Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadade Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys. Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet. Psykisk ohälsa till följd av den långa rehabiliteringsprocessen var också en tydlig konsekvens. Slutsats: En brännskada behöver inte alltid innebära negativt lidande utan kan ge upphov till positiva erfarenheter. Det finns ett behov av forskning inom psykisk rehabilitering hos brännskadade. Nyckelord: Brännskada, Förändring, Lidande, Erfarenheter, Psykisk ohälsa

Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet utgjordes av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet. Fem teman som belyser sjuksköterskans upplevelser framkom i resultatet; att känna sårbarhet, att ge patienten stöd, kommunikationen en del av stödet, att få stöd i yrkesrollen och arbetsmiljöns påverkan. Konklusion. Sjuksköterskor upplever en emotionell och psykisk utsatthet i vården av brännskadade och behöver stöd från flera håll för att behålla sin självständighet, samt kunna se till patientens behov av vård. Implikation. Vi anser att resultatet kan appliceras på sjuksköterskor i Sverige då vi belyser sjuksköterskors upplevelser. Ytterligare forskning rekommenderas då forskningen kring sjuksköteskors upplevelser med brännskadade patienter är begränsad. / Background. A burn patient experiences a considerable suffering with a long healing process, as well as an extensive need for nursing care. The nurse's role is  thus important for the patient's rehabilitation and healing. Aim. Highlighting the experience surrounding the care of burn patients in inpatient care from a nursing perspective. Method. The study was conducted as a systematic literature review where the results consisted of 10 qualitative research articles. Result. Five themes that highlights the nurse's experiences showed in the result; feeling vulnerability, providing patient support, communication part of the support, gaining support in the professional role and work environment impact. Conclusion. Nurses are experiencing an emotional and psychological vulnerability in the care of burn victims and need the support of several areas to retain their independence, and to ensure the patient's care. Implication. We believe that the results can be applied to nurses in Sweden since we highlight nurses' experiences. Further research is recommended when the research on nurses' experiences with burn patients is limited.

Ungefär 2300 barn och ungdomar uppsöker akutmottagningar i Sverige på grund av en brännskada varje år.  En svår brännskada är ofta komplicerad, kan upplevas traumatisk och få följder senare i barn och ungdomars liv relaterat till en förändrad kropp och lidande. Svåra brännskador behandlas huvudsakligen på två specialistsjukhus i Sverige men brännskadepatienter träffar även allmänsjuksköterskor på akutmottagning eller vårdavdelning. Därmed är syftet med studien att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med en svår brännskada genom en litteraturstudie och sammanställning av tidigare forskning. Detta för att öka kunskapen om vård vid brännskador men även barn och ungdomars upplevelser och erfarenheter av en svår brännskada. Resultatet visar att barn och ungdomar ofta möter existentiella frågor och söker en mening med traumat och ett nytt sammanhang. Den förändrade kroppen och smärtan gör att barn och ungdomar kan känna sig begränsade i det nya livet. Att vara ute bland människor upplevs ibland som skrämmande, samtidigt som en gemenskap är viktig, och en ny medvetenhet kring den skadade kroppen skapas. Sjuksköterskan kan genom att vårda patienten med ett helhetsperspektiv förbättra upplevelsen av vården i det akuta skedet och även vid senare vårdtillfällen. Att visa öppenhet för existentiella frågor och hur barn och ungdomar upplever traumat kan hjälpa dem att skapa en ny identitet, en ny mening och ett nytt sammanhang.

No description available.

Brännskador är ett trauma som drabbar huden vid kontakt med extrema temperaturer, elektricitet, kemikalier eller strålning. Detta leder till omfattande skador som personen i värsta fall dör av. I dagens samhälle överlever dock de flesta en brännskada och kan få bestående men i form av hudskador, utseendeförändringar samt andra fysiska och psykiska konsekvenser. Dessa kan bidra till ett lidande för den drabbade och har setts påverka det dagliga livet. Sjuksköterskans uppgift är att se alla aspekter av lidandet för att kunna lindra och hjälpa patienten.

No description available.

När ett barn brännskadas upplever föräldrarna kaos och som sjukvårdspersonal måste omvårdnaden fokuseras på två patienter, barnet och föräldrarna. Bemötandet av föräldrar i kris är avgörande för hur den traumatiska händelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte är att beskriva föräldrars reaktioner när deras barn utsatts för en traumatisk händelse, i form av brännskada. Resultatet visar att när ett barn brännskadas utsätts föräldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska påfrestningar. Oavsett om föräldrarna varit närvarande vid traumat upplever de skuldkänslor gentemot sitt barn. Brännskadans storlek står i relation till en ökad stress hos föräldrarna, men också till ångest och depression. En kombination av dessa faktorer kan, om de inte uppmärksammas i tid, vara en orsak till utvecklandet av posttraumatiskt stress-syndrom. / When a child is burned their parents experiences total chaos. Healthcare professionals ought to direct their concern to both the patient and the parents. The support to parents in crisis is crusial for their ability to handle the situation. The purpose of this litterature review is to describe parents responses concerning the traumatic situation. The result shows that when a child is burned, their parents suffer from both acute stress responses and psychological symptoms. Even if the parents weren’t present when the trauma occurred they expressed feelings of guilt. The size of the child’s burn is related to the increased stress, anxiety and depression that the parents experiences in the acute phase of the trauma. A combination of these factors can be contributing to the risk of developing posttraumatic stress disorder.

