Bakgrund: Brännskador är ett komplext tillstånd med långvariga komplikationer som kan vara påfrestande för den drabbade. Påföljderna av en brännskada kan påverka personers livskvalitet, vilket är en indikator för den övergripande välmående. För att bäst kunna möta patienternas omvårdnadsbehov som grundutbildad sjuksköterska är det av vikt att få kunskap kring faktorer som påverkar deras livskvalitet efter en brännskada, inte endast under den initiala sjukhusvistelsen utan även långtidseffekterna.Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelse av faktorer som påverkar livskvalitet efter en brännskada.Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med induktiv ansats.Resultat: Tre huvudteman framkom: psykologiska faktorer, sociala faktorer och fysiska faktorer, dessa delades in i självbild, traumarespons, känslohantering, relationer, sociala interaktioner, arbetsliv, skador och autonomi.Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet påverkas markant efter brännskador. Brännskadorna påverkar inte bara livskvaliteten under läkningsprocessen utan påverkar under lång tid, framför allt i relation till ärr kan påverkan bli livslång.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. <strong>Bakgrund:</strong> En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. <strong>Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008. Analysen innebar att meningsbärande enheter togs ut och sammanfördes till tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. <strong>Resultat:</strong> De brännskadade upplevde att livet efter brännskadan innebar stort lidande och gjorde att de inte längre kunde vara självständiga. De upplevde bristande tillit till sin egen kropp vilket ledde till ett försämrat självförtroende. För att kunna gå vidare i livet var det viktigt att finna vägar för att acceptera och hantera det som hänt. Efter hand kunde livet ses positivt och värderas högre. Flera olika faktorer hade stor betydelse för att de skulle kunna känna trygghet i sitt förändrade liv. <strong>Slutsats: </strong>För att sjuksköterskan ska finnas där som stöd för den brännskadade behövs djupare kunskap inom området, vilket gör att ytterligare forskning är betydelsefull. Kunskapen skulle kunna spridas vidare genom att brännskadade föreläser om sina upplevelser och att de som är insatta i ämnet handleder personal inom hälso- och sjukvård utifrån casemetodik.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose was to describe how people with burn injuries experience their life after a burn injury. <strong>Background:</strong> A burn injury is a trauma for both body and soul and a big suffering for the person who is affected. Physical changes and psychological crisis makes it hard to recover. By medical knowledge and through human support nurses have an important role during the physical and psychological healing process. <strong>Method:</strong> This study is a literature overview, based on five qualitative scientific articles and one biography, published between the years 2003-2008. In the analysis meaning units were identified and brought together into main categories and sub categories. <strong>Result:</strong> People with burn injuries experiences that life after the injuries meant a great deal of suffering as well as a loss of independence. They experienced lacking trust in their own body, which lead to impaired self-confidence. To be able to move on in life, they had to find ways to accept and deal with what had happened. Several different factors were of importance to make them feel safety in their changed life. <strong>Conclusions: </strong>For the nurse to be able to be there for people with burn injuries, more knowledge of the subject is needed, which makes further research important. The knowledge could spread by the burn injured holding lectures about his or hers experiences, and by the well-informed tutoring health care staff and students using case methodology.</p>

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen. Upplevelsen av meningsfullhet var mycket viktigt och detfann individerna genom att ha ett meningsfullt arbete och bli accepterade av samhället.Konklusion: Det sociala nätverket har stor betydelse för individens förmåga att hanteraföljderna efter en brännskada och påverkar även individens psykiska tillstånd. Därför är det avvikt att involvera hela familjen i omvårdnaden. / Background: Life changes for individuals affected by a burn. Many suffer permanent scarsand disabilities with high levels of social, physical and mental challenges that affect theirlives. Burn injury is a trauma that occurs when skin comes into contact with heat. The skinserves as protection for internal organs, regulates body temperature and fluid volume, acts asa touch and contact area and infection barrier.Purpose: The aim was to highlight individual’s experiences of life after a burn injury.Method: A general literature review was conducted based on qualitative and quantitativescientific articles.Results: The results showed that individuals who suffered a burn injury experienced his/herbody as foreign and felt restricted in everyday life because of disabilities, and visible scars.The support from relatives was invaluable for these individuals and it helped them through thelong rehabilitation. The experience of meaningfulness was very important and the individual’sfound it by having meaningful work and be accepted by society.Conclusion: The social network is of great importance for the individual’s ability to deal withthe consequences after a burn injury and also affects the individual’s mental state. Therefore,it is important to involve the whole family in nursing.