Syftet med den här studien är att förstå det tävlingsklimat som upplevs av föräldrar inom barnfotbollen i sydvästra Skåne i förhållande till Svenska Fotbollförbundets intentioner med de tävlingsstrukturella förändringar de genomfört. Svenska Fotbollförbundet tog inför säsongen 2017 bort serietabeller för barn upp till och med 12 år i syfte att göra barnfotbollen mer anpassad efter barnen. Beslutet motiverades med att det skulle motverka toppning samt stress och oro. Vidare skulle det leda till att fokus förflyttades från resultat till prestation. Efter beslutet följde en offentlig debatt där de som var emot tyckte att det fattade beslutet om reducerat tävlingsmoment var fel väg att gå medan beslutsfattarna hänvisade till forskning om barns idrottande. Härmed undersöks fenomenet och dess effekter empiriskt. Resultatet grundas på semistrukturerade intervjuer med sju föräldrar från fyra olika fotbollsföreningar i sydvästra Skåne. För att nå djupare förståelse för hur föräldrarna uppfattar den tabellfria barnfotbollen analyserades resultatet med en kunskapssociologisk begreppsapparat. Detta teoretiska perspektiv skapar möjligheten att förklara hur barnfotbollen konstrueras socialt av Svenska Fotbollförbundet på makronivå i kombination med föräldrar, ledare och spelare på mikronivå. Resultaten berättar att Svenska Fotbollförbundets beslut att ta bort serietabellerna för barnfotbollen inte innebär att barn inte längre tävlar, tävlingslogiken i den enskilda matchen är fortsatt dominerande. Vad det däremot kan ha bidragit till är att en uppfattning bland föräldrar och tränare om att resultatet inte är det viktigaste i barnfotboll etablerats. Föräldrarna beskriver vidare matchklimatet kring barnfotbollen som bra, detta med nämnda uppfattning om resultatets vikt och ett barnrättsperspektiv som utgångspunkter. / The purpose of this study is to understand how parents perceive the climate in competitive football for children in southwestern Skåne, Sweden, in relation to the changes in the competitive structure the Swedish football association have implemented. In front of the season of 2017 the league tables for children up to twelve years were removed by The Swedish football association. The aim was to make the football for children more customized to the children. The decision was followed by a public debate with many opinions. In this study the phenomenon is investigated empirically. The results are based on interviews with seven parents from four different football clubs in southwestern Skåne. To understand the parents’ perceptions of football for children without league tables on a deeper level, the results were analysed with a theoretical framework from the sociology of knowledge. The results revealed that the decision to take the league tables out of the children’s football does not mean that the children do not compete anymore. What it could have contributed to is a perception among parents and coaches that the results in the children’s games not is the most important thing.

The Lidcombe-program (LP) is an empirically developed treatment program for stuttering based on behavioral therapy that adopts operant conditioning as methodology. The program is designed for children up to the age of six, and it is mainly conducted in the home environment by a parent under the supervision of a speech-language pathologist (Onslow, 2003a). In countries around the world, studies of outcomes of the program have shown positive effects (Lincoln &Onslow, 1997). LP is conducted in Sweden, but no major long-term study has been performed.Criticism towards LP regards that the intervention would affect the relationship between thechild and the parent in negative ways (Woods, Shearsby, Onslow & Burnham, 2002).The present study is a follow up of children and parents who have undergone treatment withLP. The aim was to investigate how childrens’ fluency of speech changed after treatmentand to examine how parents' experiences of the program can be characterized. Ten parents were included in the study, and they all answered a questionnaire about the experiences of thetreatment. Fluency of speech was documented and assessed in eight children.The results of the present study showed that all of the participating childrens’ stuttering was significantly reduced after treatment. A strong significant correlation between the time the child spent in treatment and the percentage of stuttered syllables at baseline was observed. The majority of the parents had positive experiences of the treatment, and would recommend the program to other families. However, parents also found it difficult to execute the therapy, mainly as regards finding the time in the everyday life of the family. In addition, four of the participating parents disregarded the treatment manual and shared the responsibility of implementing the treatment with their spouse, but this did not appear to influence the outcome of the treatment. / Lidcombe-programmet (LP) är ett empiriskt framtaget behandlingsprogram som grundar sig i beteendeterapi och som antar operant betingning som metod. Behandlingen är utformad för barn upp till sex års ålder och bedrivs huvudsakligen i hemmet av en förälder under handledningav logoped (Onslow, 2003a). I flera länder runt om i världen har uppföljningsstudier visat positiva effekter av programmet (Lincoln & Onslow, 1997). Behandlingsprogrammet bedrivs i Sverige, men ingen större långtidsuppföljning har utförts. Kritik som riktats mot LP avser att interventionsformen påverkar relationen mellan barn och förälder negativt (Woods et al., 2002).Föreliggande studie är en uppföljning av barn och föräldrar som genomgått stamningsbehandling enligt LP. Syftet var att undersöka hur barns talflyt förändrats efter avslutad behandling samt att undersöka hur föräldrars upplevelser av programmet kan karaktäriseras. I studien ingick tio föräldrar, vilka besvarade en enkät kring upplevelser av behandlingen, samt åtta barn vars talfly tdokumenterades och bedömdes.Resultatet visade att samtliga av de deltagande barnens stamning minskade signifikant efteravslutad behandling. Ett starkt signifikant samband mellan tiden barnet spenderade i behandling och andelen stammade stavelser i procent vid behandlingsstart kunde påvisas. Majoriteten av föräldrarna hade positiva upplevelser av behandlingen och samtliga skulle rekommendera behandlingsprogrammet till andra familjer. Dock upplevde föräldrarna vissa svårigheter kring implementeringen av behandlingen, främst avseende att finna tid i vardagen. Fyra av de deltagande föräldrarna frångick behandlingens manual och delade på ansvaret för utförandet medmake/maka eller motsvarande, men detta föreföll inte påverka utgången av behandlingen.

