Bakgrund: Majoriteten av amputationer av nedre extremiteter är resultatet av diabetes eller perifer kärlsjukdom. Amputation kan vara en livsförändrande händelse åtföljd av utmaningar för den drabbade patienten med tidsberoende depression som ofta används för att kvantifiera dess inverkan på deras psykologiska välbefinnande. Erikson beskriver lidande olika former. Syftet: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av en nedre extremitet. Metod: Till denna litteraturöversikt har 14 kvalitativa originalartiklar valts. Artiklarna har hämtats från Pubmed och Cinahl. Analysen har genomförts med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. Sökord som har använts var amputation, Lower extremity, Experience och Patient. Resultatet består av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Under huvudkategorier: Inre faktorer presenteras; psykisk belastning; anpassning efter amputation. Under rubriken: Faktorer som påverkar rörligheten; fysiska begränsningar; Protesens betydelse; att känna sig isolerad; att uppleva smärta. Under yttre faktorer presenteras: Sociala interaktioner och betydelsen av stöd. Diskussion: Negativa upplevelser skapade oro och kunde bidra till isolering, liksom smärta och all form av lidande beskrivs som hinder. Familjemedlemmarna hade stödjande roll samtidigt som patienterna eftersträvade självständighet. Slutsats: Efter amputation av nedre extremitet bemötte patienterna många utmaningar i vardagen. Förändring i det sociala livet var vanligt förekommande vilket gjorde att dessa patienter led av psykisk ohälsa relaterat till bland annat stigmatisering. Förslag på vidare forskning är att undersöka hur omgivningens bristande kunskap om amputerade personer kan ökas för att patienterna ska kunna uppnå bättre livskvalitet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: I Sverige genomförs cirka 3500 amputationer per år och de flesta utförs på nedre extremitet. Globalt sett utförs amputation främst på grund av trauma och i Sverige är den vanligaste orsaken perifer cirkulationssvikt. Amputation ändrar patienters kroppsuppfattning och sätt att se på världen. Det är via kroppen vi förhåller oss till världen och det innebär att kroppen har betydelse för vår identitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: Studien var utformad som en systematisk litteraturstudie. Genom sökning i databaserna cinahl, pubmed och psycinfo valde vi ut sju vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades enligt SBU:s granskningsmall. Kvalitativ metod och innehållsanalys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström (2015). Resultat: I analysen identifierades fem kategorier; att sakna vägledning, att isolera sig, att förlora sin självständighet, att få stöd och att acceptera sin situation. Patienter upplevde att vårdpersonal gav otillräcklig information om de förändringar amputation kunde medföra samt att deras roll och självbild förändrades efter ingreppet. Att få stöd och att acceptera sin situation visade sig underlätta patienternas livssituation. Resultatet diskuterades utifrån begreppet levd kropp. Slutsats: Information visade sig ha betydelse för patienternas återhämtning. Amputation av nedre extremitet kunde leda till en förändrad roll och självbild. Därför var det viktigt för patienter att försöka acceptera och anpassa sig till sin nya kropp. Patienter upplevde till viss del kunskapsbrist och otillräcklig information från vårdpersonalens sida. Ett behov av vidare forskning om patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet uppmärksammades.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel kirurgisk opereras bort. En amputation kan medföra fysiska och psykiska förändringar i en patients liv, och omvårdnaden av dessa patienter kan vara komplex. Travelbee’s teori beskriver omvårdnadens mellanmänskliga aspekter och människors lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser i samband med en amputation av nedre extremitet. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades och analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre kategorier, där varje kategori hade två underkategorier. Resultatets tre kategorier var: Beslutsfattandet som beskrev hur patienter saknade information och vägledning när de skulle ta ställning. En förändrad livssituation innebar isolering, en förändrad självbild och en känsla av osjälvständighet. Att återhämta sig gick ut på att få stöd och att kunna acceptera situationen och uppleva hopp inför framtiden. Slutsats: Det framkom att personer som ska genomgå en amputation kände att de saknade information och vägledning. När patienterna hade genomgått en amputation upplevde de en förändrad livssituation. Vikten av att ge information och att fokusera på ett helhetsperspektivet av patienten belystes.

No description available.

