This is a qualitative study aiming to examine peoples’ experiences when retiring. In that purpose a criteria based sample has been used, participants have been asked in that they fulfilled the criteria’s to be a retiree within the age of 65 to 71 years of age. The reason of the age criteria was that the experiences should not be so far away in time. Data has been collected through 11 semi-structured interviews which has been recorded and transcribed ongoing during the collecting of data. Thematic analysis was used as a method of analysis under the premise that it is a flexible method which leaves room for interpretation if adequate depth exists in the material. Four overall themes emerged through the analysis, these are life changes, to leave work, demands changes and last chapter – hope or despair. The themes are founded in retirees’ own stories about their experiences and describes de different aspects of retiring which the respondents has gone through. A deeper analysis of the result gave that the central factors of the experiences is about searching for meaningful activities as a replacement for work and thereby finding a sense of meaning in life. It is also about searching for identity in the new role as a retiree. All together is a lack of meaning in life and uncertainty regarding the own identity reasons for experiencing existential anxiety, coping strategies are used to restore the imbalance sprung from retiring. With this in mind the process is also run through by a positive feeling of freedom in the new situation of being a retiree. The study finishes by proposing future research and applications, there underlying causes for the differences in the experiences and the production of a model over the process in retiring are the main proposals. / Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka människors upplevelser av att gå i pension. Med den ansatsen har ett kriteriebaserat urval använts, deltagare har tillfrågats som uppfyllde urvalskriterierna att vara pensionär och i ålder 65 till 71 år. Orsaken till ålderskriteriet var att upplevelserna inte skulle ligga så långt bak i tiden. Data har samlats in genom 11 semistrukturerade intervjuer vilka har spelats in och transkriberats löpande under datainsamlingen. Tematisk analys användes som analysmetod i studien under föresatsen att det är en flexibel metod som lämnar utrymme för tolkningar om tillräckligt djup finns. Fyra övergripande teman utkristalliserade sig genom analysen, dessa är livet förändras, att lämna arbetet, kraven förändras och sista kapitlet – hopp eller förtvivlan. Teman grundas på pensionärerna egna berättelser om sina upplevelser och beskriver de olika aspekter av att gå i pension respondenterna genomgått. En djupare analys av resultatet gav att det centrala i upplevelserna handlar om att söka efter meningsfull sysselsättning som ersättning för arbetet och därigenom finna mening i tillvaron. Det handlar också om ett sökande efter identitet i den nya rollen som pensionär. Sammantaget är avsaknad av mening i tillvaron och osäkerhet kring den egna identiteten orsaker till existentiell ångest, coping strategier används för att återställa obalansen skapad genom pensioneringen. Med det i minnet är även processen genomsyrad av en positiv känsla av frihet i den nya situationen som pensionär. Studien avslutas med att ge förslag på framtida forskning och användningsområden, där bakomliggande orsaker till att upplevelserna skiljer sig åt och framtagande av en modell över processen av att gå i pension är de huvudsakliga förslagen.

Syftet med studien är att ge en överblick av begreppet spiritualitet genom att sammanfatta och beskriva det vetenskapliga kunskapsläget inom arbetsterapeutisk forskning. Som metod valdes en litteraturöversikt. I studien ingick 12 vetenskapliga artiklar som var både kvalitativa och teoretiska. Artiklarna söktes i Luleå universitetsbibliotek databaser. Utöver det genomfördes en manuell sökning. Resultatet visar på fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var; Spiritualitet ger mening och mål, Spiritualitet ger support och stöd, Spiritualitet som drivkraft till aktiviteter och Spiritualitet som grund till känslor. Resultatet visar att spiritualitet samspelar med den inre känslan hos en människa och det yttre görandet i en aktivitet. Spiritualitet har betydelse oavsett om trossystem finns eller inte. Slutsatsen av studien visar att spiritualitet är viktigt för människan. Det är av vikt att involvera spiritualitet i klientmötet för arbetsterapeuten eftersom spiritualitet är en viktig del för holism och humanism och som var för sig är grundläggande värdegrund för arbetsterapi. / The purpose of the study is to provide an overview of the concept spirituality by summarizing and describing the state of scientific knowledge in occupational therapy research. As method the study was designed as a literature review. The study included 12 scientific articles that were both qualitative and theoretical. Articles were searched in databases of library in Luleå University of Technology. In addition a manual search was conducted. The results show four major categories with subcategories. The main categories were: Spirituality gives meaning and purpose, Spirituality gives support and assistance, Spirituality as a force to activities and Spirituality as a foundation to emotions. The result shows that spirituality interacts with both the inner feeling within a human being and the external performance of an activity. Spirituality is important regardless of whether a belief system exists or not. The conclusion of the study shows that spirituality is important for humans. It is important to involve spirituality in a client meeting for the occupational therapists because spirituality is an important part of holism and humanism and separately is fundamental ideals for occupational.

