Disputats, Lund. / Ligger i 4 pdf-filer.

Uppgiften består i att konstruera och designa en DSP lösning för att förebygga stamning. Genom att en signal tas in på en mikrofon och bearbetas i en DSP därefter skickas ut på en hörlur. Signalen som behandlas i DSP:n ska frekvenshöjas och fördröjas. Pitch och fördröjning ska kunna justeras m.h.a. en omkopplare. Till hjälp fanns utvecklingskortet eZdspF2808 från Texas Instruments och en in/utgångsförstärkare. Tidigare erfarenheter av DSP från Texas Instruments saknades. Att lära känna utvecklingskortet var därför en del av arbetet. Det bestod mest i att läsa användarguider från Texas Instruments hemsida. Utvecklingskortet saknar en DA-omvandlare, en sådan konstruerades. / This thesis describes a system that uses DSP technology to reduce stuttering. One eZdspF2808 development card is used as a test platform. The lack of a DA-converter forced us to construct our own. A software algorithm producing a delay and a pitch was implemented in DSP C programming language.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan. Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder. Alla pedagogerna belyste vikten av att arbeta med barns språkutveckling och gav exempel på vad de gör för att arbeta med språkutveckling.

Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjälp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs återspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien ämnade även jämföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svårighetsgrad. Tolv personer med stamning jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna. Resultatet strider mot tidigare studier där skillnader i mun-asymmetrier hos personer med stamning har observerats. Gruppen med stamning uppvisade dock en tendens till starkare högersidig muskelaktivitet, alternativt svagare vänstersidig muskelaktivitet, under stammat tal. Motsatta mönster noterades vid flytande tal. Ett svagt samband uppvisades mellan asymmetrier i muskelaktivitet och stamningens svårighetsgrad. Tillämpad elektrodplacering visade sig ha brister i registreringen av muskelaktivitet varför författarna reserverar sig från att dra slutgiltiga slutsatser.

<p>Uppgiften består i att konstruera och designa en DSP lösning för att förebygga stamning. Genom att en signal tas in på en mikrofon och bearbetas i en DSP därefter skickas ut på en hörlur.</p><p>Signalen som behandlas i DSP:n ska frekvenshöjas och fördröjas.</p><p>Pitch och fördröjning ska kunna justeras m.h.a. en omkopplare.</p><p>Till hjälp fanns utvecklingskortet eZdspF2808 från Texas Instruments och en in/utgångsförstärkare.</p><p>Tidigare erfarenheter av DSP från Texas Instruments saknades. Att lära känna utvecklingskortet var därför en del av arbetet. Det bestod mest i att läsa användarguider från Texas Instruments hemsida.</p><p>Utvecklingskortet saknar en DA-omvandlare, en sådan konstruerades.</p> / <p>This thesis describes a system that uses DSP technology to reduce stuttering. One eZdspF2808 development card is used as a test platform. The lack of a DA-converter forced us to construct our own.</p><p>A software algorithm producing a delay and a pitch was implemented in DSP C programming language.</p>

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med två barn som stammar. Familjen filmades sju gånger under måltidssituationer. Den teoretiska utgångspunkten är en etnometodologisk syn på deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien använder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar på dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker. Praktikerna som har belysts är upprepning, ifyllnad och inväntan. Upprepningar tycks kunna ha till funktion att uppnå förståelse. Ifyllnad förekommer vid stamningssekvenser där informationen är tillräcklig för att göra en ifyllnad. Inväntan förekommer vid stamningssekvenser där informationen inte är tillräcklig för att fylla i eller föreslå en tolkning. Studien visar även på topikstrukturens påverkan på responspraktiker, närmare bestämt bristen på respons på stammade turer som utgörförsök till ämnesbyte.

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande personer har en tydlig vänstersidig cerebral lateralisering vad gäller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i läppmuskulaturen. Personer med stamning har å andra sidan föreslagits ha ett vänstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med läpparna. EMG-aktivitet från musklerna orbicularis oris och depressor labii inferior registrerades med elektroder på höger och vänster sida av läppmuskulaturen. Syftet med aktuell studie var att undersöka eventuell skillnad i läppasymmetri mellan stammande och icke-stammande vuxna personer. Resultatet kunde inte påvisa signifikanta gruppskillnader i grad av muskelaktivering för läppmuskulaturen. Båda grupperna uppvisade tvärtemot förväntan en nästintill bilateral aktivitet. En tendens till positiv korrelation, om än inte statistiskt signifikant, kunde observeras mellan grad av uppvisad stamning och något mer högersidig muskelaktivering.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet. - Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer? - Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning? Metod Studien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan &lt;20 år till &gt;60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs. Resultatanalys genomfördes i Excel och SPSS, därifrån togs även figurer fram. Resultat Sociala situationer där stamningen uppfattas som särskilt hinder kunde identifieras. Den upplevda graden av stamning skiljer sig inte mellan könen eller beroende av vid vilken ålder man började stamma. Inga resultat tydde på att de som stammar svårare, i högre grad söker hjälp för sina problem. Slutsats Stamning leder i många fall till undvikande beteenden. Vid stamning uppkommer negativa känslor. Det leder till en nedåtgående spiral. Stamning kan inkräkta på hälsa och välbefinnande. Många upplever det som positivt att träffa andra som stammar. Stamningen tycks bli bättre med åren. Vad detta beror på skiljer sig mellan individerna: acceptans, negligering och talträning. Då definitionen av stamnig skiljer sig är det mycket svårt att på ett enkelt sätt beskriva vad stamning är. / Abstract Aim The overall aim of the study was to discover the attitudes towards stuttering among people who stutters. - How does stuttering influence the individual behavior in social situations? - What differences are present in perceived health among people who stutters light and severely? Method The study is a quantitative study based on surveys. The target group for the survey, both men and women, consisted of stuttering individuals from all over Sweden. The age ranged was spread over &lt;20 and &gt;60 years, where the age 21-30 were accounted for the largest participation. The surveys were answered online and data was automatically stored in Google Docs. Result analysis and figure presentation was performed in Excel and SPSS. Results Social situations where stuttering is perceived as especially disturbing was identified. Perceived stuttering severity was not different between genders, age at onset of stuttering. Nor did severity coincide with care seeking behavior. Conclusion In most cases, stuttering results in avoidance behavior. Stuttering emerge negative emotions. It leads to a downward spiral. Stuttering can intrude to health and wellness. Many people who stutter experience meeting with other people who stutters as positive. The stuttering seems to get better with age. Reasons for the improvement differ among individuals: acceptance, neglect and speech therapy. Because of the differences among definition of stuttering it’s hard to describe it in an easy way.

