Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.

Retirement is something all workers will face sooner or later. The purpose of this qualitative interview study was to investigate the subjective experience of the transition between working life and retirement of retirees, and workers in the transition phase as well as how the physical, mental and social health is affected by retiring. The purpose was investigated through twelve semi-structured interviews, which were analyzed using a thematic content analysis. The participants consisted of nine men and three women, who represented a pensioner activity and a company in a smaller city in the south of Sweden. There were six participants in each group. The thematic analysis resulted in three themes, which responded to the purpose of the study: Ambivalent curiosity, Relationships and Health. Subthemes have also been identified; Role conflict, Own terms, Engagement, To feel meaning and Activities. The participants had different experiences regarding the transition phase and the adaptation to retirement, and an ambivalent curiosity emerged. The participants further felt that relationships were important and functioned as support during and after the transition, and good health was a key factor for a successful retirement. Overall, the results were consistent with previous research. / Att gå i pension är något alla arbetstagare förr eller senare ställs inför. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur den subjektiva upplevelsen av övergången mellan arbetsliv och pension kan se ut ut hos pensionärer och arbetstagare i övergångsfasen, samt hur den fysiska, psykiska och sociala hälsan påverkas av att gå i pension. Syftet undersöktes genom tolv semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Deltagarna bestod av nio män och tre kvinnor, vilka representerade en pensionärsverksamhet och ett företag i en mindre ort i södra Sverige. Det var sex personer i båda deltagargrupperna. Den tematiska analysen resulterade i tre teman, vilka svarade mot aktuell studies syfte: Ambivalent nyfikenhet, Relationer och Hälsa. Det har även identifierats subteman. Dessa är; Rollförvirring, Egna villkor, Engagemang, Att känna mening samt Aktiviteter. Deltagarna upplevde övergångsfasen och anpassningen till pensionen olika och det framkom en ambivalent nyfikenhet gällande pensionen. Vidare upplevdes att relationer var viktiga och fungerade som stöd under- och efter övergången samt att god hälsa var en nyckelfaktor för en lyckad pensionering. Sammantaget överensstämmer resultatet med tidigare forskning.

Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and  to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways. The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands.  Many  patterns  of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of   the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation. / Mobilitet är en förutsättning för oberoende, delaktighet och välbefinnande när man åldras. Utgångspunkten i avhandlingen är att pensioneringen innebär tidsrumsliga förändringar och brott i rutiner som på olika sätt påverkar människors behov av att resa och deras förutsättningar för mobilitet. Syftet med avhandlingen är att utforska mobilitetsstrategier och förändringar i mobilitet i samband med pensioneringen samt hur mobiliteten utvecklas under de första åren som pensionär. Ambitionen är att öka kunskapen om i vilken utsträckning nya pensionärer upprätthåller en önskad mobilitet utifrån deras egna behov och förutsättningar. Avhandlingen baseras empiriskt på resedagböcker som nyblivna pensionärer har fört och kvalitativa intervjuer med samma personer, samt uppföljningsintervjuer tre och ett halvt år senare. Resultaten visar att mobiliteten är en strategi för att skapa en struktur i vardagen som pensionär genom att komma hemifrån, t.ex. för att ta en promenad eller för att uträtta ärenden. Många vardagsmönster behålls vid pensioneringen men informanterna finner också nya åtaganden och söker nya sociala arenor och aktiviteter. Betydelsen av bilen har inte förändrats men den används av andra anledningar än tidigare. Vid pensioneringen skapas andra tidsrumsliga begränsningar vilka inverkar på efterfrågan på mobilitet. Resultaten visa också att "tredje platser" blir viktiga, särskilt bland dem som lever ensamma, eftersom de ger en möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang och en anledning att komma hemifrån. Uppföljningsintervjuerna visade att förutsättningarna för mobilitet förändras när hälsan försämras. Promenaderna blir kortare och bilen används i högre utsträckning för de ärenden dit de tidigare kunde gå eller cykla. Men trots allvarliga sjukdomar och långa perioder av rehabilitering kan mobiliteten upprätthållas.