Brännskador är ett stort folkhälsoproblem som orsakar 180 000 dödsfall världen över årligen. De som överlever lider ofta av smärtor, funktionsnedsättnigar och förändrat utseende. Utseendet är viktigt för en persons identitet i dagens samhälle och när personer drabbas av brännskada kan detta innebära ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Syftet med denna literaturstudie var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av brännskada. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i sex huvudkategorier: Att vilja dölja brännskadan och slippa bli påmind, Att känna sig begränsad i vardagen, Att relationerna påverkas, Att behöva bekräftelse och stöd efter brännskadan, Att tiden förändrar upplevelser och Att finna sätt att kunna leva med brännskadan. I resultatet framkom det att personer som drabbats av brännskada kände sig uttittade, men upplevde samtidigt att de inte blev sedda. Personer upplevde det viktigt med stöd och stöttning men de utvecklade också sätt för att kunna gå vidare i livet. Att ha kunskap om detta område är viktigt för sjuksköterskan för att skapa en förståelse för den drabbade, kunna ge en individuellt anpassad vård och hjälpa personer med brännskador att minska lidande.

Bakgrund: Att bli brännskadad är något av de mest traumatiska en människa kan råka ut för, läkningstiden är lång och associeras med svår smärta och långvariga hälsoproblem. Till följd av brännskadan upplever individerna ofta psykiska och fysiska besvär. Trots det råder ingen konsensus över möjliga riskfaktorer, som kan vara relaterade till utveckling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression. Syfte: Syftet med studien är att belysa möjliga riskfaktorer för PTSD och depression efter brännskada. Metod: En allmän litteraturöversikt med sju kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Genus, Att inte acceptera, Vårdtid, Brännskadans omfattning och Psykosociala aspekter. Genus spelar en viktig roll i hur förekommande PTSD och depression var efter brännskada. Likaså gjorde missnöjet med den nya kroppen, vilket kunde förutsäga både PTSD och depression. Vårdtiden spelade en väsentlig roll för individens psykiska mående. Operationer, inläggning på IVA samt brännskadans storlek och djup hade en lika avgörande roll. De som screenades positivt för PTSD var främst ogifta eller änka/änkling. Slutsats: Det framkom att vårdtiden var den faktor som främst påverkade individens psykiska mående. En längre vårdtid ökade risken för utveckling av depression och PTSD. Den förändrade kroppens inverkan kunde också ses som en bidragande orsak till det psykiska måendet hos individerna.

Introduktion: Brännskada är ett globalt folkhälsoproblem och en traumatisk händelse för den som drabbas då det medför smärta och lidande med både psykiska, fysiska och psykosociala besvär. Brännskador kräver oftast intensivvård och många sjukhusvistelser med lång rehabilitering. Trots en avancerad sjukvård och adekvat behandling blir livet efter utskrivning aldrig exakt som det var innan brännskadan. Brännskadan leder bland annat till ett förändrat utseende, utanförskap och lidande som påverkar patientens hälsa.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienters upplevelser av sin hälsa efter brännskada. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 11 originalartiklar med kvalitativa studier från databaserna PubMed och CINAHL har inkluderats.   Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och nio subkategorier. De tre huvudkategorierna var; förändring av den fysiska hälsan, påverkan på den psykiska hälsan och påverkan på den psykosociala hälsan. Den fysiska hälsan blev begränsad och det fanns en ökad smärta och sensibilitet. Den psykiska hälsan beskrev de känslomässiga påfrestningarna, hotad identitet, isolering och utanförskapen men också acceptans. Den psykosociala hälsan beskrev vikten av stöd från andra och av det sociala nätverket. Slutsats: De som varit med om en brännskada upplevde en förändrad hälsa och ett ökat lidande. Hälsan påverkades fysiskt, psykiskt och psykosocialt och det var därför viktigt för sjuksköterskan att se hela personen och inte enbart de fysiska skadorna. Utöver detta krävdes stöd från andra samt acceptans för att försonas med lidande. / Introduction: Burns are a global public health problem and a traumatic event for the patient, causing pain and suffering, including mental, physical and psychosocial problems. Burns usually require intensive care and multiple hospital visits with long rehabilitation time. Despite advanced medical care and adequate treatment, life after discharge will never be exactly as it was before the burn. The burn leads to, among other things, a changed appearance, alienation and suffering that affect the patient's health. Aim: The aim of this literature study was to investigate the experience of burn patients' health after burn.  Method: A literature study with 11 original articles with qualitative studies from the database PubMed and CINAHL were included in this study.  Results: The results were divided into three main categories and nine subcategories. The three main categories were; Change in physical health, impact on mental health and impact on psychosocial health. Physical health became restrained and there was increased pain and sensitivity. Mental health described the emotional stress, the threatened identity, the isolation and alienation and also acceptance. Psychosocial health described the importance of moral support from others and from the social network. Conclusion: Burn patients experienced a change in health and increased suffering. The health was affected physically, psychologically and psychosocially and thus the nurse’s job should not exclusively include physical treatment, but also include psychological treatment in support of the patient. Beyond professional treatment, the patient required support from others and acceptance to reconcile with their suffering.