This study focuses on the importance of activity as an intervention with persons with dementia. Continuity theory serves as a general guide, along with research on leisure in later life and the theory of personhood in dementia, to explain the importance of engaging persons with dementia in activities. Implementing purposeful activities with persons with dementia has been demonstrated to reduce boredom and agitated behavior and to maximize the functional abilities of the individual. The important role of task analysis and adaptation of the activity to personal needs (motor, psychological, social) and past interests of the individual is central to the study, which utilizes meaningful activities as suggested in the literature from the field of occupational therapy. The current study addresses specific principles of activity for persons with dementia and applies a well-established educational philosophy from the field of child development to this population. Previous research has demonstrated that Montessori activities, modified for use with persons with dementia, can facilitate positive engagement and affect. Montessori-based activities were incorporated in a model of well-being in dementia (Coppola, 1998; Hasselkus, 1998), conducted in small parallel group settings, (i.e., referred to a group of individuals situated together but individually completing the same task), included a verbal approach to facilitating meaning of the activities. The amount and type of engagement and affect were compared during Montessori-based activities and regularly scheduled activities of 10 older adults with dementia at a university-based adult day service. Significantly higher levels of constructive engagement (motor or verbal response to activity) and lower levels of non-engagement (sleeping, staring into space) were exhibited during Montessori-activities compared to regular activities. Principles of activities for persons with dementia along with principles of the Montessori-based program are presented. Methodological modifications are suggested, and implications for research and practice are discussed. / Master of Science

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av delaktighet i meningsfulla aktiviteter för personer som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. För att besvara syftet valdes en empirisk kvalitativ design, vilket är lämpad då det handlar om att beskriva personers olika upplevelser av en situation. Data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med personer som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. Dessa analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i ett övergripande tema; Att balansera nuet och det tidigare livet samt tre kategorier; Att förhålla sig till vardagen och den vårdkontext som finns. En saknad av vardagen och livet utanför. En önskan om att kunna välja aktiviteter som upplevs meningsfulla. Resultatet visade att deltagarna genomgår stora förändringar när det gäller tidigare intressen, vanor och roller på grund av de begränsningar den rättspsykiatriska miljön innebär samt att saknaden efter friheten är stor. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att personer som vårdas inom rättspsykiatrisk vård är i behov av trygghet och gemenskap samt att aktiviteter utförs dels för att de upplevs meningsfulla men framförallt för att få tiden att gå. I denna begränsade miljö kan arbetsterapi spela en viktig roll för att skapa förutsättningar till att uppleva delaktighet i meningsfulla aktiviteter.

No description available.

Syfte: Var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att identifiera samt främja meningsfulla aktiviteter hos personer som är 80 år och äldre, samt har hemsjukvård. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Data resulterade i tre kategorier varav en med två underkategorier dessa var: Identifiering av individuella behov för meningsfulla aktiviteter, Arbeta främjande mot meningsfulla aktiviteter, med underkategorierna: Problematik arbetsterapeuter möter hos de äldre samt Stöttande resurser för att bibehålla meningsfulla aktiviteter, samt kategorin Arbetsterapeuternas avsaknad av samt önskan om resurser för att arbeta mot meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter inom hemsjukvården lägger fokus på att utgå ifrån patientens individuella livshistoria och att de ser en fara med generalisering vid arbetet med patienter som är 80 år och äldre. Arbetsterapeuternas erfarenhet visade även att mindre insatser samt att det sociala nätverket av anhöriga och vänner är av betydelse för att patienterna ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Deltagarna i studien visade på ett stort engagemang i sitt arbete samtidigt som de uttrycker en önskan om att kunna göra mer för patienterna. / Purpose: To describe occupational therapists' experiences of identifying and promoting meaningful activities with people aged 80 years and over, with homecare. Method: The authors chose a qualitative approach to describe the subjective experiences of the occupational therapists. Eight semi- structured interviews were conducted and analyzed on the basis of qualitative content analysis. Result: The data resulted in three categories, one with two subcategories these were: Identification of individual needs for meaningful activities, Work promoting against meaningful activities with subcategories: Problems occupational therapists meet with the elderly as well as supportive resources to maintain meaningful activities,as well as the category of Occupational Therapists' lack of and the wish for resources to work towards meaningful activities. Conclusion: The study shows that occupational therapists in the field of home care focus on starting from the patient's individual life story and they see a danger with generalizing when working with patients aged 80 years and over. Occupational therapists' experiences also showed that minor efforts and the social network of relatives and friends are important for the patients to be able to carry out meaningful activities. The participants in the study showed a great commitment to their work while expressing a wish to do more for the patients.