Retirement of old IT - systems to newer ones has become more up-to-date, due to increases in performance in hardware and new programming languages. Nevertheless for companies it is not uncomplicated how this retirement process is best handled, and there are not many studies covering this phenomenon. In this thesis the goal is to find general guidelines regarding retirement of IT - systems. This is done by doing a case study on retirement for the old (MAPPER/BIS) platform to a more modern C# system which is currently used at Handelsbanken, one of Sweden’s largest banks. With the help of a qualitative research method, literature study and with interviews at Handelsbanken and external parts, we aim to understand and analyze what’s important in a retirement process. In order to create recommendations for our guidelines by also using some parts from the EM3: Software Retirement Process Model. The result of the thesis report is in total 16 guidelines that are presented as tables in the study, which companies can use in their retirement process. Ten guidelines are concerned with the retirement of the platform and six guidelines regarding conversion rules. Nonetheless the study has shown that not all systems on the MAPPER platform were possible to retire. / Pensionering av IT-system har idag blivit en mer aktuell fråga än någonsin, till följd av att system blir gamla och inte är anpassade till dagens hårdvara eller moderna programmeringsspråk. Det är inte okomplicerat hur en sådan pensionering ska ske, speciellt då det inte gjorts så många studier kring det ämnet. I denna uppsats är målet att ta fram riktlinjer gällande pensionering, detta gjordes genom att utföra en fallstudie. Fallstudien gjordes på uppdrag av Handelsbanken, en av de största bankerna i Sverige, kring pensionering av (MAPPER/BIS) plattformen till en annan mer moderna plattform i C#. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, litteraturstudie samt intervjuer med personal på Handelsbanken och externa parter, ämnar vi att förstå och analysera vad som är viktigt vid en pensioneringsprocess. För att kunna skapa rekommendationer till de riktlinjer kring pensionering som detta arbete presenterar. Vissa utvalda delar av EM3: Software Retirement Process Model kommer också att ligga till grund för riktlinjerna. Uppsatsrapporten har resulterat i totalt 16 riktlinjerna som presenteras i tabeller som företag kan använda i sina pensioneringsprocesser. Tio stycken riktlinjer grundar sig i pensioneringen av en plattform och ytligare sex stycken gäller konvertering. Studien visade dock att alla system på MAPPER plattformen inte var möjliga att pensionera.

Förmågan att behålla den äldre arbetskraften är idag en central fråga på såvälorganisation- som samhällsnivå. Syftet med studien var att undersöka vad som motiveraräldre arbetstagare på tillverkningsföretag till fortsatt arbete i stället för pension. En kvantitativstudie genomfördes med en enkätundersökning där 66 respondenter deltog. Data analyseradesmed en hierarkisk multipel regressionsanalys som undersökte hur kön, inre motivation,integrerad motivation och yttre motivation predicerade attityd till pensionering.Motivationstyperna mättes genom tre delskalor i Work Extrinsic and Intrinsic MotivationScale (WEIMS) och attityd till pensionering genom ett separat mätinstrument. Resultatetvisade att inre motivation och integrerad motivation var signifikant positivt korrelerade medattityd till pensionering medan yttre motivation visade på en signifikant negativ korrelation.Integrerad samt yttre motivation predicerade en signifikant del av variansen i attityd tillpensionering. / The ability to retain the older workforce is today a central issue for both organizationsand the society. The aim of the study was to examine what motivates older workers inmanufacturing companies to continue working instead of retiring. A quantitative study wasimplemented with a survey in which 66 respondents participated. Data were analyzed using ahierarchical multiple regression analysis which examined how gender, intrinsic motivation,integrated motivation and external motivation predicted attitude to retirement. Types ofmotivation were measured through three subscales in the Work Extrinsic and IntrinsicMotivation Scale (WEIMS) and the attitude to retirement through a separable measuringinstrument. The results showed that intrinsic motivation and integrated motivation weresignificantly positively correlated with attitude to retirement while external motivationindicated a significant negative correlation. Integrated and external motivation predicted asignificant part of the variance in attitude to retirement.

