Participation in daily activities in people with strokeDelaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med strokeMagisterexamensarbete 15hp, Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap,2015.AbstractParticipation in people with stroke is highlighted in this study based on people's experiences of participation in their daily activities. Occupational therapists play an important role in the rehabilitation of people with stroke, this by assessing and participate in the treatment of people who have difficulties to participate and perform activities. A better understanding of people's experiences of part-icipation in their lives, can contribute to the design of rehabilitation and actions that are relevant to these persons participation. The purpose of this study was to describe the experience of partici-pation in daily activities in people with stroke who received outpatient rehabilitation. The author used a qualitative approach and interviewed people with stroke from three municipalities in northern Sweden, an interview guide with semi structured questions were used during data collection. Data were analyzed by content analysis and gave five categories: “The importance of engagement to experience participation”, The importance of participation in their own training and rehabi-litation”, “Opportunities for participation and performance of daily activities”, “Adapting to new conditions needed to experience participation”, “Barriers and support in the environment is of importance for participation”. The results indicate many aspects of the participants' experiences of participation in their daily activities. The study shows that knowledge is needed regarding participation in daily activities in people with stroke. This knowledge will be of value in the context of medical care and rehabilitation, as well as for other actors and contexts that are relevant for these persons. / <p>Validerat; 20150625 (global_studentproject_submitter)</p>

En traumatisk handskada kan påverka aktivitetsutförandet av vardagens sysslor och hindra utförandet av meningsfulla aktiviteter. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att drabbas av en traumatisk handskada och dess konsekvenser för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med intervjuer med nio deltagare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och en innehållsanalys genomfördes. Studiens resultat består av fyra kategorier: Nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet, känslor i vardagen, strategier och rehabiliteringens betydelse. Kategorin nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet beskriver smärta, nedsatt känsel, greppförmåga och finmotorik och hur det påverkar aktivitetsutförandet. Kategorin känslor i vardagen, beskriver bland annat frustration, isolering, oro/ovisshet och hur detta påverkar den nya livssituationen som de befinner sig i. Kategorin strategier belyser hur den drabbade använder anpassning av aktivitet, stöd från omgivningen men även acceptans, envishet och tålamod för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Rehabiliteringens betydelse beskriver hur bemötande, träning och anpassning av rehabiliteringen är viktiga aspekter för återgång till utförandet av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen är att en handskada ger konsekvenser för aktivitetsutförandet på många olika plan. Motivation är en stor drivkraft för den drabbade och det är viktigt att nå acceptans för sin skada, för att kunna utforma nya strategier i utförandet av meningsfulla aktiviteter.   Nyckelord: Arbetsterapi, rehabilitering, aktivitetsutförande, dagliga aktiviteter och handfunktion

Bakgrund: Endometrios är en autoimmun sjukdom där livmoderslemhinnan växer på andra ställen i kroppen än livmoderhålan. I Sverige lider cirka var tionde kvinna i fertil ålder av den kroniska sjukdomen som kan ge upphov till smärta, infertilitet och allmänna sjukdomskänslor. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa samt stötta och hjälpa personen i att hantera sin ohälsa eller sjukdom. En ökad förståelse och kunskap om hur endometrios påverkar kvinnors dagliga aktiviteter kan förebygga onödigt lidande och bidra till en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnors dagliga aktiviteter påverkas av endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem bloggar som analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysförförandet resulterade i tre huvudkategorier: grundläggande aktiviteter påverkas, arbets- och skollivet påverkas, samt sociala aktiviteter påverkas. Påverkan på grundläggande aktiviteter har underkategorierna svårt att sova, svårt att äta samt svårt att vara fysiskt aktiv. Slutsats: Resultatet indikerar på att endometrios har en negativ påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter, vilket främst beror på smärta. Adekvat smärtlindring behövs för att minska kvinnornas lidande och för att göra vardagen mer hanterbar. En ökad förståelse för sjukdomens påverkan på kvinnornas dagliga aktiviteter kan förbättra sjuksköterskans bemötande gentemot dessa kvinnor och minska lidande. Nyckelord: blogg, dagliga aktiviteter, endometrios, lidande.