Bakgrund: I dagsläget finns kunskapsluckor angående vad äldre upplever som meningsfulla aktiviteter. Författarna vill genom denna intervjustudie bidra med kunskap om äldre personers subjektiva upplevelser av meningsfulla aktiviteter. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser och erfarenheter av meningsfulla aktiviteter samt vad som hindrar eller främjar meningsfulla aktiviteter. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv och fenomenologisk ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio äldre personer som gått i pension. Ett strategiskt urval användes. Dataanalysen utgick från en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre huvudkategorier som beskriver resultatet: Upplevelsen av meningsfulla aktiviteter är subjektivt, faktorer som kan verka hindrande vid utförandet av meningsfulla aktiviteter samt faktorer som kan verka främjande för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Slutsatser: Betydelsen av meningsfulla aktiviteter beror  på den unika personen och dennes sammanhang. Studien visar att främjande faktorer för utförandet av meningsfulla aktiviteter är den sociala delaktigheten och en positiv inställning medan kroppsliga och ekonomiska begränsningar upplevs som hindrande faktorer. Val av meningsfulla aktiviteter utifrån personen kan bidra till en mer positiv inställning samt en känsla av kontroll och autonomi hos personen. Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv bör även andra aktiviteter och sammanhang utöver basala behov utforskas och belysas, då dessa kan vara meningsfulla för individen. / Background: Currently, there are knowledge gaps regarding what the elderly perceive as meaningful activities. Through this interview study, the authors want to contribute knowledge about older people's subjective experiences of meaningful activities. Purpose: To describe older people’s experiences of meaningful activities and what hinders or promotes meaningful activities. Method: Qualitative interview study with inductive and phenomenological approach. Data collection took place through semi-structured interviews with ten elderly people who had retired. A strategic sampling was used. The data analysis was based on a qualitative content analysis. Results: In the analysis, three main categories emerged that describe the result: The experience of meaningful activities is subjective, factors that can act as obstacles to the performance of meaningful activities, and factors that can act as a promotion for the performance of meaningful activities. Conclusions: The meaning of meaningful activities depends on the unique person and their context. The study shows that promoting factors for the performance of meaningful activities are social participation and a positive attitude, while physical and financial limitations are perceived as hindering factors. Choosing meaningful activities based on the person can contribute to a more positive attitude and a sense of control and autonomy in the person. From an occupational therapy perspective, other activities and contexts in addition to basic needs should also be explored and highlighted, as these may be meaningful for the individual.

Inledning och bakgrund: Att bli mamma för första gången innebär en stor livsomställning med förändringar i aktivitetsmönstret och antagandet av en ny roll. Forskning visar att kvinnor skattar sin aktivitetsbalans lägre än männen de lever tillsammans med. Förekomsten av upplevd god aktivitetsbalans kan utgöra förutsättningar för individens hälsa. Aktivitetsbalans definieras som den subjektiva upplevelsen av rätt variation och antal göranden i det individuella aktivitetsmönstret. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förstagångsmödrars, som lever i en parrelation, upplevda aktivitetsbalans under de första 6 till 18 månaderna efter förlossningen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och  innehållsanalys genomfördes. Informanter rekryterades via bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra kategorier: Tidens betydelse för förstagångsmödrars upplevda aktivitetsbalans, Aktiviteter av betydelse för upplevelse av aktivitetsbalans, En personlig inställning till livsomställningen och Omgivningens betydelse för aktivitetsbalans vilka bildade åtta underkategorier.  Slutsats: Återhämtande aktiviteter, aktiviteter som gav en känsla av identitet utanför modersrollen, upplevelse av god fördelning i av hushållssysslor, fritid och barnskötsel partner emellan samt engagemang i arbete och studier var av vikt för upplevelsen av god aktivitetsbalans. / Introduction: Becoming a mother is a life-changing experience that causes changes in the occupational pattern and the adoption of a new role. Research shows that women rate their occupational balance lower than the men they live with. The presence of occupational balance can create good conditions for the experience of health. Occupational balance is defined as the subjective experience of the right variation and amount of occupations in the occupational pattern.  Aim: The aim of the study was to describe how new mothers, in a relationship, experienced occupational balance during the first 6 to 18 months postpartum. Method: The study was a qualitative study with semi-structured interviews and a content analysis was applied. The informants were recruited through convenience- and snowball selection. Results: The result was presented through four categories: The meaning of time for first-time mothers experienced occupational balance, Occupations of significance for experienced occupational balance, A personal view on the change of life and The significance of the social surroundings for occupational balance. These created eight sub-categories.  Conclusions: Activities that created a sense of recovery, identity besides the role as a mother, experiences of a satisfying distribution of housework, leisure, childcare and engagement in work or studies wereas important for the experience of occupational balance.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar. Resultaten visar att Virtual Reality kan användas för att stödja utförandet av meningsfulla aktiviteter och ge en säker miljö att arbeta i. Virtual Reality kan stödja människor med olika funktionsnedsättningar med aktiviteter som annars är svåra för dem att utföra som t.ex. olika fritidsaktiviteter. Det ger också människor möjlighet att kunna förbereda sig för olika situationer som kan uppstå i det verkliga livet som vid hemkomst från sjukhus eller att gå och handla. Det saknas dock fortfarande arbetsterapiforskning på de kommersiella systemen som Nintendo Wii och det behövs mera forskning för att fortsätta utveckla området. / Occupational therapy is a profession that highlights health and wellbeing through activity. Occupational therapists enable people to participate in everyday living. An activity means the ordinary and familiar things that humans do every day. Virtual reality is a simulation in which computer graphics are used to create a realistic environment. This world is not static but is one with which the user can interact. The purpose of this literature review is to describe how and why Virtual Reality can be used by occupational therapists. After a database search 14 articles were found. Through a manual search, five additional articles were added. The result shows that virtual reality can support the performance of meaningful activities and provide a safe environment to work in. Virtual reality can allow people with disabilities to participate in activities that otherwise would be inaccessible, such as different leisure activities. It also offers the opportunity for people to prepare themselves for different situations that occur in real life, such as returning home from hospital or going shopping. There is still a lack of research within occupational therapy on the commercial systems like Nintendo Wii, and more research is required to develop this field of research.