Inom sjukgymnastiken används mätning av muskelstyrka för att utvärdera och planera rehabiliteringsperioder. Isokinetiska dynamometrar och one repetition maximum (1RM) är två vanliga metoder för att mäta muskelstyrka. Efter en skada på främre korsbandet (ACL) sker en muskelatrofi av bland annat mm. quadriceps och hamstringsmuskulaturen och det är därför viktigt att kunna utvärdera dessa muskler. Genesis Single är en ny tränings- och utvärderingsmaskin på vilken inga tidigare studier gjorts. Syftet med studien var att jämföra test för maximal muskelstyrka i nedre extremitet utfört med maximal isokinetisk kontraktion i Genesis Single och 1RM i David.200/300 för individer med tidigare ACL-skada. I studien deltog elva personer med tidigare ACL-skada. Deltagarna utförde test för maximal styrka i knäextensorer och knäflexorer genom 1RM i David 200/300 och genom en maximal isokinetisk kontraktion i Genesis Single. Inga tydliga mönster kunde ses mellan de två metoderna gällande sidoskillnader mellan höger och vänster ben. Resultaten av det maximala värdet i Genesis Single och 1RM i David 200/300 visade på en låg till moderat korrelation. Det låga deltagarantalet gjorde det svårt att dra några slutsatser av studien. Mer forskning behövs för att utvärdera Genesis Single där standardisering och stabilisering är två viktiga faktorer att ta hänsyn till. / Physiotherapy measurements of muscle strength are used to evaluate and plan rehabilitation. Isokinetic dynamometers and one repetition maximum (1RM) are two common methods for measuring muscle strength. After an injury to the anterior cruciate ligament (ACL) there is a muscle atrophy of the mm. quadriceps and the hamstring musculature among others and it is therefore important to evaluate these muscles. Genesis Single is a new exercise and evaluation machine for which no previous studies have been done to. The purpose of this study was to compare tests for maximum muscle strength of the lower extremity performed with maximal isokinetic contraction in Genesis Single and 1RM in David 200/300 for individuals with previous ACL injury. In this study, eleven people with  a previous ACL injury participated. The participants performed tests for maximum strength in knee extensors and knee flexors by 1RM in David 200/300 and through a maximum isokinetic contraction in Genesis Single. No correlation was seen between the two methods regarding side differences between the right and left leg. The results of the maximum value of the Genesis Single and 1RM in David 200/300 showed a low correlation. Because of the low number of participants, it was difficult to draw any conclusions from the study. More research is needed to evaluate the Genesis Single where standardization and stabilization are two important factors to take into consideration.

Amputation av nedre extremitet drabbar cirka 2600 individer i Sverige årligen. Amputation är en stor operation som innebär en rad förändringar som exempelvis nya fysiska hinder och förändrade känslor kring sig själv och sin omgivning. Syftet med studien är att belysa individers upplevelser av livet efter en amputation av nedre extremitet. Studien är en litteraturöversikt gjord på kvalitativa artiklar där tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av Fribergs (2006) analysmetod. Detta resulterade i tre huvudteman Att förlora ett ben som beskriver de känslor och problem som individerna upplever i samband med amputation. Förändrad självbild handlar om hur individen ser på sig själv och hur de uppfattar att andra ser på dem. Det sista temat, Att återfå kontroll, beskriver hur individen återfår sin självständighet och nytt hopp som gått förlorad efter amputationen. Författarna har i diskussionen fokuserat på att diskutera kring vad sjuksköterskan bör tänka på i mötet med dessa individer och vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa dem att återfå sin självständighet och hopp om framtiden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år genomgår cirka 2600 personer i Sverige en benamputation. Orsakerna är oftast trauma, kärlsjukdomar eller tumörsjukdomar. Det är flera delar i livet som påverkas av en amputation, den sociala och fysiska aspekten är två av dessa. Det finns flera olika strategier för att bearbeta förlusten av ett ben. Denna uppsats avser att ge sjuksköterskan en bättre förståelse för patientens situation, vilket gör att sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård till patienten. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelser efter en amputation i de nedre extremiteterna. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Friberg (2002) modell med åtta kvalitativa studier. Resultatet är uppdelat i åtta teman vilka representerar de olika områden i livet som påverkas av en amputation. Det är viktigt att känna till att processen för återhämtning börjar redan innan operationen. Efter amputationen är stödet från familj och vänner väldigt viktigt då man upplever både fysiska och psykiska hinder. Efter en amputation uppstår flera känslor vilket kan medföra bristande självförtroende och minskad självständighet. De flesta upplever smärta efter amputationen, ofta är det smärta i stumpen som kommer av protesanvändning. Även om en protes kan ge mycket smärta så kan en välanpassad protes förenkla vardagen. Olika sätt att hantera situationen är genom att aktivera sig, ha en positiv inställning och smärtlindring. I diskussionen behandlas metoden och resultatet. Vi reflekterar över resultatet och återkopplar till bakgrunden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det utförs ca 2 250 amputationer i Sverige årligen, dock är ej amputation av tå eller genom foten inräknat i den siffran. Att genomgå en amputation medför en betydande funktionsnedsättning som inte bara påverkar rörelseförmågan och aktiviteter i det dagliga livet utan även den psykosociala anpassningen, kroppsuppfattning och sociala relationer. Att genomgå amputation är inte smärtfritt och kan komma med kvarvarande smärta i nedre extremiteterna. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter att ha genomgått en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar analyserade utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrån perspektiv och manifest ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra slutkategorier; att ha svårt att acceptera att inte kunna leva som tidigare, att känna sig annorlunda och möta svårigheter i vardagen, att vilja vara oberoende men samtidigt vilja få stöd och att det går att leva ett bra liv trots amputation. Slutsats: Resultatet visar vikten av att som vårdpersonal arbeta personcentrerat och att inte glömma bort att stötta även emotionella behov. Den sexuella hälsan efter amputation upplevdes viktig att få prata om men vårdpersonal behöver bli bättre på att lyfta ämnet. Att få möta och prata med andra som också genomgått amputation av nedre extremitet väckte tankar om hinder samt möjligheter och detta upplevdes stöttande och uppmuntrande.

