Bakgrund: Majoriteten av amputationer av nedre extremiteter är resultatet av diabetes eller perifer kärlsjukdom. Amputation kan vara en livsförändrande händelse åtföljd av utmaningar för den drabbade patienten med tidsberoende depression som ofta används för att kvantifiera dess inverkan på deras psykologiska välbefinnande. Erikson beskriver lidande olika former. Syftet: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av en nedre extremitet. Metod: Till denna litteraturöversikt har 14 kvalitativa originalartiklar valts. Artiklarna har hämtats från Pubmed och Cinahl. Analysen har genomförts med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. Sökord som har använts var amputation, Lower extremity, Experience och Patient. Resultatet består av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Under huvudkategorier: Inre faktorer presenteras; psykisk belastning; anpassning efter amputation. Under rubriken: Faktorer som påverkar rörligheten; fysiska begränsningar; Protesens betydelse; att känna sig isolerad; att uppleva smärta. Under yttre faktorer presenteras: Sociala interaktioner och betydelsen av stöd. Diskussion: Negativa upplevelser skapade oro och kunde bidra till isolering, liksom smärta och all form av lidande beskrivs som hinder. Familjemedlemmarna hade stödjande roll samtidigt som patienterna eftersträvade självständighet. Slutsats: Efter amputation av nedre extremitet bemötte patienterna många utmaningar i vardagen. Förändring i det sociala livet var vanligt förekommande vilket gjorde att dessa patienter led av psykisk ohälsa relaterat till bland annat stigmatisering. Förslag på vidare forskning är att undersöka hur omgivningens bristande kunskap om amputerade personer kan ökas för att patienterna ska kunna uppnå bättre livskvalitet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: I Sverige genomförs cirka 3500 amputationer per år och de flesta utförs på nedre extremitet. Globalt sett utförs amputation främst på grund av trauma och i Sverige är den vanligaste orsaken perifer cirkulationssvikt. Amputation ändrar patienters kroppsuppfattning och sätt att se på världen. Det är via kroppen vi förhåller oss till världen och det innebär att kroppen har betydelse för vår identitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: Studien var utformad som en systematisk litteraturstudie. Genom sökning i databaserna cinahl, pubmed och psycinfo valde vi ut sju vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades enligt SBU:s granskningsmall. Kvalitativ metod och innehållsanalys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström (2015). Resultat: I analysen identifierades fem kategorier; att sakna vägledning, att isolera sig, att förlora sin självständighet, att få stöd och att acceptera sin situation. Patienter upplevde att vårdpersonal gav otillräcklig information om de förändringar amputation kunde medföra samt att deras roll och självbild förändrades efter ingreppet. Att få stöd och att acceptera sin situation visade sig underlätta patienternas livssituation. Resultatet diskuterades utifrån begreppet levd kropp. Slutsats: Information visade sig ha betydelse för patienternas återhämtning. Amputation av nedre extremitet kunde leda till en förändrad roll och självbild. Därför var det viktigt för patienter att försöka acceptera och anpassa sig till sin nya kropp. Patienter upplevde till viss del kunskapsbrist och otillräcklig information från vårdpersonalens sida. Ett behov av vidare forskning om patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet uppmärksammades.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel kirurgisk opereras bort. En amputation kan medföra fysiska och psykiska förändringar i en patients liv, och omvårdnaden av dessa patienter kan vara komplex. Travelbee’s teori beskriver omvårdnadens mellanmänskliga aspekter och människors lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser i samband med en amputation av nedre extremitet. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades och analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre kategorier, där varje kategori hade två underkategorier. Resultatets tre kategorier var: Beslutsfattandet som beskrev hur patienter saknade information och vägledning när de skulle ta ställning. En förändrad livssituation innebar isolering, en förändrad självbild och en känsla av osjälvständighet. Att återhämta sig gick ut på att få stöd och att kunna acceptera situationen och uppleva hopp inför framtiden. Slutsats: Det framkom att personer som ska genomgå en amputation kände att de saknade information och vägledning. När patienterna hade genomgått en amputation upplevde de en förändrad livssituation. Vikten av att ge information och att fokusera på ett helhetsperspektivet av patienten belystes.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva mental träning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har använts är litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental träning ger positiva motoriska förändringar och att patienterna upplever ett ökat användande av armen i ADL. Mental träning är en kostnadseffektiv metod som patienterna lätt tar till sig och som i kombination med fysisk träning ökar resultaten av rehabilitering. Mental träning är en metod som kan användas i både tidig och sen rehabilitering och som kan tränas självständigt i den egna bostaden. Det krävs dock mer forskning för att fastställa riktlinjer och användbara bedömningsinstrument för att mental träning ska kunna användas i rehabiliteringen efter stroke.</p>

