Abstract   Background: More and more people receiving palliative care in the home, leading to increased responsibility for the next of kin. Being a caregiver and at the same time next of kin is a complex situation for everyone involved. Next of kin´s everyday life changes drastically when everything revolves around the one who is seriously ill. Aim: To describe next of kin´s experiences of being caregivers to a palliative sick person at home. Method: A literature review in which eleven qualitative scientific articles were analyzed and summarized. Results: The results revealed three themes; experience of support, experience of changes in life and experience of strategies. To these themes were formed six sub-themes. Conclusions: Next of kin felt a great responsibility for the one who was sick and they felt that their own lives were set aside. To cope with the situation the next of kin needed information and support in multiple ways. This leads to the nurse to identify the support for the one who is seriously ill and for their families. This requires personal maturity and clinical experiences to meet the next of kin in a professional and empathic manner which leads to increased confidence for everyone involved and that generates in good care.   Keywords: palliative care, next of kin, career, changes in life, support

Bakgrund: Att vara närstående till en person med afasi innebär ofta stora konsekvenser då livet förändras och det är viktigt att de närstående inte glöms bort. Afasi kan uppkomma till följd av en stroke och påverka förmågan att tala, läsa och skriva. Antalet som drabbas av afasi till följd av en stroke blir fler och fler då alltfler överlever en stroke vilket också gör att fler människor kommer bli närstående till en individ med afasi. Genom att vara närstående till en individ med afasi ökar ofta behovet av stöd för den närstående. För närstående kan det vara viktigt att förstå deras känslor och att de ses som egna individer. För att kunna utöva personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan ha en tydlig bild av vad personen värderar i sitt liv och hur personen förstår och tar till sig information om vad som händer dem.  Syfte: Beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som drabbats av afasi till följd av en stroke. Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt från nio kvalitativa studier. Analysprocessen har sin grund i Fribergs beskrivning av de fem stegen i analysprocessen.   Resultat: Resultatet visade på ett övergripande tema som var Att befinna sig i en livsförändring. Temat var återkommande i de följande kategorierna; Att vara den som får ta ansvar, Frustration att inte ha det som innan, Att stå ensam och Att hantera och att acceptera. Till kategorierna framkom det också subkategorier.  Slutsats: I resultatet framkom det att den närstående fick ta på sig en ny roll vad det gäller nya ansvarsområden i hushållet men också relaterat till att vårda individen med afasi. Det framkom även att de närstående inte längre kunde prioritera sig själva vilket kunde leda till en del hälsorelaterade förändringar. Förändringarna bidrog till upplevelser av ökad oro, stress, irritation och frustration. Genom att bistå de närstående med stöd och uppmärksamma deras behov skulle det kunna underlätta för närstående att hantera den förändrade tillvaron.

Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

No description available.