Bakgrund :Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Personer med kronisk sjukdom upplever ofta identitetförändring och medicinskt oförklarade sjukdomar leder ofta till misstro och oförståelse. För att kunna lindra lidande måste sjuksköterskan besitta kunskaper om dessa personens livssituation. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av lidande vid fibromyalgi så att omvårdnaden kan utformas för att lindra lidande. Metod :Litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som valdes ut från databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar har analyserats och presenteras i en matris. Resultat :Resultatet utgick från Katie Erikssons teori om lidande där artiklarna analyserades utifrån personers upplevelse av (1) Sjukdomslidande, (2) Livslidande och (3) Vårdlidande. Fibromyalgi ett hinder i det sociala livet, arbetslivet och privatlivet. Många upplevde svårigheter att fortsätta leva som de tidigare gjort och upplevde att de tappat sin forna identitet. Många fick dessutom inte tillräckligt stöd eller hjälp från sjukvården utan blev i många fall misstrodda och mötte stora motgångar i form av resursbrister och möjlighet att få diagnos. Slutsats : Personer med fibromyalgi upplever stor funktionsnedsättning, upplever i många situationer skam och skuld och blir misstrodda av både omgivningen och sjukvården. Dessa personer upplever på många olika sätt lidande och sjuksköterskan måste jobba personcentrerat och familjecentrerat för att kunna lindra deras lidande. För att eliminera deras skuld och skam krävs det att sjukvårdspersonalen och omgivningen har en djupare insikt i personens livserfarenhet. Vidare ska anhöriga bjudas in och bli delaktig i vården och tillsammans med personalen hitta lämpliga hanteringsstrategier.

No description available.

No description available.

Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen är svår att fastställa, vilket gör att det kan ta flera år tills en diagnos ställs. Smärta och rikliga menstruationsblödningar är vanliga symtom som påverkar hela livets existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016). Resultat: Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att hela livet påverkades av sjukdomen. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av vården, många besvärliga kroppsliga symtom, problem med sina partners och familj samt svårigheter att få ihop vardagen. Slutsats: Att vårdpersonal behöver mer kunskap om sjukdomen för att det ska bli en förbättring av endometriosvården, att kvinnor inte ska behöva lida på grund av sen diagnos och svåra symtom.

Brännskador är ett trauma som drabbar huden vid kontakt med extrema temperaturer, elektricitet, kemikalier eller strålning. Detta leder till omfattande skador som personen i värsta fall dör av. I dagens samhälle överlever dock de flesta en brännskada och kan få bestående men i form av hudskador, utseendeförändringar samt andra fysiska och psykiska konsekvenser. Dessa kan bidra till ett lidande för den drabbade och har setts påverka det dagliga livet. Sjuksköterskans uppgift är att se alla aspekter av lidandet för att kunna lindra och hjälpa patienten.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste folksjukdomarna som kan drabba unga och äldre och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke varav ungefär 8 000 avlider. Att drabbas av stroke innebär också ofta rollförändringar när det gäller roller i hemmet, på arbetet också vidare. Detta i sin tur ställer höga krav på samhället och närstående. Vård av personer med stroke har stor tonvikt på omvårdnad, som ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt finna omvårdnadsinsatser som är anpassade efter patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det dagliga livet efter stroke. Metod: Litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav nio var kvalitativa medan en hade mixad metod. Vid datainsamlingen användes databaserna CINHAL complete, Medline och Pubmed. Sökningen begränsades med Peer reviewed, abstract och full text samt en avgränsning mellan år 2004 till 2016 Resultat: Fem teman och två sub-teman identifierades: 1. Upplevelser av den förändrade kroppen, 2. Upplevelser av hinder i praktiska aktiviteter, 3. Upplevelser av förändringar i det sociala livet med två sub-teman: Social interaktion och Hinder som begränsar deltagandet i sociala aktiviteter, 4. Självuppfattning och emotionella upplevelser samt 5. Upplevelser i nära relationer.  Diskussion: Metodens styrkor och svagheter diskuteras. Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodellens fyra adaptiva funktionsområden: fysiologiska funktioner, självuppfattning, rollfunktioner samt relationer och samhörigheter samt konsensus begreppet människa och andra studier. / Background: Stroke is one of the most common diseases that can affect both young and older people. This disease is one of the most common causes of death in Sweden.  Every year almost 30 000 of the population becomes diagnosed with stroke of which 8000 die as a result. When a person is affected by stroke, different stages in life changes such as the role the individual has or bares at home, at work, at school and many more. This disease can sometimes create a higher demand on the society, family members and even the people in your surroundings. The role of a healthcare professional in caring for people with stroke is to have emphasis on care which must be based on scientific and proven experience and have a nursing intervention that is suitable for the patient’s needs.  Aim: To describe patients’ experiences of everyday life after stroke Method: Literature review was based on ten scientific articles of which nine have qualitative design and one uses mixed method design. Data were collected through the databases CINAHL complete, Medline and Pubmed. The searching of data was limited with peer reviewed, abstract, full text and a limitation between the year of 2004 and 2016. Results: Five main themes and two sub-themes were identified: 1. Experience of changed body, 2. Experiences of barriers in practical activities, 3. Experiences of changes in the social life with two sub- themes: Social interaction and Barriers limiting participation in social activities, 4. self- concept and emotional experiences and 5. Experience in close relationships. Discussion: The methods strength and weakness were discussed. The results were discussed based on Roy adaptations model’s four adaptive modes (physiological needs, self-concept, role function and interdependence) and consensus concept of person and other studies.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.