p><p>analysen har varit Tornstams rollteori, Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, </p><p>Bourdieus habitus och kapitalbegrepp samt Baumans teori kring konsumtionssamhället. </p><p>Resultatet i studien visade att 40-talisterna styrts av en pliktkänsla genom hela livet som </p><p>genomsyrat såväl arbete, utbildning, ekonomi och relationer. Detta har dock bidragit till </p><p>en ambivalens hos vissa av respondenterna, då de slitits mellan gamla och nya </p><p>värderingar i det samhället som kommit att utvecklas. Pliktkänslan präglar fortfarande </p><p>dem i sitt tänkande och handlande och då särskilt i förhållande till barn och barnbarn. 40- </p><p>talisterna såg mestadels såg framemot sin pensionering även om de fann begreppet </p><p>svårdefinierbart. De värdesatte familj, vänner och släktingar och ansåg konsumtion vara </p><p>sekundärt, även om de i motsats till sina föräldrar, unnade sig mer.</p>

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn på sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts. Urvalet bestod av åtta respondenter, alla födda på 1940-talet. Teoretiskt underlag till analysen har varit Tornstams rollteori, Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Bourdieus habitus och kapitalbegrepp samt Baumans teori kring konsumtionssamhället. Resultatet i studien visade att 40-talisterna styrts av en pliktkänsla genom hela livet som genomsyrat såväl arbete, utbildning, ekonomi och relationer. Detta har dock bidragit till en ambivalens hos vissa av respondenterna, då de slitits mellan gamla och nya värderingar i det samhället som kommit att utvecklas. Pliktkänslan präglar fortfarande dem i sitt tänkande och handlande och då särskilt i förhållande till barn och barnbarn. 40- talisterna såg mestadels såg framemot sin pensionering även om de fann begreppet svårdefinierbart. De värdesatte familj, vänner och släktingar och ansåg konsumtion vara sekundärt, även om de i motsats till sina föräldrar, unnade sig mer.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Auteursnaam op omslag: Arjan Heyma. Met lit. opg. - Met samenvatting in Nederlands.

Proefschrift Erasmus Universiteit Rotterdam. / Bibliogr.: p. [125]-131. - Met samenvatting in het Nederlands en Pools.

<p>Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor?</p><p>Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.</p>

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor? Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pensionärer upplever övergången från yrkesliv till pensionering i allmänhet, och tiden efter pensioneringen i synnerhet. Därigenom var en förhoppning att kunna bidra med kunskap om vad som är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnor och fyra män i åldrarna 67 till 72 år, vilka varit pensionärer mellan ett och åtta år. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Tre teman identifierades: medvetenhet, frihet och åldrandet. Resultatet visade att det inte var självklart när och hur pensioneringen skulle ske. En medvetenhet hade växt fram, där flera betonade betydelsen av planering inför pensioneringen. Tiden efter pensioneringen präglades av en stor frihet. Samtidigt beskrev pensionärerna en begränsad frihet genom covid-19-pandemin och genom avsaknaden av yrkeslivets struktur. I intervjuerna framkom att de intervjuade inte såg sig som pensionärer eftersom de kände sig pigga, friska och “inte gamla”. Resultatet tyder på att pensioneringen är en heterogen process med såväl positiva upplevelser som upplevelser av saknad. Resultatet visade också att tillgången till resurser enligt det resursdynamiska perspektivet är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. För att ha en positiv upplevelse och trivas med pensionärslivet var det viktigt att ha flera områden i livet som var betydelsefulla.

This is a qualitative study aiming to examine peoples’ experiences when retiring. In that purpose a criteria based sample has been used, participants have been asked in that they fulfilled the criteria’s to be a retiree within the age of 65 to 71 years of age. The reason of the age criteria was that the experiences should not be so far away in time. Data has been collected through 11 semi-structured interviews which has been recorded and transcribed ongoing during the collecting of data. Thematic analysis was used as a method of analysis under the premise that it is a flexible method which leaves room for interpretation if adequate depth exists in the material. Four overall themes emerged through the analysis, these are life changes, to leave work, demands changes and last chapter – hope or despair. The themes are founded in retirees’ own stories about their experiences and describes de different aspects of retiring which the respondents has gone through. A deeper analysis of the result gave that the central factors of the experiences is about searching for meaningful activities as a replacement for work and thereby finding a sense of meaning in life. It is also about searching for identity in the new role as a retiree. All together is a lack of meaning in life and uncertainty regarding the own identity reasons for experiencing existential anxiety, coping strategies are used to restore the imbalance sprung from retiring. With this in mind the process is also run through by a positive feeling of freedom in the new situation of being a retiree. The study finishes by proposing future research and applications, there underlying causes for the differences in the experiences and the production of a model over the process in retiring are the main proposals. / Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka människors upplevelser av att gå i pension. Med den ansatsen har ett kriteriebaserat urval använts, deltagare har tillfrågats som uppfyllde urvalskriterierna att vara pensionär och i ålder 65 till 71 år. Orsaken till ålderskriteriet var att upplevelserna inte skulle ligga så långt bak i tiden. Data har samlats in genom 11 semistrukturerade intervjuer vilka har spelats in och transkriberats löpande under datainsamlingen. Tematisk analys användes som analysmetod i studien under föresatsen att det är en flexibel metod som lämnar utrymme för tolkningar om tillräckligt djup finns. Fyra övergripande teman utkristalliserade sig genom analysen, dessa är livet förändras, att lämna arbetet, kraven förändras och sista kapitlet – hopp eller förtvivlan. Teman grundas på pensionärerna egna berättelser om sina upplevelser och beskriver de olika aspekter av att gå i pension respondenterna genomgått. En djupare analys av resultatet gav att det centrala i upplevelserna handlar om att söka efter meningsfull sysselsättning som ersättning för arbetet och därigenom finna mening i tillvaron. Det handlar också om ett sökande efter identitet i den nya rollen som pensionär. Sammantaget är avsaknad av mening i tillvaron och osäkerhet kring den egna identiteten orsaker till existentiell ångest, coping strategier används för att återställa obalansen skapad genom pensioneringen. Med det i minnet är även processen genomsyrad av en positiv känsla av frihet i den nya situationen som pensionär. Studien avslutas med att ge förslag på framtida forskning och användningsområden, där bakomliggande orsaker till att upplevelserna skiljer sig åt och framtagande av en modell över processen av att gå i pension är de huvudsakliga förslagen.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget.Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust. Arbetslivets betydelse är stor, och aktiviteterna fungerar ofta som en ersättning för detta. Särskilt handlar det om sociala faktorer, men även om möjligheten till utmanande och bekräftande uppgifter. Upplevelsen av övergången visar sig även vara nära sammanlänkad med hur individerna lämnat arbetslivet.Analysen visar att pensioneringen innebär en brytpunkt, vars natur avgör i vilken utsträckning informanternas roller och self-concept påverkas. Aktiviteterna fungerar sedan som en brygga mellan den avvecklande fasen och den utforskande, och skapar samtidigt nya roller och arenor. Planering, stöd och samtal saknas hos informanterna, vilket påverkar deras möjlighet att anpassa sig till pensioneringen.