Den klassiska ansvarsfördelningen i organisationer decentraliseras i takt med att arbetsmarknaden hårdnar. Det har skapat ett ökat behov av ansvarstagande medarbetare. Individen pressas också av kapitalistiska krafter till identitetsbyggande konsumtion på grund av en framväxande individualism. Ett svar på den samhällsutvecklingen kan vara ledarskapsmodellen självledarskap, vars syfte är att ingjuta egenmakt och motivera till en ökad prestationsförmåga genom ett omfattande ansvarstagande. Kurser i självledarskap används av både organisationer och privatpersoner. Självhjälpsbranschen omsatte år 2018 100 miljarder. Analyser på samhällsnivå är därför viktiga, för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom konsumtionen. Individens upplevelse behöver också undersökas, hur kurserna upplevs och vilka konsekvenser de får. Det görs genom att lyssna till tidigare erfarenheter som människor berättar om, och relatera det till diskursen om självledarskap.  Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för självledarskap. Det har gjorts genom att intervjua sju personer som gått en självledarskapskurs. Intervjuerna transkriberades med meningskoncentrering och empirin har analyserats ad hoc genom analysverktygen självförståelse och det sunda förnuftets kritiska förståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är Alheits teori om biografiskt lärande och Baumans teori om konsumtion och identitetsskapande. Resultatet visar att kursdeltagarna upplevde kursen i självledarskap som livsberikande på flera sätt. Genom ett lärande i gemenskap kom kursdeltagarna fram till egna viktiga personliga värderingar som lade grunden för framtida strategier. Centralt för kursens inverkan på livet var en förnyad och utökad relation till det egna valet och känsla av egenmakt. Gemenskap lyfts fram som den viktigaste faktorn till att kursen upplevdes som genomgripande och omvälvande. Kursens verktyg och strategier uppges givit långsiktigt hållbara och positiva förändringar, som exempelvis ett ökat ansvarstagande och välmående. Studien hjälper oss att förstå självledarskapets potential, vilket kan vara intressant för privatpersoner och organisationer, men även ur ett högre samhällsperspektiv. Resultatet hjälper oss att förstå vilka incitament som styr förväntningar från kursdeltagare, arbetsgivare och kursarrangörer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Behandling som kan ges vid bröstcancer är bland annat ett kirurgiskt ingrepp där antigen bröstbevarande kirurgi eller mastektomi utförs. Den kroppsliga förändringen upplevs för många kvinnor som traumatisk. Bröstcancer drabbar inte endast kvinnorna utan också deras manliga partner. Bröstcancer kommer med stora förändringar som påverkar vardagen. Partnern till kvinnan blir ett stort stöd under sjukdomsperioden. Att vara partner till kvinnan ställer stora krav på personen och kan upplevas som påfrestande. Partnern kommer många gånger i skymundan där partnerns börda och belastning glöms bort. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara manlig partner till en kvinna med bröstcancer. Metod: Studien som utfördes var en allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativ metod och induktiv ansats. Åtta vetenskapliga artiklar valdes ut till resultatet och analyserades enligt de fyra stegen i Fribergs analysmodell. Resultat: Efter analysen framkom tre huvudkategorier som innefattade upplevelsen av att vara manlig partner till en kvinna med bröstcancer; Roller i förhållandet förändras, de känslomässiga villkoren förändras och behov att hantera sin hälsa. Slutsats: Den här studien visade på upplevelsen av att vara manliga partner till en kvinna med bröstcancer. Det är av vikt att uppmärksamma partner och lyfta fram partnerns ställning och mående. Partnern intar en stödjande roll samt får ett större ansvar i hushållet. Paret känslomässiga villkor förändras och att visa kärlek och tacksamhet tar nya uttryck. Kvinnans sjukdom blir påfrestande för det psykiska måendet som leder till att männen behöver inta ett nytt tankemönster för att bevara sin hälsa.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste folksjukdomarna som kan drabba unga och äldre och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke varav ungefär 8 000 avlider. Att drabbas av stroke innebär också ofta rollförändringar när det gäller roller i hemmet, på arbetet också vidare. Detta i sin tur ställer höga krav på samhället och närstående. Vård av personer med stroke har stor tonvikt på omvårdnad, som ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt finna omvårdnadsinsatser som är anpassade efter patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av det dagliga livet efter stroke. Metod: Litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapliga artiklar varav nio var kvalitativa medan en hade mixad metod. Vid datainsamlingen användes databaserna CINHAL complete, Medline och Pubmed. Sökningen begränsades med Peer reviewed, abstract och full text samt en avgränsning mellan år 2004 till 2016 Resultat: Fem teman och två sub-teman identifierades: 1. Upplevelser av den förändrade kroppen, 2. Upplevelser av hinder i praktiska aktiviteter, 3. Upplevelser av förändringar i det sociala livet med två sub-teman: Social interaktion och Hinder som begränsar deltagandet i sociala aktiviteter, 4. Självuppfattning och emotionella upplevelser samt 5. Upplevelser i nära relationer.  Diskussion: Metodens styrkor och svagheter diskuteras. Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodellens fyra adaptiva funktionsområden: fysiologiska funktioner, självuppfattning, rollfunktioner samt relationer och samhörigheter samt konsensus begreppet människa och andra studier. / Background: Stroke is one of the most common diseases that can affect both young and older people. This disease is one of the most common causes of death in Sweden.  Every year almost 30 000 of the population becomes diagnosed with stroke of which 8000 die as a result. When a person is affected by stroke, different stages in life changes such as the role the individual has or bares at home, at work, at school and many more. This disease can sometimes create a higher demand on the society, family members and even the people in your surroundings. The role of a healthcare professional in caring for people with stroke is to have emphasis on care which must be based on scientific and proven experience and have a nursing intervention that is suitable for the patient’s needs.  Aim: To describe patients’ experiences of everyday life after stroke Method: Literature review was based on ten scientific articles of which nine have qualitative design and one uses mixed method design. Data were collected through the databases CINAHL complete, Medline and Pubmed. The searching of data was limited with peer reviewed, abstract, full text and a limitation between the year of 2004 and 2016. Results: Five main themes and two sub-themes were identified: 1. Experience of changed body, 2. Experiences of barriers in practical activities, 3. Experiences of changes in the social life with two sub- themes: Social interaction and Barriers limiting participation in social activities, 4. self- concept and emotional experiences and 5. Experience in close relationships. Discussion: The methods strength and weakness were discussed. The results were discussed based on Roy adaptations model’s four adaptive modes (physiological needs, self-concept, role function and interdependence) and consensus concept of person and other studies.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. <strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. <strong>Resultat</strong>: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. <strong>Slutsats</strong>: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.</p><p> </p>

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. Resultat: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. Slutsats: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet. Vidare visar resultaten att personalen anser att behandlingens längd varierar från individ till individ. Gruppen opiatberoende anses vara en resurskrävande grupp och önskemål finns gällande bättre samarbete med – för klienten – relevanta myndigheter. Sammanfattningsvis anser personalen att klienterna – genom behandlingen – får hjälp att uppnå ett drogfritt liv, bli en del av samhället, känna sig tillfreds med sig själva; genom detta får klienterna ett bättre och mer stabilt liv. / The purpose of this study is to examine how personnel working at a opiate substitution treatment clinic in a large city in Sweden view the treatment method and how important they reckon that the treatment is for the clientele. The study is based on four qualitative semi-structured interviews with a professional team that consists of counsellor, nurse, doctor and psychologist. To analyze the data the following five theories have been used: biological theories, system theories, labeling theory, behavioristic theories and psychodynamic theories/attachment theory. The results show that the professional team generally have a similar view on the background variables of drug addiction as they generally believe it depends on genetic and social factors. The main consensus of the team is that the clients are in need of chemically manufactured opiates (buprenorphine or methadone) to end their drug addiction because it helps the clients to focus on other areas, besides drugs, in their lives. The results also show that the team believe that the length of the treatment varies from individual to individual. Opiate addicts are considered to be a resource-demanding group and the team would like a better co-operation with relevant authorities. In conclusion the personnel believe that the clients – with help from the treatment method – can reach a life without drugs, become a part of the society and feel satisfied with themselves; with this the clients get a better and more stabile life.