In today’s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand’s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality. A newly developed tool for assessing grip strength is Grip-it which today lacks support for the arm which would offer a standardized measured position for the upper extremity. The objective of this project was to design and evaluate a support for the arm that positions the upper extremity for maximum power capacity when assessing the amount of grip strength. A dynamic product development based on anthropometrical data has been applied to design a support for the arm with focus on the user. Literature surveys, preliminary studies and an evaluation of clinical personnel have provided the basis for a functional prototype, developed in close contact with the industry, and is now ready for user tests. The group of the project is of the opinion that there are good possibilities of developing a finished product, which would enable a standardized positioning when assessing the amount of grip strength with Grip-it. With new technology, Grip-it expands possibilities of analyzing grip strength assessments and can lead to an expanded research and understanding of these assessments, subsequently applicable to rehabilitation, various sports and evaluations of certain actions taken, such as surgical ones. / I dagens tekniska samhälle ställs allt mindre fysiska krav på rörelseapparaten. Trots det så krävs styrka och funktion i handens komplexa biomekaniska system för att klara av det dagliga livet. Gripfunktionen är en huvudfunktion i handen och används i flertalet forskningssyften, exempelvis vid bedömning av fysisk hälsa och att förutspå tidig dödlighet. Ett nyutvecklat mätinstrument för gripstyrka är Grip-it som idag saknar avlastningsarmstöd som möjliggör standardiserade mätpositioner för övre extremitet. Projektets syfte var att designa och utvärdera ett avlastningsarmstöd som positionerar övre extremitet för maximal kraftutveckling vid gripstyrkemätningar. För att designa ett avlastningsarmstöd, med användaren i centrum, har dynamisk produktutveckling utifrån antropometriska data tillämpats. Litteraturstudier, genomförd förstudie och utvärdering av klinisk personal har legat till grund för en funktionell prototyp som tagits fram i nära kontakt med näringslivet och nu är redo för användartester. Projektgruppen anser att det finns goda möjligheter för utveckling till färdig produkt, vilket skulle möjliggöra standardiserad positionering vid mätning av gripstyrka med Grip-it. Med ny teknik utökar Grip-it möjligheterna att analysera gripstyrkemätningar och kan leda till en utökad forskning och förståelse som sedan är applicerbar inom rehabilitering, olika sporter samt utvärdering av ingripanden, såsom kirurgiska ingrepp.

Inom sjukgymnastiken används mätning av muskelstyrka för att utvärdera och planera rehabiliteringsperioder. Isokinetiska dynamometrar och one repetition maximum (1RM) är två vanliga metoder för att mäta muskelstyrka. Efter en skada på främre korsbandet (ACL) sker en muskelatrofi av bland annat mm. quadriceps och hamstringsmuskulaturen och det är därför viktigt att kunna utvärdera dessa muskler. Genesis Single är en ny tränings- och utvärderingsmaskin på vilken inga tidigare studier gjorts. Syftet med studien var att jämföra test för maximal muskelstyrka i nedre extremitet utfört med maximal isokinetisk kontraktion i Genesis Single och 1RM i David.200/300 för individer med tidigare ACL-skada. I studien deltog elva personer med tidigare ACL-skada. Deltagarna utförde test för maximal styrka i knäextensorer och knäflexorer genom 1RM i David 200/300 och genom en maximal isokinetisk kontraktion i Genesis Single. Inga tydliga mönster kunde ses mellan de två metoderna gällande sidoskillnader mellan höger och vänster ben. Resultaten av det maximala värdet i Genesis Single och 1RM i David 200/300 visade på en låg till moderat korrelation. Det låga deltagarantalet gjorde det svårt att dra några slutsatser av studien. Mer forskning behövs för att utvärdera Genesis Single där standardisering och stabilisering är två viktiga faktorer att ta hänsyn till. / Physiotherapy measurements of muscle strength are used to evaluate and plan rehabilitation. Isokinetic dynamometers and one repetition maximum (1RM) are two common methods for measuring muscle strength. After an injury to the anterior cruciate ligament (ACL) there is a muscle atrophy of the mm. quadriceps and the hamstring musculature among others and it is therefore important to evaluate these muscles. Genesis Single is a new exercise and evaluation machine for which no previous studies have been done to. The purpose of this study was to compare tests for maximum muscle strength of the lower extremity performed with maximal isokinetic contraction in Genesis Single and 1RM in David 200/300 for individuals with previous ACL injury. In this study, eleven people with  a previous ACL injury participated. The participants performed tests for maximum strength in knee extensors and knee flexors by 1RM in David 200/300 and through a maximum isokinetic contraction in Genesis Single. No correlation was seen between the two methods regarding side differences between the right and left leg. The results of the maximum value of the Genesis Single and 1RM in David 200/300 showed a low correlation. Because of the low number of participants, it was difficult to draw any conclusions from the study. More research is needed to evaluate the Genesis Single where standardization and stabilization are two important factors to take into consideration.

