Diss. Göteborg : University, 2002.

På frågan om vad verksamhetscheferna har för åsikt om hur de skulle kunna förhindra långtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension på sin avdelning så tar många i likhet med ambulanscheferna upp fysisk träning och ergonomi som områden där de lägger stor vikt. Ingen nämner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet på vad den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningarna är, nämligen muskel – skelettskador, så kan fysisk träning och ergonomi vara riktiga metoder. Stämmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del på fritiden så är arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till långtidssjukskrivningarna. Men det finns skäl att tro att denna bild inte riktigt är sann. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen. Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer. För att studera hur socioekonomiska villkor påverkar livet efter pensionen är det väsentligt att deltagarnas socioekonomiska positioner ser olika ut. Hälften av våra respondenter lever under sämre socioekonomiska villkor medan resterande har en mer fördelaktig social position i samhället. Uppsatsen tillämpar fem teoretiska perspektiv där alla har olika funktion i arbetets varierande delar. Teorierna tillsammans med internationell och nationell forskning har spelat en stor roll vid analysen av det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att ett antal faktorer under livsloppet har påverkan på de äldres liv efter pensionen. Dessa faktorer är samhällelig och historisk kontext, socioekonomiska villkor under uppväxten, kön och klass. Upplevelsen av livskvalitet efter pensioneringen visar sig vara relativt lika hos samtliga respondenter.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik. Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet. Studien genomfördes på ekonomiavdelningen på Linköpings kommun där den snart pensionerade ekonomidirektören och hans närmsta nätverk undersöktes. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en nätverksanalys med avseende på individers samspel, roller och kunskapsutbyte i nätverket. Studiens resultat visar att ett nätverk som arbetat tillsammans under en lång tid har delat kunskap och utvecklat en gemensam kunskapsbas, som till viss del kan förhindra en kunskapsförlust vid en nyckelpersons pensionering. Dock kan en nyckelpersons insikter, systemkunnande och plats i organisationens historia som uppnåtts genom lång erfarenhet aldrig fullständigt ersättas. Studiens resultat visar även att en individs tidiga insikt om potentiell kunskapsförlust vid pensionering och motivation att dela med sig av kunskap bidrar till att förminska kunskapsförlusten. / We are facing a time with a great amount of retirements, as many as 124 000 Swedish people will retire only during 2011. Experienced people possess much knowledge and when employees leave an organization due to retirement they often leave with what they know. With this study we wish to contribute with a greater understanding of the importance of a clearly stated knowledge management strategy in an organization for the scenario when employees retire. We also wish to increase the awareness of the relevance of knowledge management in organizations, and underline that this awareness should exist among all the employees and not only be bound to specific individuals. The purpose of this study was to identify and analyze the personal network of a key figure in an organization, to be able to evaluate if this network could help in preserving knowledge in the organization when the key figure retires and identify knowledge-preserving factors. The study was conducted as a qualitative case study where interviews and diaries were used to assemble the empirical material. The study was conducted at the department of business administration at Linköpings kommun, where the soon retired manager and his personal network were studied. A network analysis was carried out in order to study the roles, the interactions and the exchange of knowledge in the network. The findings of the study indicate that a network can prevent a certain knowledge loss due to a long working experience together where knowledge has been shared and hence a knowledge base has been obtained. However, the insights, the understandings and the place in the history of the organization achieved through experience can never be fully replaced. The findings also imply that the early individual insight of a potential knowledge loss due to retirement and the individual motivation of sharing knowledge contribute to a reduced knowledge loss.

Diss. Göteborg : University.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.</p>

<p>The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism.</p> / <p>Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.</p>

The aim of the study was to investigate how a small group of elderly people in the third age might experience their own aging from three investigation questions: how they experienced their individual aging, what a good life means and how they considered growing old in today’s society. One underlying cause of the research was to see if these people saw themselves affected by attitudes in today’s society in relation to their age. For this study were selected active retirees, who were members of a pensioner’s organization. To get the questions answered we applied a qualitative method with a phenomenological attempt. Four separated interviews were used with two male and two female retirees in the ages from 70 to 79 years old. The interviews were partly centered on the three investigation questions and the interviews were constructed in the form of a conversation. The result showed us that especially the people that we investigated led a very mentally and physical active life, were healthy, had a rich social network, were engaged in societies and were well being. The way the retirees experienced their own age varied depending on their individual contexts and state of health. A good life for them consisted in maintaining healthy, having good friends and staying busy. To grow older in today’s society was experienced by them by time passing very quick, safety in the society and a decent living, but there occurred signs on phenomenon that could indicate discrimination due to age, which is ageism. / Syftet med studien var att undersöka hur en liten grupp äldre människor i tredje åldern kunde uppleva att åldras utifrån tre frågeställningar: hur de upplevde sitt individuella åldrande, vad ett gott liv innebar för dem och hur de upplevde att åldras i dagens samhälle. En bakomliggande orsak med studien var att undersöka om intervjupersonerna ansåg sig påverkade av rådande attityder i samhället i relation till deras ålder. Urvalet i undersökningen var pensionärer som var medlemmar i en pensionärsförening. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Totalt fyra enskilda intervjuer gjordes med två manliga och två kvinnliga pensionärer i åldrarna från 70 till 79 år. Intervjuerna var delvis strukturerade i form av de tre forskningsfrågorna och intervjuerna hade formen av samtal. Resultatet som kom fram visade på att just de äldre människor i tredje åldern som undersöktes levde ett mycket psykiskt och fysiskt aktivt liv, var friska, hade ett rikt socialt nätverk, var engagerade i föreningar och var välmående. Upplevelse av ålder varierade beroende på sammanhang och hälsotillstånd. Ett gott liv innebar att förbli frisk, ha vänner och att ha något att göra. Att åldras i dagens samhälle upplevdes av att tiden hade gått fort, trygghet i samhället och ett bra boende, men att det förekom företeelser som kunde tyda på diskriminering på grund av ålder, det vill säga ålderism.