Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därför är det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsan för människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för den enskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun. Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt 15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevarad hälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighet att ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan av delaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomlig information, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktiv och delta i samhället. Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivt för att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur vi ska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhälle som är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, även som senior. / Age friendly cities Kristianstad Kommun

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

Introduktion: Icke smittsamma sjukdomar står för ungefär 74% av alla dödsfall per år enligt World Health Organization (WHO, 2023), och risken för att drabbas av dem ökar med stigande ålder. En viktig medlare för för sjukdomar är fysisk aktivitet men ändå är många inte tillräckligt aktiva. Syftet med studien var att systematiskt sammanställa resultaten från systematiska översiktsartiklar publicerade efter 2017, vilka undersökt träningsinterventioners effekt på fysisk aktivitet hos äldre (60+) samt om eventuella effekter kvarstår vid uppföljning i snitt fyra månader eller mer efter baseline. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed genomsöktes efter systematiska översikter under våren 2024. Översikterna skulle undersöka träningsinterventioner ämnade att öka fysisk aktivitet hos person över 60 år, vara publiceradde efter 2017 och ha en uppföljning efter i snitt fyra månader. Urvalsprocessen gjordes oberoende av de båda författarna. Resultat: Nio översikter inkluderades i denna studie, varav fem undersökte övervakade interventioner, och fyra undersökte digitala interventioner. Resultatet var inkonsekvent men alla interventionstyperna visade tendenser att öka fysisk aktvitet, och att fåtal visade kvarstående effekt vid uppföljning vid 6 eller 12 månader. Konklusion: Samtliga interventionstyper har visat en positiv effekt på fysisk aktivitet i olika grad och ingen interventionstyp har visat en minskning i fysisk aktivitet. Den kvarstående effekten av interventioner vid uppföljning går inte att fastställa i denna studie pågrund av inkonsekventa resultat. Ingen interventionstyp visar tydligt en större effekt på ökad fysisk aktvitet eller kvarstående effekt vid uppföljning.

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.

Äldre personer utgör en allt större del av befolkningen vilket gör att forskning kring hälsosamt åldrande blir mer aktuellt. Flera studier tyder på att ånger kring det förflutna har negativa konsekvenser för hälsan och att upplevelsen av att vara tillfreds har en positiv inverkan på välmående. Däremot saknas kunskap om hur äldre blir tillfreds med sina livsval. Studien syftade till att bidra med en mer nyanserad bild av hur personer över 65 år förhåller sig till livsval och konsekvenser av dessa, samt hur upplevelsen av att vara tillfreds med livet kan uppstå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman och 12 subteman. Huvudtemana Positivitet, Acceptans och Självständighet innebär tre olika förhållningssätt till livsval. Social kontext belyser social påverkan på livsval samt hur gemenskap och att vara betydelsefull bidrar till välmående och mening i livet. Studiens bredare definition av livsval och det positiva fokuset bidrar till en mer nyanserad bild av äldres syn på livsval inom flera olika områden. Resultatet visar att upplevelsen av att vara nöjd inte nödvändigtvis kan likställas med att vara tillfreds, och att hur människan förhåller sig till valet och dess konsekvenser blir viktigare än det faktiskt utfallet i det aktuella valet. Äldre som söker behandling för hantering av negativa känslor kopplade till åldrande och livsåterblickande kan behöva olika interventioner beroende på hur de förhåller sig till livsval. / Older people make up an increasing proportion of the population which makes research on successful aging more relevant. Several studies show negative health consequences when regretting the past and that the experience of coming to terms have positive effects on well-being. Although, little is known about how older people come to terms with life choices. This study aimed to contribute with a nuanced picture of how people over the age of 65 relate to life choices and their consequences, and how elderly people come to terms with life. Semi-structured interviews were conducted with 11 participants. The material was analyzed based on inductive thematic analysis, resulting in four main themes and 12 subthemes. The main themes Positivity, Acceptance and Independence involve three different approaches to life choices. Social context highlights the social impact on life choices and how community and being important to others contributes to well-being and purpose in life. The broader definition of life choices and the positive focus of this study contributes to a more nuanced picture of older peoples view on life choices in multiple areas. The result shows that the experience of coming to terms with life not necessarily can be equated with being satisfied, and that how people relate to life choices and its consequences becomes more important than the actual outcome of the choice itself. Elderly people who seeks treatment for dealing with negative emotions related to aging and life reminiscence may need different interventions depending on how they relate to life choices.

