Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet. Vidare visar resultaten att personalen anser att behandlingens längd varierar från individ till individ. Gruppen opiatberoende anses vara en resurskrävande grupp och önskemål finns gällande bättre samarbete med – för klienten – relevanta myndigheter. Sammanfattningsvis anser personalen att klienterna – genom behandlingen – får hjälp att uppnå ett drogfritt liv, bli en del av samhället, känna sig tillfreds med sig själva; genom detta får klienterna ett bättre och mer stabilt liv. / The purpose of this study is to examine how personnel working at a opiate substitution treatment clinic in a large city in Sweden view the treatment method and how important they reckon that the treatment is for the clientele. The study is based on four qualitative semi-structured interviews with a professional team that consists of counsellor, nurse, doctor and psychologist. To analyze the data the following five theories have been used: biological theories, system theories, labeling theory, behavioristic theories and psychodynamic theories/attachment theory. The results show that the professional team generally have a similar view on the background variables of drug addiction as they generally believe it depends on genetic and social factors. The main consensus of the team is that the clients are in need of chemically manufactured opiates (buprenorphine or methadone) to end their drug addiction because it helps the clients to focus on other areas, besides drugs, in their lives. The results also show that the team believe that the length of the treatment varies from individual to individual. Opiate addicts are considered to be a resource-demanding group and the team would like a better co-operation with relevant authorities. In conclusion the personnel believe that the clients – with help from the treatment method – can reach a life without drugs, become a part of the society and feel satisfied with themselves; with this the clients get a better and more stabile life.

Syftet med föreliggande studie har varit att uppnå ökad förståelse för hur det upplevs att få en synskada i en sen ålder i livet, samt hur synskadade äldre hanterat denna livsförändring.  Studien utgick från semistrukturerade intervjuer av sex äldre personer med synskada i Danmark, som alla drabbats av grav synnedsättning efter att de fyllt 60 år.  En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra överkategorier som tillsammans summerar de centrala teman i intervjuerna; Lärande, Coping, Självständighet och Acceptans. Den studie som presenteras här grundar sig i Mezirows teori om transformativt lärande kombinerat med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Studien beskriver hur det att drabbas av en synskada innebär en stor livsförändring som tvingar individen genom en lärande process på flera plan: fysiskt, mentalt och inte minst identitetsmässigt. Studiens konklusion pekar därför på betydelsen av att ha ett holistiskt synsätt när man arbetar med människor som genomgår stora livsförändringar samt behovet av mer kunskap om hur professionella och samhället i övrigt bättre kan stödja individen genom den sorge- och bearbetningsprocess det innebär att förlora sin syn, helt eller delvis, i en sen ålder. / The aim of this study was to improve our understanding of how elderly people, affected by visual loss late in life, experience and handle such a life-changing process. The thesis is based on a qualitative scientific method, in which six elderly participated in semi-structured interviews, after which thematic content analysis was conducted. The analysis resulted in four overarching themes: Learning, Coping, Independence, and Acceptance. This thesis presents a phenomenological study of the experiences of visually impaired elderly people. It is grounded in the concept of the “life-world” - the world we perceive in living our daily lives, and the theory of Transformative learning. Our research aims to highlight the perspective of the senior him- or herself. The results show that learning processes are individual and related to the participants' respective life-worlds and lived experiences. The conclusions show the importance of adopting a holistic approach adapted to the needs of the individual and providing integrated mental health support alongside the conventional low vision intervention.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor i världen idag. Sjukdomen medför fysiska och psykiska följder med påverkan på hälsan. Kvinnans sexuella hälsa påverkas också negativt av sjukdomen. Olika sorter av stöd är viktiga för den sjukdomsdrabbade. Det finns olika typer av lidande som bröstcancer-drabbade kvinnor kan utsättas för. Metod: En litteraturbaserad metod där datamaterialet består av 14 kvalitativa artiklar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer och dess följder. Resultat: Ur analysen framkom 2 huvudteman, En livsförändring och Behov av samverkanmed vardera 4 subteman. Konklusion: Efter diagnosen förändras livet för kvinnorna. De fick en annan uppfattning på livet och såg det viktiga i vardagen. Kvinnor som genomgått en mastektomi kände en identitetsförlust. Bröstet var en grund för deras kvinnlighet. Stöd från familj och vänner upplevdes som väldigt viktig för kvinnorna, samtidigt som det professionella stödet från vårdpersonal var väldigt viktigt vid behandlingarna / Background: Breast cancer is the most common cancer-diagnosis among women in the world. The disease contributes to physical and mental stresses that affect health. The women’s sexual health is also negatively affected because of the disease. Different types of support are important for women who are suffering from breast cancer. There are different types of suffering which breast cancer-affected woman may be exposed to.Method: A literature study based on 14 articles with qualitative approach. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer and its consequences. Findings: From the analysis two themes were identified, A life change and Need for cooperation with four sub-themes. Conclusion: After the diagnosis, the lives of the women changed. They got a different perception of life and saw the important things in life. Women who had undergone a mastectomy felt like it was an identity loss. The breast was a basis for their femininity. Support from family and friends was perceived as very important for the women, at the same time as the professional support from healthcare staff was very important when undergoing the treatments.