Syftet med denna studie var att pröva olika teorier om stamning, avseende nivå av muskelspänning vid flytande tal. Tjugofyra försöksdeltagare ingick i studien, tolv stammande och tolv kontrolldeltagare. Försöksdeltagarnas muskelaktivitet i musklerna orbicularis oris (OO) och depressor labii inferior (DLI) uppmättes med hjälp av elektromyografi (EMG) vid flytande tal och vid en icke verbal uppgift, att puta med läpparna. De stammandes grad av stamning bedömdes med The Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile (WASSP) och Stuttering Severity Instrument, fjärde upplagan, (SSI-4) för att korrelera denna med muskelaktiviteten. Ingen statistisk signifikant skillnad avseende muskelaktivitet mellan grupperna kunde påvisas, varken i flytande tal eller vid den icke verbala uppgiften. Det fanns inte heller något signifikant samband mellan den sammanlagda muskelaktiviteten av OO och DLI vid flytande tal och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Inget signifikant samband kunde heller ses mellan OO vid läpputning och stamningsgrad uppmätt med SSI-4 respektive WASSP. Ett negativt signifikant samband påvisades dock mellan muskelaktivering i OO vid flytande tal och självskattad stamningsgrad. Således kan resultatet tyda på att det varken finns någon muskulär hypertoni eller hypotoni i OO och DLI i stammandes flytande tal jämfört med en icke stammande kontrollgrupp. Resultatet indikerar även att det kan finnas tendens till låg muskelaktivering vid svårare stamning.

The Lidcombe-program (LP) is an empirically developed treatment program for stuttering based on behavioral therapy that adopts operant conditioning as methodology. The program is designed for children up to the age of six, and it is mainly conducted in the home environment by a parent under the supervision of a speech-language pathologist (Onslow, 2003a). In countries around the world, studies of outcomes of the program have shown positive effects (Lincoln &amp;Onslow, 1997). LP is conducted in Sweden, but no major long-term study has been performed.Criticism towards LP regards that the intervention would affect the relationship between thechild and the parent in negative ways (Woods, Shearsby, Onslow &amp; Burnham, 2002).The present study is a follow up of children and parents who have undergone treatment withLP. The aim was to investigate how childrens’ fluency of speech changed after treatmentand to examine how parents' experiences of the program can be characterized. Ten parents were included in the study, and they all answered a questionnaire about the experiences of thetreatment. Fluency of speech was documented and assessed in eight children.The results of the present study showed that all of the participating childrens’ stuttering was significantly reduced after treatment. A strong significant correlation between the time the child spent in treatment and the percentage of stuttered syllables at baseline was observed. The majority of the parents had positive experiences of the treatment, and would recommend the program to other families. However, parents also found it difficult to execute the therapy, mainly as regards finding the time in the everyday life of the family. In addition, four of the participating parents disregarded the treatment manual and shared the responsibility of implementing the treatment with their spouse, but this did not appear to influence the outcome of the treatment. / Lidcombe-programmet (LP) är ett empiriskt framtaget behandlingsprogram som grundar sig i beteendeterapi och som antar operant betingning som metod. Behandlingen är utformad för barn upp till sex års ålder och bedrivs huvudsakligen i hemmet av en förälder under handledningav logoped (Onslow, 2003a). I flera länder runt om i världen har uppföljningsstudier visat positiva effekter av programmet (Lincoln &amp; Onslow, 1997). Behandlingsprogrammet bedrivs i Sverige, men ingen större långtidsuppföljning har utförts. Kritik som riktats mot LP avser att interventionsformen påverkar relationen mellan barn och förälder negativt (Woods et al., 2002).Föreliggande studie är en uppföljning av barn och föräldrar som genomgått stamningsbehandling enligt LP. Syftet var att undersöka hur barns talflyt förändrats efter avslutad behandling samt att undersöka hur föräldrars upplevelser av programmet kan karaktäriseras. I studien ingick tio föräldrar, vilka besvarade en enkät kring upplevelser av behandlingen, samt åtta barn vars talfly tdokumenterades och bedömdes.Resultatet visade att samtliga av de deltagande barnens stamning minskade signifikant efteravslutad behandling. Ett starkt signifikant samband mellan tiden barnet spenderade i behandling och andelen stammade stavelser i procent vid behandlingsstart kunde påvisas. Majoriteten av föräldrarna hade positiva upplevelser av behandlingen och samtliga skulle rekommendera behandlingsprogrammet till andra familjer. Dock upplevde föräldrarna vissa svårigheter kring implementeringen av behandlingen, främst avseende att finna tid i vardagen. Fyra av de deltagande föräldrarna frångick behandlingens manual och delade på ansvaret för utförandet medmake/maka eller motsvarande, men detta föreföll inte påverka utgången av behandlingen.