I denna uppsats introduceras ett gestaltningsförslag för ett modernt, funktionellt och familjärtmålgruppsanpassat vård- och omsorgsboende. Boendet förslagsgestaltats för en specifik folkgrupp somär den äldre syrianska generationen, där det har tagits hänsyn till folkgruppens önskemål och behov.Gestaltningsförslaget presenteras på fastigheten Lina 4:27 med approximativt avseende till detaljplan,där fastigheten har ett pågående projektering av ett vård- och omsorgsboende i samband med SödertäljeKommun.För den äldre människan är etnicitet en avgörande faktor för dennes trygghet och välbefinnande,eftersom deras vanor och behov i regel förankras alltmer i den etniska miljö de har vuxit upp i.Framtidens bostadsutvecklare står därför inför en utmaning när det gäller att skapa bostäder som äranpassade för äldre människors kultur och deras vårdbehov.Sveriges befolkning åldras och andelen personer över 65 år förväntas öka till 28 procent år 2120 pågrund av framsteg inom sjukvården. Dessutom har det skett betydande migration i Sverige de senasteåren, vilket har ökat antalet utrikes födda. År 2022 var över 2 miljoner personer utrikes födda,motsvarande 20 procent av befolkningen. Statistiken indikerar på en ökad efterfrågan på vård- ochomsorgsboenden med kulturell prägel.För att åstadkomma ett promotivt vård- och omsorgsboende med kulturell prägel, har Folkhälsoinstitutets(FHI) forskning om ett hälsosamt åldrande granskats och resulterat till att undersökningar sker medhänsyn till nyckelkriterier som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och godamatvanor. Den data användes som underlag i enkätundersökningen och intervjuerna, vilket resulteradetill fastställelse av betydelsefulla egenskaper och funktioner som bör inkorporeras vid konstruktionen avett väl fungerande vård- och omsorgsboende. Genom att kombinera denna ansats har det resulterat iutvecklingen av ett lokalprogram som har utgjort grundvalen för gestaltningsförslaget.Som ett resultat av undersökningsarbetet har det framställts förslagshandlingar för vård- ochomsorgsboendet. Dessa inkluderar planritningar, fasadritningar och sektionsritningar, tillsammans med3D-visualiseringar som belyser viktiga funktioner och platser i anläggningen.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer bland en betydande del av den äldre befolkningen och kan felaktigt uppfattas som en naturlig del av åldrandet. Nedåtgående fysisk- och kognitiv funktion, krympande socialt nätverk och brist på sysselsättning är förändringar som kan prägla tillvaron för äldre och inverka på den psykiska hälsan. Den äldre populationen ökar kontinuerligt, en uttalad del av den äldre befolkningen lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa vilket innebär ett lidande för individen och en omfattande samhällskostnad. Syfte Syftet är att belysa faktorer som kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer över 65 år. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar hämtades in mellan december 2020 och mars 2021 från databaserna PubMed och CINAHL. Genom kombination av olika söktermer kunde 16 artiklar inhämtas. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad dataanalys utfördes.  Resultat Resultatartiklarna ordnades i två huvudkategorier; externa faktorer och interna faktorer. Samt fyra underkategorier utifrån en induktiv ansats. En återkommande faktor som ansågs bidra till psykisk hälsa bland äldre personer var 1) fysisk aktivitet, där en gynnsam effekt syntes på den fysiska- och kognitiva funktionen samt stärkt självständighet hos individen. I flera artiklar återkom 2) social delaktighet som en faktor som bidrog till psykisk hälsa. Slutligen visade resultatet faktorerna att 3) besitta en positiv attityd samt att 4) vara anpassningsbar till förändringar som hör till åldrandet som vitala delar i ett hälsosamt åldrande.  Slutsats De fynd som gjorts genom denna litteraturöversikt visar att fysisk aktivitet, social delaktighet, att vara anpassningsbar till åldersrelaterade förändringar samt att ha en positiv attityd kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer. Ökad gynnsam effekt på psykisk hälsa hos äldre personer var framträdande vid kombinationen fysisk aktivitet och social delaktighet.