Studien syftar till att skapa en förståelse för hur individer som stått nära döden upplever betydelsen av händelsen och besvara frågeställningen: Hur integreras en konfrontation med döden i vardagslivet över tid? Eftersom detta är en komplex upplevelse har hermeneutiken valts som metod. Tio intervjuer utfördes med två typer av livshotande upplevelser; olyckor och sjukdomar. Med en variation på 2–28 år sedan händelsen. Heideggers sätt att förstå människans värld i förhållande till sitt vara användes som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras genom en fördjupad tolkning med fyra teman. En ny värld dagas innefattar en tvingande insikt om ändligheten som följs av ett uppvaknande till och tacksamhet för livet. Den nya världens gemenskapliga självständighet innefattar integreringen av nya världen och livssynen som leder till drastiska livsförändringar då deltagarna brutit sig loss ifrån normer. Den nya världens tudelning innefattar att den gamla världen gör intrång, vilket leder till att för vissa deltagare minskar livssynens intensitet med tiden. Andra kan göra motstånd mot detta genom att ständigt integrera livssynen vilket leder till att den ökas. Den konstanta världen visar på att konfrontationen medfört en bestående livssyn och förändrat deltagarnas sätt att uppfatta världen, så att svårigheter är både lättare att hantera och mer kortvariga.

No description available.

Bakgrund: Orsaken till att en person genomgår en stomioperation kan vara på grund av olika sjukdomar eller hälsotillstånd. Personer som genomgått en stomioperation kan behöva stöd från både familj och vårdpersonal då en livsförändring har skett. Information, undervisning och vägledning från sjuksköterskan är av stor vikt för att personen ska kunna hantera sin stomi. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod ingick. Artiklarna söktes fram från två databaser som var CINAHL Complete och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs granskningsfrågor som sedan sammanställdes där likheter och skillnader tematiserades. Detta var underlag för litteraturöversiktens resultat. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatdelen. Temana var förändrad kropp, samliv, rädsla/oro och förberedelser. Två subteman valdes under temat förberedelser som var positiva aspekter av förberedelser och negativa aspekter av förberedelser. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna sina svagheter och styrkor i det genomförda arbetet. I resultatdiskussion diskuterar författarna resultatens fyra teman relaterat till Dorothea Orems omvårdnadsteori där egenvård är en central del. / Background: The reason why a person goes through a stoma surgery can be due to various diseases or health conditions. Individuals who go through a stoma surgery can be in need of support from both healthcare professionals and family since a life change has occurred. Information, education and guidance from nurses are vital for the person to be able to manage their stoma. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with intestinalstoma. Method: A literature review was conducted using eleven scientific articles, of which included both qualitative and quantitative methods. The articles were selected from two databases; CINAHL Complete and Medline. The analytical framework was chosen to analyze the article was Fribergs. This form of analysis highlighted thematic similarities and differences in the articles. This was the grounds for the result of the literature review. Results: Four themes were identified throughout the research. The themes were the following; changed body, cohabitation, fear/worry and preparations. Two subthemes were chosen under the theme preparations as positive aspects due to preparations and negative aspects due to preparations. Discussion: In the discussion of methods, the authors discuss the weaknesses and strengths of the research process. In the discussion of results, the authors discuss the four main concluding themes of the research in relation to Dorothea Orems nursing theory where self-care plays a central role.

