Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet. - Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer? - Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning? Metod Studien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs. Resultatanalys genomfördes i Excel och SPSS, därifrån togs även figurer fram. Resultat Sociala situationer där stamningen uppfattas som särskilt hinder kunde identifieras. Den upplevda graden av stamning skiljer sig inte mellan könen eller beroende av vid vilken ålder man började stamma. Inga resultat tydde på att de som stammar svårare, i högre grad söker hjälp för sina problem. Slutsats Stamning leder i många fall till undvikande beteenden. Vid stamning uppkommer negativa känslor. Det leder till en nedåtgående spiral. Stamning kan inkräkta på hälsa och välbefinnande. Många upplever det som positivt att träffa andra som stammar. Stamningen tycks bli bättre med åren. Vad detta beror på skiljer sig mellan individerna: acceptans, negligering och talträning. Då definitionen av stamnig skiljer sig är det mycket svårt att på ett enkelt sätt beskriva vad stamning är. / Abstract Aim The overall aim of the study was to discover the attitudes towards stuttering among people who stutters. - How does stuttering influence the individual behavior in social situations? - What differences are present in perceived health among people who stutters light and severely? Method The study is a quantitative study based on surveys. The target group for the survey, both men and women, consisted of stuttering individuals from all over Sweden. The age ranged was spread over <20 and >60 years, where the age 21-30 were accounted for the largest participation. The surveys were answered online and data was automatically stored in Google Docs. Result analysis and figure presentation was performed in Excel and SPSS. Results Social situations where stuttering is perceived as especially disturbing was identified. Perceived stuttering severity was not different between genders, age at onset of stuttering. Nor did severity coincide with care seeking behavior. Conclusion In most cases, stuttering results in avoidance behavior. Stuttering emerge negative emotions. It leads to a downward spiral. Stuttering can intrude to health and wellness. Many people who stutter experience meeting with other people who stutters as positive. The stuttering seems to get better with age. Reasons for the improvement differ among individuals: acceptance, neglect and speech therapy. Because of the differences among definition of stuttering it’s hard to describe it in an easy way.

Servicescape is a research area within service management which processes the effect that the environment has on the service experience. The purpose of this essay is to find out how servicescape, with focus on the “background music”, affects customer behavior in a clothing retail store. Through manipulation of the background music’s tempo the essay aim to explore to what extent this part of the servicescape a) affect the customers approach and avoidance behavior, b) is affected by customers with a hedonic or utilitarian shopping behavior, c) affects pleasure, arousal and dominance perceptions for the customer, and d) how the servicescape is perceived. Key words: Servicescape, approach-avoidance behaviour, pleasure, arousal, dominance, hedonic-utilitarian behaviour.

Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät. Resultatet visade signifikant att musik påverkar ny dominance utifrån att musik med högt tempo leder till lägre grad av kontroll. Resultatet visade även att kunders emotioner så som pleasure, arousal och dominance signifikant förklarar kunders tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. / The purpose of this study consisted in examining how the music and the tempo affect customers' emotions, behavior and experience in stores but also aimed to examine the extent of pleasure, arousal and dominance predicts satisfaction, approach-avoidance search behavior, generalized approach-avoidance behavior and experience of servicescape. The survey was conducted as a field experiment in a retail environment (N= 431), based on an independent between-subject design. Music was used as the independent variable (high speed, low speed and absence of music). The dependent variables were pleasure, arousal and dominance, satisfaction and approach-avoidance behavior whereby purchase and time spent in the store was included. Data collection method consisted of a questionnaire. The results showed significant that music tempo affects new dominance based on the music with high tempo leads to lower degree of control. The results also showed that customers’ emotions such as pleasure, arousal and dominance significantly explains customers satisfaction, approach-avoidance search behavior, generalized approach-avoidance behavior and experience of servicescape.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och påträngande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät “Impact of Event Scale” (IES) samt en enkät utformad enligt “The Question and Answer Model” (QAM) för att kvalitetssäkra IES. Enkäterna delades ut på kirurg- och onkologmottagningar i Uppsala och Falun under våren 2013. Studiens inklusionskriterier var att de patienter som tillfrågades vid ankomst till mottagningarna hade prostatacancer och en partner (n = 34). 12 respondenter deltog. Data analyserades deskriptivt och med Mann- Whitey-test.Resultat: Det visade sig att patienter (n = 6) med prostatacancer har måttlig grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende. Partner (n = 6) till patienter med prostatacancer visade sig ha kraftig grad av stressreaktioner i form av påträngande tankar. Det gick inte att se någon signifikant skillnad mellan patienter och partners grad av stress. Majoriteten av deltagarna i studien (n = 11) var säkra på sina svar i enkät IES.Slutsats: Partners tycks ha en högre grad av stress än patienter med prostatacancer, vilket går i linje med liknande studiers resultat. Interventioner för att nå denna grupp och se till dess behov är önskvärt. Fler studier fodras. Det övergripande resultatet tyder på att mätinstrumentet IES är av god kvalitet och mäter det som är avsett att mätas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden.Getting a cancer diagnosis is stressful for both the patient and their partner.Objective: The aim of this study was to investigate the degree of stress responses in the form of avoidance behavior and intrusive thoughts in patients with prostate cancer and their partners. Another purpose was to assure the quality and design of the measuring instrument and its response options.Method: The study had a quantitative cross-sectional design. The data was collected using the questionnaire "Impact of Event Scale" (IES) and by a questionnaire framed according to "The Question and Answer Model" (QAM) to safeguard the quality of the IES. Questionnaires were distributed at surgical and oncology clinics in Uppsala and Falun during the spring of 2013. Inclusion criteria for the study were patients with prostate cancer and their partners (n = 34). 12 respondents participated. The data were analyzed descriptively and with Mann-Whitey test.Results: It was found that patients (n = 6) with prostate cancer have moderate degree of stress responses in the form of avoidance behavior. Partners (n = 6) were found to have strong degree of stress responses in the form of intrusive thoughts. Any significant difference between patients and partners dit not appear. The majority of study participants (n = 11) were confident of their answers in the IES.Conclusion: Partners seem to have a higher level of stress than patients with prostate cancer, which is in line with similar studies' results. Interventions to reach this group and ensure its need is desirable. More studies are lined. The overall results indicate that the measuring instrument IES is of good quality and are measuring the concepts that it indicate to measure.

Background: Previously research shows that people treated conservatively can have reduced foot function after Achilles tendon rupture. However, there are few qualitative studies in the subject, so this essay is written to provide a deeper understanding of how these people feel about their foot function one to two years after the injury. Purpose: Investigate how people perceive their foot function after conservative treatment one to two year after Achilles tendon rupture and if they have an avoidance behavior in their everyday lives. Method: Four people who suffered from Achilles tendon rupture participated in this qualitative study. The study was conducted with semi-structured interviews, which in turn were processed using qualitative content analysis. Results: The perceived foot function is today varied in terms of mobility, strength and pain according to the participants. They feel difference in their everyday life in comparison with before the injury. It appears that participants have avoidance behavior when it comes to the situation of injury. They expressed that the time course of development of foot function from the time of injury until today has been long-lasting but most of the participants mentions that there is still development of the foot function. Conclusion: The participants experience reduced foot function in varying degrees, who affect them in their everyday life, in situations including walking and staircase- walking. For this reason is it difficult to draw a collective conclusion of the participants experienced foot function. However, the situations where the injury occurred are avoided by the participants because of fear of getting a new rupture. Development of foot function is continuing, but is perceived as slow by many participants and they are not satisfied with this. / Bakgrund: Forskning visar att konservativ behandling kan ge nedsatt fotfunktion efter hälseneruptur. Få kvalitativa studier finns inom ämnet, därmed bör denna studie skrivas för att ge djupare förståelse för hur dessa personer upplever sin fotfunktion. Syfte: Undersöka hur personer som behandlats konservativt upplever sin fotfunktion ett till två år efter en hälseneruptur samt om de upplever sig ha ett undvikande beteende i vardagen.   Metod: Fyra personer som ådragit sig hälseneruptur medverkade i denna kvalitativa studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevd fotfunktion är varierande gällande rörlighet, styrka och smärta. Deltagarna upplever skillnad i vardagen jämfört med innan skadan. Deltagarna har undvikande beteende gällande skadesituationen. Tidsförloppet gällande förändringen av fotfunktion från skadetillfället tills i dag har varit långdraget men de flesta upplever att utveckling fortfarande sker. Slutsats: Nedsatt fotfunktion upplevs i varierande grad, vilket påverkar i vardagen vid exempelvis gång och trappgång. Detta gör det svårt att dra någon gemensam slutsats gällande deltagarnas fotfunktion. Samtliga har dock någon form av undvikande beteende gällande aktiviteten som utfördes vid skadetillfället, på grund av oro och rädsla för ny skada. Fotfunktionens förändring upplevs som långsam vilket gör flera deltagare missnöjda.