I samband med åldrandet ses ofta en försämring av människors kognitiva förmågor, däribland det episodiska minnet, vilket är avgörande för vardagligt fungerande och livskvalitén för äldre. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet (FA) och övervikt har tidigare kopplats till hälsosamt åldrande och visat sig påverka graden av försämring. Hur FA och övervikt interagerar på lång sikt för att påverka det episodiska minnet för äldre behöver dock fortfarande utredas. Denna studie undersökte både de enskilda effekterna av FA och övervikt på det episodiska minnet, samt hur dessa faktorer interagerar på lång sikt. Därtill undersöktes skillnader mellan sjuka och friska äldre deltagare. Data från deltagare (n = 5 287) i the English Longitudinal Study on Aging i åldrarna 50 och äldre användes i ett longitudinellt upplägg. Självskattade mått på FA och viktstatus från en tidpunkt användes för att predicera poäng på ett minnestest vid en tidpunkt fyra år senare, med och utan kontrollvariabler. Statistiskt signifikanta effekter av FA på minne kunde ses både med och utan kontrollvariabler, men tydliga effekter av övervikt kunde inte ses. Interaktioner mellan övervikt och FA kunde endast upptäckas i modeller utan kontrollvariabler, och inte alls i modeller med enbart sjuka deltagare. Slutsatser om överviktens påverkan på det episodiska minnet kunde inte dras, men resultatet ger vidare stöd till att FA hjälper till att bevara minnet i åldrandet. Sammantaget förklarades dock mer av variansen i episodiskt minne av kontrollvariabler som ålder och utbildningsnivå. / With aging often comes declining cognitive function, with episodic memory being one of the declining factors crucial for everyday functioning and quality of life among the elderly. Lifestyle factors such as physical activity (PA) and overweight have been associated with healthy aging and the trajectory of the decline. How PA and overweight interact in affecting episodic memory over time among the elderly is, however, still in need of further investigation. The present thesis investigated both the direct effects of PA and overweight on episodic memory, and how the interaction between these factors affect episodic memory. Furthermore, differences in the effects between participants with or without illnesses were examined. Data from participants (n = 5 287) in the English Longitudinal Study on Aging aged 50 and older were used in a longitudinal design. Self-reported measures of PA as well as measures of weight- status from time point 1 was used to predict scores on a memory test at a second time point, four years later, with and without control variables. Statistically significant effects of PA on memory score were detected, both with and without control variables. No statistically significant effects of overweight were detected. Interactions between overweight and PA could only be detected in models without control variables, and not at all among participants with illnesses. Conclusions on the effect of overweight on episodic memory could not be reached, but further support is lent to PA’s role in preserving memory function in aging. In closing more of the variance in episodic memory was attributed to other factors such as increasing age and higher education levels.