Barn i behov av sjukhusvård i samband med förlossningen vårdas på en neonatalavdelning. Resurserna för att vårda nyfödda barn med behov av sjukvård varierar mellan olika sjukhus, vården av de minsta och sjukaste barnen är centraliserad till vissa specialiserade neonatala intensivvårdsenheter. Centraliseringen resulterar i att barn behöver överföras till mindre specialiserade enheter när deras tillstånd stabiliserats, för att frigöra platser till barn i behov av mer avancerad sjukvård. Årligen i Sverige överförs cirka 2500 barn mellan neonatala enheter, både planerade och akuta överföringar. Syftet var att belysa föräldrars upplevelser vid planerade överföringar mellan neonatala enheter. Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie med totalt 21 inkluderade semistrukturerade intervjuer där föräldrar berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte. Det manifesta studiematerialet analyserades genom deduktiv innehållsanalys utifrån transitionsteori. Resultatet visar att rutinsituation att överföra barn mellan neonatala enheter kan försätta föräldrar i en komplex och känslomässigt påfrestande situation. Föräldrar till nyfödda barn i behov av sjukvård, upplevde maktlöshet och kontrollförlust vid överföring till ny vårdande enhet samt uttryckte brister i planering, förberedelse och given information inför, under och efter överföring till ny vårdande enhet. Slutsatsen blev att föräldrar till nyfödda barn i behov av neonatalvård upplever stor emotionell påfrestning vid överföring till ny vårdande enhet. Föreliggande studie har visat att föräldrar erfarit brister gällande information och framförhållning i samband med överföring. För att ge föräldrar adekvat förberedelse, information samt optimalt stöd behöver överföring till ny vårdande enhet ses i ett helhetsperspektiv, som den process en transition innebär och inte som ett antal händelser separerade från varandra. För att förebygga ohälsosamma transitioner vid överföring till ny vårdande enhet behövs ett nära samarbete mellan berörda vårdenheter, översikt av rutiner och inkludering av föräldrar i planeringen. / Newborns in need of intensive care are treated and cared for in a neonatal care unit. Available recourses to care for infants vary between hospitals. The centralization of neonatal intensive care results in newborns being transferred to less specialized units when their need is stabilized, this in a bid to make more space available for children still in the intensive care stage. Annually about 2500 children are transferred between neonatal care units in Sweden. The aim was to illuminate parent’s experiences of planned transfers between neonatal units. The method was qualitative and the design was an interview study with a total of 21 semi- structured interviews conducted. The parents talked about their experiences within the format of the aim of the study. The manifest content was analyzed by deductive content analysis based on transition theory. The result showed that the practice to transfer infants between neonatal units can put parents in a complex and emotionally situation. Parents experienced a feeling of being powerless and a loss of control when their child was transferred between units. They expressed shortcomings in planning, preparation and information throughout the transfer. The conclusion was that parents of infants in need of neonatal care experienced great emotional strain when being subjected with a transfer to new units. Present study has shown that parents experienced lack of information and readiness in relation to the transfer. There need to be an holistic approach to the whole process of the transfer, not a set of separate events, to give parents optimal preparation, information and support prior to the transfer. To prevent unhealthy transitions in relation to the transfer, caregivers would need to make a revision of routines, include parents in the planning and work for a close relationship between the different care units involved.