The purpose of this essay is to examine for the age discrimination towards older people in the working life. The essay practice EU-law and national law to examine the age discrimination. It also looks for the limits towards age discrimination. A presentation of the rules will make it easier to see how employers are possible to get around the ban against age discrimination. This essay also illustrates how age discrimination emerges in recruitment processes and then how to discourage age discrimination. The essay is based on material in the legal source hierarchy and literature, internet based source and reports that have a connection with the subject choice. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material.   The analyze shows that age discrimination is a fundamental right. The problem about age discrimination occurs according to the interpreting about opportunities against age discrimination. There is an opportunity for employer to get around the ban when the employee is 67 years old. Employers can also get around the ban when the costs are unacceptable in relation to hire an older person who coming up in the ages and can retrieve their pension. This hypothesis doesn’t agree with how todays working life and individual work career looks like. A recruitment process contributes to stereotypes for older persons. The reasons that contributes to stereotypes are how the pension and legal systems in the society are made and also because of peoples assessments and norms. The result of these stereotypes is involuntary retirement because older peoples get sort away in the recruitment process.   The labor law needs active provisions in the collaboration between employers and employees to countervail age discrimination in the recruitment process. In addition, the pension system and the law about employees whom is 67 years old needs to be regulated. The provisions are one way to frame same opportunities and equalities in the working life, especially for older people to get hired. / Uppsatsen har till syfte att redogöra för åldersdiskriminering riktad mot äldre personer iarbetslivet. Åldersdiskrimineringen redogörs genom att studera EU-rätt samt nationell rätt och se gränsen för åldersdiskriminering. En bild av bestämmelserna ska presenteras för att visa hur arbetsgivare har en möjlighet att kringgå förbudet mot åldersdiskriminering. Vad som även belyses är hur åldersdiskriminering kan komma att aktualiseras vid en rekryteringsprocess och vad som således kan motverka att åldersdiskriminering uppstår. Uppsatsen är baserad på material inom rättskällehierarkin samt litteratur, internet källor och rapporter som har en koppling till ämnesvalet. Materialet är sedan analyserat utifrån rättsdogmatisk metod samt rättssociologisk metod. Analysen resulterar i förbudet mot diskriminering p.g.a. ålder är en grundläggande rättighet. Problematiken kring åldersdiskriminering uppstår när undantagsmöjligheterna ska tolkas och tillämpas. Där finns ett utrymme för arbetsgivare att kringgå förbudet när arbetstagare är fyllda67 år. Dessutom går det att kringgå förbudet om det är oproportionerligt kostsamt för arbetsgivaren att anställa en äldre person som snart närmar sig pensionsåldern. Dock stämmer inte sistnämnda hypotes, sett till hur arbetsmarknaden och individens yrkeskarriär ser ut i dag. Åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess består till stor del av omedvetna eller medvetna föreställningar om äldre personer. Orsakerna till föreställningarna är hur samhällets pensions- och rättssystem är uppbyggt samt människors värderingar och normer. Resultatet av dessa föreställningar blir ofrivillig pensionering av äldre personer i samhället för att de gallras bort i rekryteringsprocessen. För att motverka åldersdiskriminering i en rekryteringsprocess behöver lagstiftaren införa bestämmelser om ytterligare aktiva åtgärder i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom borde pensionssystemet samt 67 årsregeln omarbetas då rådande bestämmelser inte överensstämmer  med  samhällets  funktionssätt.  Åtgärderna  är  ett  sätt  att  främja  likamöjligheter och rättigheter i arbetslivet och att öka chanserna till anställning för äldre.

The purpose of this study has been to explore the importance of internalized age stereotypes and age norms for older workers' self-image. By examining the use of norms and stereotypes when they talk about their working life and plan for life after retirement, the study aims to expand the understanding of self-image formation and the influence of internalized age stereotypes on retirement planning. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews. The theoretical framework guiding this research incorporates social identity theory and self-categorization theory to understand how self-image takes shape throughsocial interactions and societal structures. Concepts from social psychology underscore the importance of self-reflection in identity formation. Stereotype embodiment theory specifically focuses on the impact of ageist stereotypes. The results of our study show that internalized ageist beliefs influence the participants’ thoughts, feelings and behaviors. These beliefs affect their self-image and interpretation of the world around them. Self-image is continuously formed throughout life, not only at work or during leisure time. Our theoretical standpoint is confirmed by the empirical data, showing that how individuals perceive themselves is significantly influenced by how they are perceived by others. However, this varies with their basic self-esteem. The less significance age has for personal identity, the lower the susceptibility to societal ageist attitudes. Our study shows that age identification is stronger among women. The influence on an age-related self-image on retirement plans is relatively low. The plans are based on what the participants want and dream about – choices dictated by their personality, interests, feelings and values. Age is a part of the whole, without being decisive for post-retirement plans. However, the age-related aspect can be seen in the fact that several participants experience stress about not being able to accomplish everything they desire in life. This stress does not motivate continued work but rather encourages them to retire as soon as they have the opportunity from both a work and economic perspective.