Att gå från arbetslivet till pension innefattar en av människans största omställningar i livskedet. Det sker idag en stor ökning av den äldre befolkningen i Sverige och därmed även en ökning av andelen pensionärer. Av den anledningen så finns det ett stort intresse av att studera de bidragande faktorerna till en ökad hälsa hos den äldre befolkningen. Detta påvisar också vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring hur pensionärer hanterar den närmsta tiden efter övergången från arbete till pension. Det är därför av betydelse ur ett hälsopedagogiskt perspektiv att belysa hur pensionärer hanterar möjligheter och utmaningar för att kunna uppnå livskvalité i vardagen. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats bestående av tio semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ger indikationer om betydelsefulla faktorer som kan bidra till pensionärernas hantering av den närmsta tiden efter övergången. Slutsatsen visar på några av de mest återkommande faktorer som bidrar till ett gott åldrande samt hur yttre faktorer såsom pensionärsorganisationer kan fungera som verktyg för att tillgodose ett hälsosamt pensionärsliv. / The transition from employment to retirement is one of the biggest changes in the human life. There is an ongoing increase in the elderly population in Sweden and thereby an increase of senior citizens. Due to that reason there is a great interest in studying the contributing factors to increased health in the elderly population. The situation also shows the importance of increasing the understanding and awareness concerning the senior citizens ways of coping with the time shortly after retirement. From a health and pedagogical perspective there is a purpose of highlighting how the senior citizens are coping with the challenges and possibilities to be able to achieve quality of life. This study emerges from a qualitative approach consisting of ten semi-structured interviews as a data collection method. Based on a qualitative content analysis the result has been analyzed and gives indicators that significant factors can contribute to the coping of the time period after retirement by the senior citizens. The conclusion shows some of the most reoccurring factors can contribute to aging well and how external factors like retirement unions can serve as a tool to meet a healthy retirement life.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar ständigt och antalet äldre personer överstiger redan två miljoner i Sverige, vilket innebär ökat vårdbehov. Att flytta till särskilt boende kan vara svår att acceptera för den äldre personen, även för anhöriga som oftast känner osäkerhet för vem som bär ansvaret för deras närstående. Sjuksköterskor upplever att det kan göras mer för att förbättra omvårdnaden av den äldre personen. På grund av tidsbrist är det svårare att skapa en vårdande relation. Problem: Det finns ett bristande engagemang från sjuksköterskor till att utföra en personcentrerad omvårdnad samt en tidsbrist för att beakta den äldre personens unika behov. Syfte: Beskriva äldre personers erfarenheter i samband med flytt till särskilt boende. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anpassning till ny boendemiljö kunde vara svårt för den äldre personen. Vad som underlättade för trivsel var när de fick ta beslutet att flytta själva. Trots det fanns det omkringgivande aspekter som försvårade för den äldre personens trivsel på boendet, bland annat ökat vårdbehov. Slutsats: För att förbättra äldre personernas erfarenheter kan resurser sättas in före flytten för att säkra att deras synpunkter och behov tas hänsyn till.

Background: We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.   Purpose: The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.   Method: This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.   Results: By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace. / Bakgrund: Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.   Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.   Metod: Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.   Resultat: Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.

<p><strong>Background:</strong> We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest.</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Results:</strong> By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.</p>