Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget.Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust. Arbetslivets betydelse är stor, och aktiviteterna fungerar ofta som en ersättning för detta. Särskilt handlar det om sociala faktorer, men även om möjligheten till utmanande och bekräftande uppgifter. Upplevelsen av övergången visar sig även vara nära sammanlänkad med hur individerna lämnat arbetslivet.Analysen visar att pensioneringen innebär en brytpunkt, vars natur avgör i vilken utsträckning informanternas roller och self-concept påverkas. Aktiviteterna fungerar sedan som en brygga mellan den avvecklande fasen och den utforskande, och skapar samtidigt nya roller och arenor. Planering, stöd och samtal saknas hos informanterna, vilket påverkar deras möjlighet att anpassa sig till pensioneringen.

Stigande förväntade livslängder har tillsammans med sjunkande födelsetal bidragit till en omvandling av pensionssystemet i ett antal länder. I sin tur har det medfört en större individhantering och därmed större krav på den enskilda individens kompetens. Tidigare studier visar att finansiell förmåga tenderar att vara låg i välutvecklade länder, ett positivt samband mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering har också urskilts. Ur detta perspektiv kan den ökade individhanteringen ses oroväckande och skapa ogynnsamma förutsättningar för goda ekonomiska utfall både för samhället och den enskilda individen. De tidigare studierna behandlar främst nivåerna av finansiell förmåga och pensionsplanering samt hur de samvarierar i tvärsnitt. För att skapa en bättre förståelse för sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering ämnar denna uppsats att studera sambandet över tid. Uppsatsen baseras på ett datamaterial från Norge, där en förändring i pensionssystemet implementerats 2011. Sambandet mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering studeras med regressionsanalyser. Resultatet från regressionsanalyserna tyder på att en förändring i den finansiella förmågan inte kommer leda till en förändring av individens pensionsplanering. Uppsatsens resultat ger inte stöd för ett kausalt samband mellan finansiell förmåga och pensionsplanering i Norge. De tidigare studierna i andra länder har fått stöd för ett kausalt samband. Om sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering är detsamma eller liknande i ett internationellt perspektiv väcker uppsatsens resultat ytterligare frågor kring hur sambandet och mekanismen bakom finansiell förmåga och pensionsplanering verkligen ser ut. Om en önskan att öka individers pensionsplanering finns ges inga tydliga svar på vilka åtgärder som är lämpliga och genererar resultat. / Rising life expectancies together with declining birth rates have contributed to a transformation of the pension system in several countries. In turn, the transformation has resulted in a greater individual management of the pensions and thus greater demands on the individual’s skills. Previous researches have shown that financial literacy tends to be low in well-developed countries, they have also distinguished a positive relationship between an individual’s financial literacy and retirement planning. From this point of view, the increased individual management could cause concerns and create unfavorable conditions for positive economic outcomes for the society as well as the individual. The previous researches have mainly dealt with the levels of financial literacy and retirement planning and how they co-vary in cross section. The thesis intends to study the relationship between financial literacy and retirement planning over time, to achieve a better understanding of the relationship. The thesis is based on a dataset from Norway, where a change in the pension system was implemented in 2011. The relationship between the individual's financial literacy and retirement planning is examined with regression analyzes. The results from the regression analyzes indicate that a change in the individual’s financial literacy do not have an impact on the retirement planning. The thesis results do not provide support for a causal relationship between financial literacy and retirement planning in Norway. The previous researches in other countries do provide support for a causal relationship. If the relationship between financial literacy and retirement planning is the same or similar in an international point of view, the results raises further questions about how the relationship appears and how the mechanism works. If there is a desire to enhance individuals' retirement planning the thesis result give no simple answers to what actions that are appropriate and generate results.