Inledningen beskriver Skåneidrottens projekt Senior Sport School, som bygger på de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, det vill säga fysisk aktivitet, social gemenskap, meningsfullhet och kunskap om kostvanor. Senior Sport School är en idrottsskola som uppmuntrar seniorer till ett livslångt idrottande. Tidigare forskning framhåller vikten av att bibehålla fysisk vardagsfunktion, social gemenskap och goda kostvanor i senior ålder för att främja självständighet och oberoende från vården. Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelser av aktiviteter genomförda i Senior Sport School och hur dessa aktiviteter kan relateras till ett hälsosamt åldrande. Metoden är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna i studien valdes utifrån tidigare medverkan i Senior Sport School. Resultatet framställs genom de teman som framträdde i intervjuerna, dessa var hälsosamt åldrande, social gemenskap, lärande och idrottskulturens betydelse. I diskussionen lyfts att idrottsskolan upplevs som en viktig social plattform. Det dolda lärandet som seniorerna får genom idrottsskolan har en central roll. Idrottsskolan kan ses som ett stöd i seniorernas lärandeprocess så att de kan förstå och använda sig av hälsoinformation för att förbättra sin hälsa. Konklusionen är att idrottsskola för seniorer upplevs spela en viktig roll för ett hälsosamt åldrande. Social gemenskap och fysisk aktivitet lyft av deltagarna som betydelsefulla men Senior Sport School kan även ses som en viktig del i seniorers kunskapsutveckling. Studiens resultat är positivt för folkhälsan i stort men det krävs fortsatt forskning för att nå ut till flera grupper i samhället. / The introduction presents Skåneidrottens project Senior Sport School, which is based on the four cornerstones of prosperous ageing, i.e. physical activity, social connections, meaningfulness and dietary education. Senior Sport School encourages seniors to a lifelong sport participation. Previous research emphasizes the importance of maintaining physical functionality, social connections and good dietary habits in older age to promote self-reliance and independence from health care. The aim of the study is to investigate pensioners´ views on their participation in activities conducted at Senior Sport School, and whether their experiences can be related to healthy ageing. The method is qualitative semi-structured interviews and participants in the study were selected based on previous participation in Senior Sport School. The results are produced through the themes of the interviews. The themes are healthy ageing, social connections, education and the importance of sporting culture. The discussion emphasizes that Senior Sport School is perceived as an important social platform. The hidden education that seniors receive through Senior Sport School has a central role. Senior Sport School is a support in the seniors´ education process so that they can understand and use the information to improve their health. The conclusion is that a sport school for seniors plays an important role in healthy ageing. Social connections and physical activity is highlighted by the participants as significant, but Senior Sport School is also an important part of seniors´ education development. The study´s results are positive for public health, but further research is needed to engage other groups in society.

Syftet med denna studie var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänst undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats med teori- och begreppsanknytningar som hälsosamt åldrande, livskvalitet och gerotranscendens. Datan samlades in via enskilda semi-strukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter från olika kommuner i region Skåne. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visade att arbetsterapeuterna upplever att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Arbetsterapeuterna anser att det skapar en större grad av självständighet och bättre livskvalitet genom att bland annat underlätta vardagliga aktiviteter och skapar mer frihet att klara sig själv. Studien visar att gruppen 75 år eller äldre oftast använder tekniska hjälpmedel av enklare slag för att i huvudsak underlätta fysiska funktionsnedsättningar. Slutsatsen är att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande och livskvalitet enligt arbetsterapeuterna vilket även tidigare forskning visar. Detta innebär att det är möjligt för äldre att uppleva processen i gerotranscendens där man är tillfreds såväl med sin nuvarande situation som sitt gångna liv. / The purpose of this study was to investigate the use of technical aids for people in Sweden aged 75 years or older and how it could affect healthy ageing using the help of occupational therapists. The study has a qualitative and inductive approach with theory and conceptual notions such as healthy ageing, quality of life and gerotranscendence. The data was collected through individual semi-structured interviews with six occupational therapists from different municipalities in the region of Skåne. The data was analyzed using qualitative content analysis. The results showed that occupational therapists perceive that technical aids can contribute to healthy ageing. Occupational therapists believe that it creates a greater degree of independence and a better quality of life by, for example, facilitating everyday activities and creating more freedom to manage themselves. The study shows that the target group of 75 years or older often uses technical aids of simpler types to primarily facilitate physical impairments. The conclusion is that technical aids can contribute to a healthy ageing and quality of life according to occupational therapists and as previous research shows. This means that it is possible for the elderly to experience the process of gerotranscendence where you are satisfied with your current situation as well as your past life. / <p>Betyg i Ladok, 2018-06-05.</p>