Syftet med denna studie är att beskriva mental träning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har använts är litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental träning ger positiva motoriska förändringar och att patienterna upplever ett ökat användande av armen i ADL. Mental träning är en kostnadseffektiv metod som patienterna lätt tar till sig och som i kombination med fysisk träning ökar resultaten av rehabilitering. Mental träning är en metod som kan användas i både tidig och sen rehabilitering och som kan tränas självständigt i den egna bostaden. Det krävs dock mer forskning för att fastställa riktlinjer och användbara bedömningsinstrument för att mental träning ska kunna användas i rehabiliteringen efter stroke.

No description available.

Bakgrund: Stroke innebär en fokal störning i hjärnan som varar minst 24 h, riskerna för stroke ökar med åldern och efter 55 års ålder är ökningarna markanta. Konsekvenserna av en stroke är en strukturell skada i hjärnan och nerverna och kan därigenom negativt påverka kognition, motorik och sensorik. Dessa nedsättningar kan i sin tur påverka individens förmåga till att kunna utföra aktiviteter i vardagen då den nedsatta funktionen av kroppen utgör hinder för individens aktivitetsutförande då många vardagliga aktiviteter förutsätter en hög grad av funktion. Strokepatienter kan således söka rehabilitering från arbetsterapeuter vars uppgift det är att hjälpa andra skapa en fungerande och tillfredsställande vardag. Den uppgiftsorienterade modellen utgår från uppfyllande av livsroller genom fysisk adaption eller förbättrat aktivitetsutförande. Denna litteraturstudie söker bilda en översikt av den effekt som den uppgiftsorienterade modellen kan ha för strokerehabilitering av övre extremiteter.för att uppnå fysisk adaption för ett förbättrat aktivitetsutförande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att bilda en översikt över den uppgiftsorienterade modellens effekt vid rehabilitering av de övre extremiteterna hos strokepatienter. Metod: En litteraturstudie där informationssökningen baserats på tre databaser: PubMed, CINAHL och AMED. Både MeSH-termer och fritextord har använts i sökningen. Efter inledande sökning vilket resulterade i totalt 163 artiklar, efter ett urval i flera steg baserad på inklusions- och exklusionskriterier som redovisas i löpande text samt sökmatris reducerades antalet till 14 artiklar som redovisas i artikelmatris. Resultat: 12 av 14 artiklarna i resultatet tyder på att den uppgiftsorienterade metoden har en positiv effekt på både funktion och användning av övre extremiteter och handens funktion specifikt. Ett visst stöd hittades även för långsiktigt positiva effekter för funktionen i övre extremiteter som en följd av den uppgiftsorienterade modellens användning inom strokerehabilitering. Slutsats: Vår studie finner stöd för den uppgiftsorienterade modellens positiva effekt inom rehabilitering av övre extremiteter hos strokepatienter. Mer forskning krävs inom området för att vidare bygga på kroppen av modern evidens som finns om modellens effekt på strokerehabilitering, särskilt gällande den långsiktiga effekten.