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008. Analysen innebar att meningsbärande enheter togs ut och sammanfördes till tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De brännskadade upplevde att livet efter brännskadan innebar stort lidande och gjorde att de inte längre kunde vara självständiga. De upplevde bristande tillit till sin egen kropp vilket ledde till ett försämrat självförtroende. För att kunna gå vidare i livet var det viktigt att finna vägar för att acceptera och hantera det som hänt. Efter hand kunde livet ses positivt och värderas högre. Flera olika faktorer hade stor betydelse för att de skulle kunna känna trygghet i sitt förändrade liv. Slutsats: För att sjuksköterskan ska finnas där som stöd för den brännskadade behövs djupare kunskap inom området, vilket gör att ytterligare forskning är betydelsefull. Kunskapen skulle kunna spridas vidare genom att brännskadade föreläser om sina upplevelser och att de som är insatta i ämnet handleder personal inom hälso- och sjukvård utifrån casemetodik. / Aim: The purpose was to describe how people with burn injuries experience their life after a burn injury. Background: A burn injury is a trauma for both body and soul and a big suffering for the person who is affected. Physical changes and psychological crisis makes it hard to recover. By medical knowledge and through human support nurses have an important role during the physical and psychological healing process. Method: This study is a literature overview, based on five qualitative scientific articles and one biography, published between the years 2003-2008. In the analysis meaning units were identified and brought together into main categories and sub categories. Result: People with burn injuries experiences that life after the injuries meant a great deal of suffering as well as a loss of independence. They experienced lacking trust in their own body, which lead to impaired self-confidence. To be able to move on in life, they had to find ways to accept and deal with what had happened. Several different factors were of importance to make them feel safety in their changed life. Conclusions: For the nurse to be able to be there for people with burn injuries, more knowledge of the subject is needed, which makes further research important. The knowledge could spread by the burn injured holding lectures about his or hers experiences, and by the well-informed tutoring health care staff and students using case methodology.

Brännskador kan innebära ett trauma som kan leda till bestående ärrbildning och stor påverkan på den drabbade personens liv. Den fysiska läkningsprocessen pågår parallellt med bearbetning av traumat och anpassning till livet. För att påskynda läkningen behövs kunskap om hur personer med brännskador upplever sin brännskada och sina ärr. Sjuksköterskan har en viktig funktion både i den akuta och långsiktiga omvårdnaden av personer med brännskador. Det är av stor vikt att arbetet sker personcentrerat eftersom personer med brännskador upplever sitt trauma och sina ärr på olika sätt och eftersom bearbetningen är individuell. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med bestående ärrbildning efter en brännskada. Genom innehållsanalys bearbetades 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Det framkom att livet påverkades i stor utsträckning både fysiskt och psykiskt efter en brännskada med bestående ärr. Kroppen upplevdes annorlunda, smärtsam och mer närvarande. Personer med brännskador upplevde psykisk ohälsa till följd av smärta, trauma och förändrat utseende. De upplevde hinder i det dagliga livet och det tog lång tid att acceptera att livet förändrats. Litteraturstudien bidrar till ökad förståelse kring personers upplevelser av en brännskada och kan ligga till grund för sjuksköterskors vidareutbildning inom smärtproblematik. / Burns cause trauma that can lead to permanent scarring and can have a major impact on the affected person's life. The physical healing process is parallel to the processing of trauma and adaptation to life. To accelerate the healing it is essential to have knowledge about how people with burns experience their burn and scars. The nurse has an important function both in the acute and long-term care of people with burns. The aim of this literature study was to describe experiences of living with permanent scarring after a burn. Through content analysis, 11 qualitative articles were processed. It was found that life was influenced to a large extent both physically and psychological after a burn. The body felt different, painful, and more present. People with burns often experienced psychological difficulties as a result of pain, trauma, and an altered appearance. People who have suffered from a burn with permanent scarring felt that they were affected by the injury for an extensive period of time This literature study contributes to increased understanding of people's perceptions of a burn and can lay the foundation for nurse's further education in pain management.

