Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Title: “We are each other's everyday lives” - Onboarding of new employees Purpose: Examine the work with acclimatization of new employees to the organizational culture. Method: A qualitative study of how new employees can be acclimatized through theonboarding process to the organizational culture. The study is conducted with a deductiveapproach and the empirical data was collected through semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study shows four criteria’s that are important to give new employees as goodconditions as possible to acclimate them to the organizational culture. The first finding of thestudy is that organizations need to consider which employee they choose to hire to be able togive the new employee the best opportunity to acclimate to the organizational culture and thata structured onboarding process is better than an unstructured onboarding process. Furthermore, the study found that organizations should introduce an early first impression ofthe culture to introduce the new employee to the organizational culture. An early introductionof the organizational culture contributes with the opportunity for new employees toacclimatize to the organizational culture faster than if the new employee needs to discoverwhat culture that prevails on their own. The organization should also work with differentplatforms to project the culture onto the new employee in the workplace through differentactivities or with the help of existing employees. Key Words: Acclimatization, Organizational Culture, Onboarding, Norms, Values.

<p>Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.</p>

<p>Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering.</p><p>Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats.</p><p>Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet.</p><p>Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.</p>

Studien riktar sig främst till audionomer, och andra med intresse av hörselrehabilitering. Auditiv deprivering kan visa sig som en med tiden försämrad taluppfattning i örat som inte fått adekvat stimulering. Vad som karaktäriserar dem som drabbas är inte klarlagt. Inte heller vet man exakt orsak eller tidsförlopp. Genom att hörapparatanpassa det drabbade örat har effekten kunnat reduceras och i vissa fall har fullständig återhämtning konstaterats. Litteraturstudiens syfte var att belysa fenomenet och aspekter som bör beaktas i audionomens arbete med insatser av både förebyggande och rehabiliterande karaktär. Metoden var att granska artiklar framtagna genom systematisk och manuell sökning, i databaser tillgängliga genom Örebro universi¬tet. Resultatet visar att personer med hörselnedsättning av såväl sensorineural som konduktiv art drabbas. Hörselnedsättningens grad kan troligen påverka, liksom symmetrin mellan öronen. Den initiala taluppfattningen i örat som drabbas kan variera. Detta arbete visar också att en sensitiv metod för att konstatera effekten är den som i Sverige heter maximal taluppfattning, men objektiva mätmetoder välkomnas. Audionomens ställningstagande i val av en eller två hörapparater berörs, med utgångspunkt av auditiv deprivering och binaural interference. Resultat och diskussion lyfter viktiga aspekter att beakta för audionomen i det rehabiliterande arbetet.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar ständigt och antalet äldre personer överstiger redan två miljoner i Sverige, vilket innebär ökat vårdbehov. Att flytta till särskilt boende kan vara svår att acceptera för den äldre personen, även för anhöriga som oftast känner osäkerhet för vem som bär ansvaret för deras närstående. Sjuksköterskor upplever att det kan göras mer för att förbättra omvårdnaden av den äldre personen. På grund av tidsbrist är det svårare att skapa en vårdande relation. Problem: Det finns ett bristande engagemang från sjuksköterskor till att utföra en personcentrerad omvårdnad samt en tidsbrist för att beakta den äldre personens unika behov. Syfte: Beskriva äldre personers erfarenheter i samband med flytt till särskilt boende. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anpassning till ny boendemiljö kunde vara svårt för den äldre personen. Vad som underlättade för trivsel var när de fick ta beslutet att flytta själva. Trots det fanns det omkringgivande aspekter som försvårade för den äldre personens trivsel på boendet, bland annat ökat vårdbehov. Slutsats: För att förbättra äldre personernas erfarenheter kan resurser sättas in före flytten för att säkra att deras synpunkter och behov tas hänsyn till.