Bakgrund: Att uppleva meningsfullhet i sina aktiviteter är något som arbetsterapeutyrket har kunskap om. Vad arbetsterapeuter har för arbetsuppgifter inom särskilt boende (Säbo) och hur de jobbar med att främja meningsfulla aktiviteter för personer med demenssjukdom saknas det tydliga riktlinjer om Syftet: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll och hur de arbetar med att främja meningsfulla aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: I studien användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Åtta arbetsterapeuter som arbetar inom Säbo intervjuades. Ett strategiskt urval användes för att rekrytera deltagare och data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetet resulterade i två kategorier och sju subkategorier. De två huvudkategorierna är arbetsterapeutens roll och meningsfulla aktiviteter. Under arbetsterapeutens roll framkom subkategorierna: Kompetens/organisation, personcentrering i aktivitet och att deltagarna saknar tid till aktiviteter. Deltagarna beskrev att arbetsterapeutens roll ser olika ut beroende på uppdrag och att arbetsterapeuterna har vilja och kompetens för att främja meningsfulla aktiviteter på Säbo för personer med demenssjukdom. Den andra huvudkategorin meningsfulla aktiviteter innehåller subkategorierna: Identifiera meningsfulla aktiviteter, främja meningsfulla aktiviteter och att småsaker ger meningsfullhet samt att miljön påverkar meningsfulla aktiviteter. Deltagarna kunde främja meningsfulla aktiviteter genom intervjuer, lyssna på levnadsberättelse, göra aktiviteter i dagliga livet (ADL) bedömning och närvaron med personen för att identifiera vad som är viktigt för den här personen. Slutsats: Arbetsterapeuter kan genom att jobba personcentrerat och jobba i team främja meningsfulla aktiviteter på Säbo för personer med demenssjukdom. För att kunna uppnå detta behöver arbetsterapeuten och teamet jobba mot samma mål. / Background: Experiencing meaningfulness in activities is something that the occupational therapist profession has knowledge of. There are no clear guidelines on what occupational therapists have to do in residential care facilities and how they work to promote meaningful activities for people with dementia. Aim: The aim of the study was to describe the role of occupational therapists and how they work to promote meaningful activities for people with dementia in residential care facilities. Method: The study used a qualitative approach with semistructured interviews. Eight occupational therapists who work within residential care facilities were interviewed. Strategic sampling was used to recruit participants and data were analyzed through qualitative content analysis. Result: The study resulted in two categories and seven subcategories. The two main categories are the occupational therapist's role and meaningful activities. Under the occupational therapist's role, the subcategories emerged: Competence/organization, person-centered in activity and that the participants lack time for activities. The participants described that the occupational therapist's role can look different depending on the assignment and that the occupational therapists have a desire and competence to promote meaningful activities at residential care facilities for people with dementia. The second main category of meaningful activities contains the subcategories: Identify meaningful activities, promote meaningful activities, small things give meaning, and that the environment affects meaningful activities. Participants were able to promote meaningful activities through interviews, listening to life stories, doing activities of daily living (ADL) assessment, being present with the person to identify what is important to this person. Conclusion: By working person-centered and working in teams, occupational therapists can promote meaningful activities at residential care facilities for people with dementia. In order to achieve this, the occupational therapist and the team need to work towards the same goal.