Bakgrund: En svår brännskada innebär en djup hudskada där kroppens underliggande organ kan komma att påverkas vilket kan resultera i ett kritiskt tillstånd. Skadan kan ge konsekvenser som berör den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan. Då en svår brännskada bedöms utifrån varje enskilt fall utgår sjuksköterskans omvårdnadsinsatser från de olika konsekvenser som brännskadan medfört. Med sjuksköterskans holistiska förhållningssätt i omvårdnaden kan det identifieras olika aspekter och faktorer i patientens hälsotillstånd som denne upplever vara av ett lidande. Det är då av vikt att sjuksköterskan ser till patientens hälsorelaterade livskvalitet, då detta beskrivs som ett subjektivt mått på hälsa och utgör således patientens unika upplevelser av sitt välbefinnande. Syfte: Att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos vuxna personer efter en svår brännskada. Metod: En litteraturöversikt har gjorts enligt Fribergs analysmetod. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut med samtliga bestående av kvantitativ design. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Katie Erikssons omvårdnadsteori valts ut och använts som en referensram i resultatdiskussionen. Resultat: Tre huvudteman med underteman har identifierats: fysiska aspekter av livskvalitet med underteman ”smärta och rörelseförmåga” och “faktorer som påverkar den fysiska livskvaliteten”, psykosociala aspekter av livskvalitet med underteman “psykisk ohälsa” och “faktorer som påverkar den psykosociala livskvaliteten” samt generella aspekter av livskvalitet med underteman “sjukhustiden, vårdinsatser och tid sedan skadetillfället” och “ålder/kön”. Diskussion: I metoddiskussionen har författarna diskuterat för- och nackdelar med utförandet av denna litteraturöversikt. I resultatdiskussionen har det diskuterats de resultat som har varit mest intresseväckande hos författarna. Dessa har diskuterats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori, litteraturöversiktens bakgrund och tidigare forskning. / Background: A severe burn is defined as a deep dermal damage in which the body's underlying organs can become affected and can result in a critical condition. The consequences of a burn can affect the physical, psychological, social and existential health. Since a severe burn is evaluated on a case to case basis, the nurse's caring interventions are based on the specific consequences from the burn. With the nurse's holistic approach on caring, he/she can identify different aspects and factors in the patient’s general health of which the patient experiences as suffering. Therefore it is of great importance that the nurse cares for the patient's health-related quality of life, since this is described as a subjective measurement of health and compounds the patient’s unique experiences of his/her wellbeing. Aim: To describe the health-related quality of life among adults with a severe burn injury. Method: A literature review was done in accordance with the Friberg analytical method. Ten scientific articles were selected, all of which consisted of a quantitative design. The articles were found in the CINAHL Complete and PubMed databases. As a theoretical base, Katie Eriksson’s caring theory was selected and used as framework in the results discussion. Results: Three main themes with subthemes were identified; physical aspects of quality of life with subthemes “pain and movement capability” and “factors that affect the physical quality of life”, psychosocial aspects of quality of life” with subthemes “psychological ill-health” and “factors that affect the psychosocial quality of life” and general aspects of quality of life with subthemes “length of hospital stay, caring interventions and time since injury” and “age/gender”. Discussion: In the method discussion the authors have discussed the pros and cons of the execution of this literature review. In the results discussion, the results that were of greater interest to the authors have been discussed, in accordance with Katie Eriksson's caring theory as well as the background in this literature review and previous research.