Den globala uppvärmningen förväntas öka jordens medeltemperatur framledes, vilket innebär att nederbördmönster kommer att ändras till följd av torka och översvämningar. Detta kommer att innebära ett ökat hot för många sötvattensmusslor, som redan är en av de mest hotade grupperna i världen. Temperaturen är en essentiell abiotisk faktor som styr fortplantning, tillväxt och överlevnad. Att mäta kritiskt temperaturmaximum (KTM) är en metod som är framtaget för att användas för att få en förståelse huruvida organismer tål värmeökningar. Under processen sker en gradvis uppvärmning under ett snabbt förlopp, och vid uppnådd KTM utsätts organismen för en extrem stress. Vid flertalet utförda inventeringar i Sverige har uteblivna föryngringar av sötvattensmusslor upptäckts. Syftet är därav att vi i detta experiment ska se om det råder skillnader i värmekänslighet hos befruktade musslor kontra obefruktade musslor. Hypoteserna är (1) befruktad dammussla når KTM tidigare än obefruktad dammussla och (2) befruktad dammusslas fot är utan rörelsekontroll vid en lägre temperatur än hos de obefruktade.  Allmän dammussla (Anodonta anatina) användes till experimentet, då den är helt utesluten ur den internationella rödlistan och vanligt förekommande i svenska sötvatten. Musslorna, vilka plockades i Alsterälven, acklimatiserades i fyra dygn i 10 °C. Under experimentet värmdes vattnet kontinuerligt med 0,3 °C/min, tills KTM hade uppnåtts. Resultatet för hypotes (1) visar att befruktade dammusslor hade ett signifikant högre KTM än obefruktade (t-test, p=0,039), vilket är tvärtemot min hypotes. Resultat för hypotes (2) visar ingen skillnad mellan grupperna (t-test, p=0,54). Varför befruktade musslor uppnådde ett högre KTM skulle kunna bero på att glochidierna stört filtreringen, så pass att gälfunktionen stärkts, vilket lett till att de klarar att hålla igång filtreringen och sin egen metabolism vid högre temperaturer. Mer studier behövs för att få en ökad förståelse över musslors känslighet av temperaturförändringar. / Global warming is expected to increase the earth's average temperature in the future, which means that precipitation patterns will change as a result of droughts and floods. This will pose an increased threat to many freshwater mussels, which are already one of the most endangered groups in the world. Temperature is an essential abiotic factor that controls reproduction, growth and survival. Critical temperature maximum (CTM) is a method that has been developed to be used to gain an understanding of whether organisms can tolerate heat increases. During the process, a gradual heating takes place during a rapid process, and when CTM is reached, the organism is exposed to extreme stress. In the majority of inventories carried out in Sweden, missing rejuvenations of freshwater mussels have been discovered. The purpose is that in this experiment we will see if there are differences in heat sensitivity of fertilized mussels versus unfertilized mussels. The hypotheses are that (1) fertilized mussels reaches their CTM earlier than unfertilized mussels and (2) fertilized mussels relax their foot completely at a lower temperature than the unfertilized mussels. The result for hypothesis (1) shows that fertilized mussels had a significantly higher CTM than unfertilized (t-test, p = 0.039), which is contrary to my hypothesis. Results for hypothesis (2) show no difference between the groups (t-test, p = 0.54). The common duck mussel (Anodonta anatina) was used for the experiment, as it is not in the international red list and is commonly found in Swedish freshwaters. The mussels, which are from the Alsterälven River, were acclimatized for four days in 10 °C river water before the experiment. During the experiment, the water was continuously heated at 0.3 °C/min, until the CTM was reached. Why fertilized mussels achieved a higher CTM could be due to the fact that the glochidians disrupted the filtration, so much so that the gill function was strengthened, which led to them being able to keep the filtration going and their own metabolism at higher temperatures. More studies are needed to gain an increased understanding of mussels' sensitivity to temperature changes.