Bakgrund: Ungefär 2 250 amputationer utförs i Sverige varje år med bakomliggande orsaker som cirkulationssjukdomar, diabetes eller trauma. Det är en stor omställning för den amputerade personen och hälsan. Saker som påverkas efter en amputation av nedre extremitet kan vara det dagliga livet, ekonomin, hemmet, jobbet, sociala relationer, sättet att se på sig själv och smärtproblematik. I mötet med en amputerad person är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar behov, sätter uppnåeliga mål och att finnas där för personen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med nedre amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, med 12 artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta kvalitativa innehållsanalys. Deltagarna i artiklarna skulle vara över 18 år, hade nedre amputerade extremitet/extremiteter och deltagarnas upplevelser berörde situationer utanför sjukhus- och vårdmiljön.Resultat: Analysen visade på fyra huvudkategorier: att amputerade personer blev bemött på olika sätt av familj och vänner, att den nedsatta rörligheten påverkade personerna, känslomässiga upplevelser och upplevelser av smärta och behandlingDiskussion: Sjuksköterskan är viktig både som hjälp och stöd tiden efter en nedre amputation och att ge personcentrerad vård.Slutsats: Ökade kunskaper ger sjuksköterskan djupare förståelser för den amputerade personen. Forskning kring hur amputationer påverkar kroppen psykiskt och fysiskt behövs för att underlätta för personen i det dagliga livet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Protesen har existerat sedan forntida egypten. Att leva med en protes kan ha både negativ och positiv påverkan hos protesbäraren. Omställningen bidrar till en ny livsstil där varje individ kan påverkas i olika utsträckning både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om protesbärarens upplevelser för att kunna hjälpa protesbäraren att anpassa sig till livet med en protes. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet. Metod: Allmän litteraturstudie bestående av tio resultatartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt Sage Journals. Artiklarna analyserades med hjälp av en guide för kvalitativ forskning gjord av Popenoe et al. (2021). Resultat: Det framkom fem kategorier och dessa var: rörlighet, komfort och funktion, samhällets inverkan, utbildning, jobb och ekonomi och socialt stöd. Alla kategorier belyste hur det kan vara att leva med en protes för nedre extremitet. Konklusion: Protesen kan medföra en känsla av självständighet samtidigt som den kan upplevas som en begränsning med smärtor och problem med passform. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktigt för återhämtningen. Att vårdpersonal gav god och tillräcklig information var också väsentligt. Ytterligare forskning behövs om protesbärares upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet där sjuksköterskor får den kunskap som krävs för att ge en god omvårdnad. / Background: The prosthesis has existed since ancient Egypt. Living with a prosthesis can have both negative and positive effects on the prosthesis user. The transition contributes to a new lifestyle where each individual can be affected to different extents both psychologically and physically. The nurse needs to have knowledge about the experiences of a prosthesis user in order to be able to help the prosthesis user adapt to life with a prosthesis. Aim: The aim of the study was to illustrate experiences of living with a lower extremity prosthesis. Method: The general literature review study included ten result articles that were searched in the databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Sage Journals. The articles were analyzed using a guide for qualitative research made by Popenoe et al. (2021). Results: Five categories emerged and these were: mobility, comfort and function, impact from the society, education, jobs and finances and social support. All categories highlighted what it can be like to live with a prosthesis for the lower limb. Conclusion: The prosthesis can bring a sense of independence as well as a limitation that includes pain and problems with the fitting of the prosthesis. Support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. It was also essential that healthcare staff provided good and sufficient information to the patient. Further research is needed on prosthesis users’ experiences of living with a lower extremity prosthesis where nurses gain the knowledge required to provide good nursing care.