Hårdgörning av trä syftar till att göra materialet hårdare. Detta går att åstadkomma genom komprimering, det komprimerade materialet tenderar dock att återgå mot sin ursprungsform då materialet utsätts för fukt om ingen låsning sker. Låsningen kan ske mekaniskt i en treskiktskonstruktion som motverkar träets fuktrörelser. Dessa skivor har dock visat sig vara instabila och tidigare försök har uppvisat deformationer i form av kupning. Denna undersökning syftar till att utreda förutsättningarna för att använda komprimerad asp samt att ta fram underlag för framtagning av en kommersiell produkt. Praktiska tester har genomförts för att studera hårdhet, återfjädring och densitet hos det komprimerade virket. Vidare har treskiktsskivor tagits fram för att testa om det går att få en stabil konstruktion genom att variera tjockleken på spärrskiktet. Även skillnader i acklimatiseringstid och fuktkvotens inverkan för virkets återfjädring har studerats. Resultaten visar på att aspens hårdhet efter komprimering blir i samma nivå som bok och ask, en låg fuktkkvot vid komprimering av materialet ger en låg återfjädring, komprimerat material har en längre acklimatiseringstid till jämviktsfuktkvot och materialet går att låsa tvärs fiberriktningen i en treskiktskonstruktion. / To make wood harder it can be densified. This can be achieved by compression, the compressed material tends to return to the original shape when it is exposed to moisture fluxations and if no form of fixation occurs. The fixation can be done mechanically in a three-layer panel construction which reduce movements in the timber. These panels have been found to be unstable and previous attempts have shown deformations in form of cupping. This study aims to evaluate the conditions for using compressed aspen wood, and to provide a basis for development of a commercial product. Practical tests have been conducted to study hardness, springback and density of the compressed wood. In addition, three-layer panels have been developed to test whether it is possible to have a stable construction by varying the thickness of the buttom layer. Differences in acclimatisation time and the moisture contents effect on the springback has aslo been studied. The results show that the hardness of aspen wood after compression is in equal levels with beech and ashes, a low moisture contet provides a low springback, compressed timber have a longer time for acclimatisation and it is possible to fixate the material in the direction across the grain in a three-layer panel construction.

<p>Hårdgörning av trä syftar till att göra materialet hårdare. Detta går att åstadkomma genom komprimering, det komprimerade materialet tenderar dock att återgå mot sin ursprungsform då materialet utsätts för fukt om ingen låsning sker. Låsningen kan ske mekaniskt i en treskiktskonstruktion som motverkar träets fuktrörelser. Dessa skivor har dock visat sig vara instabila och tidigare försök har uppvisat deformationer i form av kupning. Denna undersökning syftar till att utreda förutsättningarna för att använda komprimerad asp samt att ta fram underlag för framtagning av en kommersiell produkt.</p><p>Praktiska tester har genomförts för att studera hårdhet, återfjädring och densitet hos det komprimerade virket. Vidare har treskiktsskivor tagits fram för att testa om det går att få en stabil konstruktion genom att variera tjockleken på spärrskiktet. Även skillnader i acklimatiseringstid och fuktkvotens inverkan för virkets återfjädring har studerats.</p><p>Resultaten visar på att aspens hårdhet efter komprimering blir i samma nivå som bok och ask, en låg fuktkkvot vid komprimering av materialet ger en låg återfjädring, komprimerat material har en längre acklimatiseringstid till jämviktsfuktkvot och materialet går att låsa tvärs fiberriktningen i en treskiktskonstruktion.</p> / <p>To make wood harder it can be densified. This can be achieved by compression, the compressed material tends to return to the original shape when it is exposed to moisture fluxations and if no form of fixation occurs. The fixation can be done mechanically in a three-layer panel construction which reduce movements in the timber. These panels have been found to be unstable and previous attempts have shown deformations in form of cupping. This study aims to evaluate the conditions for using compressed aspen wood, and to provide a basis for development of a commercial product.</p><p>Practical tests have been conducted to study hardness, springback and density of the compressed wood. In addition, three-layer panels have been developed to test whether it is possible to have a stable construction by varying the thickness of the buttom layer. Differences in acclimatisation time and the moisture contents effect on the springback has aslo been studied.</p><p>The results show that the hardness of aspen wood after compression is in equal levels with beech and ashes, a low moisture contet provides a low springback, compressed timber have a longer time for acclimatisation and it is possible to fixate the material in the direction across the grain in a three-layer panel construction.</p>